Nyenskans

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°56.5′N 30°24.5′Ö / 59.9417°N 30.4083°Ö / 59.9417; 30.4083

Modell av fästningen Nyenskans

Nyenskans var en svensk fästning på 1600-talet, byggd som stödjepunkt i försvaret av Ingermanland, belägen vid Nevas utlopp i Finska viken, där numera Sankt Petersburg är beläget.

Historia[redigera | redigera wikitext]

En tidigare svensk fästning fanns på samma plats under medeltiden. År 1299 hade på en holme i Neva av Torgils Knutsson anlagts ett fäste, vid namn Landskrona, som dock redan 1301 förstördes av ryssarna.

Skansen låg österut från nuvarande centrum av Sankt Petersburg på ett näs, som bildas där den lilla ån Ochta flyter in i Neva. Byggandet av Nyenskans påbörjades 1611, men arbetena gick långsamt. Runt fästningen byggdes staden Nyen. Rester av fästningen försvann i mitten av 1800-talet.

I skriftliga källor från Novgorod runt år 1500 kan man läsa att det fanns några torp och en by i den trakten, och området betraktades som ryskt. I ett dokument från 1599 vet man att det fanns en stad vid Nevas utlopp och där existerade ryska statliga handelsgårdar, fartygetspiren och en ortodox kyrka. Troligen bytte området makthavare mellan svenska och ryska staten några gånger eftersom man i en skriftlig beskrivning kan läsa att ryske tsar Ivan IV (Ivan den förskräcklige) beordrade anläggningen en fästning vid Nevas utlopp som påbörjades 1557 och sannolikt på samma holme påbörjades byggandet 1573 och 1583 av svenska befästningar, de som senare kom att hitta sin fortsättning i den år 1611 uppförda Nyenskans. De svenska arbetena gjordes för att hålla ryssen borta från Östersjön och för att ta kontroll över handeln med Ryssland. Själva befästningen kom att ligga på Ochtas södra strand och staden på dess norra.

Under 1656 års krig intog ryssarna fästningen, dödade stadens invånare och brände husen. Samma år återerövrade Gustaf Eriksson Horn staden. Fienden hade övergivit fästningen. Nyenskans hämtade sig snabbt från krigets ödeläggning och Nyen blev den största staden i hela Nöteborgs län och överskred även residensstaden Nöteborg med storlek och tillgångar.

Under Stora nordiska kriget började ryssarna på våren 1703 ett anfall mot Nyenskans och uppmanade fästningens försvarare att kapitulera. I fästningen fanns endast en besättning på cirka 600 svenska soldater och efter ett par dagars bombardemang var de mogna för en vapenvila i maj 1703. Fästningens krutförråd hade också fått en fullträff och exploderat. Detta jämte ryssarnas stora övermakt - de var 20 000 - gjorde försvararna nedstämda. Troligen hade de flesta stadsborna flytt redan tidigare eftersom fästningens omgivningar bränts ner (1702) pga rädslan att fiender kunde använda hus vid ett eventuellt anfall. Tsaren (Peter den store) bytte namn på Nyenskans till Slotburg ("borgstad"). Några forskare tror att han sedan gav order att det svenska fästet skulle rivas och stenarna skulle istället läggas på ön Harholmen närmare flodens mynning – platsen för Sankt Petersburgs grundande. Men det är troligen inte korrekt, eftersom på kartor från senare tid man kan hitta delar av fästningen. På en karta från 1717 man kan se att befästningen fanns kvar. Två av fästningens bastioner revs ner enbart år 1744. Ett varv anlades på det tidigare Nyenskans år 1790, och område blev en del av Sankt Petersburg stad efter 1828. Den centrala delen av Nyenskans existerade ännu år 1849 och exakt datum när den revs ner är okänt. Av Nyenskans blev så gott som ingenting alls kvar, men den som vill se den imponerande ljuskrona som hängde i dess kyrka kan finna den hängande i Finska Kyrkan i Stockholm.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Tiden har gått hårt åt Nyenskans. De sista spåren av fästningen revs i mitten av 1800-talet. Det finns dock sedan den 15 juni 2000, ett monument till minne av Nyenskans i Sankt Petersburg på platsen där den forna fästningen var belägen. Monumentet tillkom på initiativ av Rikard Högberg.

I maj 2003, i samband med Sankt Petersburgs 300-årsjubileum, öppnades även ett museum över Nyenskans på platsen.

Det fanns en plan att uppföra en jätteskyskrapa (Ochta centrum) som Gazproms huvudkontor på den plats där Nyenskans befann sig tidigare. En kamp mellan stadens byråkater med Gazprom i spetsen och stadens invånare fortsatte cirka 5 år, men slutligen lades planerna ner och byggnadsarbetet flyttades till en annan del av Sankt Petersburg.

Medan sidorna kämpade för och mot Ochta centrum påbörjades ett stort förberedelsearbete 2006 och forskare fick en möjlighet till arkeologiska utgrävningar. Av Nyen var det en del av gata och rester av fyra hus som forskare fick ta hand om. Träkol och mynt från 1700-talet ger vid handen att byggnader troligen brändes ner vid kriget. Det upptäcktes också några skansdelar: en från medeltiden och två som tillhörde Nyenskans vid olika tidsperioder.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]