Olofsborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Olofsborg (olika betydelser).
Olofsborg

Koordinater: 61°51′50″N 28°54′05″Ö / 61.86389°N 28.90139°Ö / 61.86389; 28.90139 Olofsborg (på finska Olavinlinna) är en borg i staden Nyslott, Finland, uppförd av okänd arkitekt, åt byggherren Erik Axelsson (Tott)1470-talet.

Slottets äldsta byggnadsskede[redigera | redigera wikitext]

Fästet uppfördes på Kyrönsaari holme i Kyrönsalmi sund, i Savolax och döptes till Sankt Olofsborg. Slottsherren på Viborg Erik Axelsson (Tott), byggde den till en början (1475) av trä, men sedan 1477 av sten. Olofsborg var ämnat till ett värn för Savolax mot ryssarna. Då genom bestämmelserna i Freden i Nöteborg mellan Sverige och Ryssland, 1323, Kyrönsaari holme och sund utgjorde rysk besittning samt då fästets grundläggning hotade att avskära ryssarnas plundringståg till de nordsavolaxska trakterna, var slottets byggande under första tiden förenat med synnerligen stora faror. Slottsbyggnadsarbetet fortsattes av bland annat Erik Axelssons broder och efterträdare på Viborg och Olofsborg, Lars Axelsson (Tott). Från deras tid härstammar slottets tre äldsta torn, förbundna med varandra genom höga murverk: Kyrktornet, Klocktornet samt det sedermera förstörda Sankt Eriks torn.

Förstärkningar under Vasasönernas tid[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta bilden som föreställer Olofsborg finns i Olaus Magnus verk Historia om de nordiska folken (1555). Vid sidan av själva fästet och dess vindbrygga, syns mytologiska figurer som näcken och svarta fiskar som enligt legenden skulle simma i strömmen kring slottet.

Under Erik XIV:s, Johan III:s och Karl IX:s regeringar förstärktes samt ombyggdes slottet väsentligt och 15601562 hade det så kallade Tjocka tornet uppförts. Oaktat slottets område var jämförelsevis inskränkt, steg dess besättning under Johan III:s tid ibland ända till inemot 300 man, ibland uppgick den emellertid icke ens till 90. Då vid ingången av 1600-talet Sveriges besittningar mot Ryssland utvidgades, förlorade Olofsborg all betydelse som gränsfästning, varför under den följande tiden icke mycket arbete nedlades på fästet. Det iståndsattes dock flera gånger.

Gustav II Adolf besöker Olofsborg[redigera | redigera wikitext]

Av alla svenska kungar, under den tid Sverige och Finland var samma rike, var det bara Gustav II Adolf som besökte Olofsborg. Det gjorde han vintern 1622 på väg till Stockholm landvägen från krigsskådeplatsen i Polen, som även innebar visiter i Viborg och Torneå. Även hans bror Karl Filip gjorde visit på slottet, nio år tidigare, efter förhandlingar med staden Novgorod, som stod under svenskt beskydd, i Viborg 16121613. Karl Filip var Novgorods kandidat till tsar av Ryssland. Hemresan över Olofsborg i juli 1613 innebar att han inte hade blivit vald.

Erövras under Stora ofreden, men återlämnas[redigera | redigera wikitext]

Under Stora ofreden öppnade fästningen, som 18 juni 1714 cernerades av ryssarna, efter tappert försvar under kommendanten major Johan Busch, 29 juni 1714 sina portar för ryssarna, vilka dock vid fredsslutet 1721 återlämnade densamma. Fastän Olofsborg efter den tiden i högre grad än förut återvann egenskapen av gränsfäste, ägnades ingen större uppmärksamhet åt dess försvarsverk, och först 1740 blev de ordentligt iståndsatta.

Erövras under Lilla ofreden, förblir ryskt[redigera | redigera wikitext]

Olofsborg med Nyslott i förgrunden på 1880-talet.

Under 1741–1743 års krig intogs det 8 augusti 1742 av ryssarna efter att ha varit belägrat sedan 16 juni samma år. Slottet hade försvarats av befälhavaren Petter Johan Gyllenecker. Olofsborg avträddes åt Ryssland i fredsslutet 1743. 2 juli 1788 intogs staden Nyslott av svenskarna under Bernt Johan Hastfer, men slottet cernerades förgäves till 20 augusti. Efter krigets slut vidtogs i början särskilda förbättringar och tillbyggnader i slottets försvarsverk, varvid väsentliga förändringar infördes i dess gamla byggnadssystem.

Slottet lämnas öde och blir en vacker ruin[redigera | redigera wikitext]

Sedermera lämnades slottet dock att förfalla, och 1847 bortdrog den sista ryska besättningen. 18551859 tjänstgjorde slottet som fängelse och förvandlades genom två eldsvådor (1868 och 1869) till en ruin. Genom finska statens mellankomst har ruinen numera bevarats från fortgående förfall och utgör nu ett av Finlands vackraste fornminnesmärken. Borgen Olofsborg hör numera till Nyslotts mest kända sevärdheter. Varje år sedan 1967 arrangeras Nyslotts operafestival inne i borgen. Den har sitt ursprung i att sångerskan Aino Ackté redan åren 19121915 och 1930 arrangerade operafestivaler på stora borggården.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]