Hjalmar Falk (general)
Hjalmar Falk | |
Hjalmar Falk | |
Född | Hjalmar Fredrik Falk 18 april 1884 Strömstad |
---|---|
Död | 24 januari 1954 (69 år) Stockholm |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Generalmajor |
Hjalmar Fredrik Falk, född den 18 april 1884 i Strömstad, död den 24 januari 1954 i Stockholm[1], var en svensk generalmajor och far till Greger Falk.
Falk, vars far var tullförvaltare, tog officersexamen 1905, blev löjtnant vid Gotlands infanteriregemente 1910, vid generalstaben 1917, kapten vid generalstaben 1918, major där 1920, överstelöjtnant där 1930, vid Jönköpings och Kalmar regemente 1932, överste och chef där 1935 och slutligen generalmajor på arméns reservstat 1938. Han var lärare vid Krigshögskolan 1926-1928 och 1930-1932, stabschef på Gotland 1920-1921.
Falk tjänstgjorde i kommandoexpeditionen 1920-1924, som souschef 1928-1930, som stabschef vid Västra arméförvaltningen 1927, vice infanteriinspektör 1930-1932, chef för infanteriofficerskolan 1931-1932, ledamot och sekreterare i exercisreglementskommittén 1926-1927, som sakkunnig till statsrådets förfogande 1928-1929, till försvarskommitténs förfogande 1934-1936.
Falk var även styrelseledamot i Svenska officersförbundet 1932-1939, 1:e kontrollant i Stockholms distrikts kontrolldelegation från 1939. Han var medarbetare i militära frågor i Stockholms-Tidningen 1919-1932, redigerade Officersförbundets blad 1932-37, var medarbetare i Landtmannen, Vårt försvar, Dagsposten med flera tidskrifter.
Källor
- Falk, Hjalmar Fredrik i Vem är det 1943
Noter
- ^ Dödsnotis i Vem är det 1957