Strömstad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Strömstad (olika betydelser).
Koordinater: 58°56′N 11°10′Ö / 58.933°N 11.167°Ö / 58.933; 11.167
Strömstad
Tätort
Centralort
Södra Hamnen, Strömstad.jpg
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Strömstads kommun
Församling Strömstads församling
Koordinater 58°56′N 11°10′Ö / 58.933°N 11.167°Ö / 58.933; 11.167
Area 340,49 hektar
Folkmängd 6 288 (2010)[1]
Befolkningstäthet 18,47 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 4584
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Strömstads hamn.

Strömstad är en tätort och centralort i Strömstads kommun i norra Bohuslän.

Strömstads, som är Sveriges västligaste stad, ligger vid Skagerack med riksgränsen till Norge 20 kilometer i norr. E6 går strax utanför Strömstad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]

De första kända invandrarna till Bohuslän kom någon gång 5 500–4 000 år före vår tideräkning och bosatte sig vid Lihult intill sjön Lången i den östra delen av Strömstads kommun. Lihultskulturen är känd för sina stenyxor av grönsten som tillverkades med en typisk form. Lihultarna importerade grönsten, vilken förädlades för export i regionen.

Strömstad har fornlämningar och kulturmiljöer från äldre stenåldern och framåt. Här finns megalitgravar, domarringar, rösen och hällristningar. En av de förnämsta kulturmiljöerna i landet är området vid Blomsholm med sin magnifika skeppssättning, domarring, högar och gravfält.

1500-talet och 1600-talet[redigera | redigera wikitext]

Vid utloppet från Strömsvattnet anlades under 1500-talet timmerlastplatsen Strömmen. Efter det att Bohuslän genom freden i Roskilde 1658 blivit svenskt, uppstod ett behov av en stad i norra delen av landskapet för att avleda västkustens handel från Fredrikshald (nuvarande Halden) i Norge. Strömmen fick köpingsrättigheter 1667 som lydköping under Göteborgs stad, Marstrands stad och Uddevalla stad. Det är inte helt klart när stadsrättigheter erhölls. I ett kungabrev 1672 kallas samhället "staden Strömstad" och hade då redan ordnat stadsstyre med borgmästare och råd. Den förste borgmästaren hette Anders Jutterbock. Stadsrättigheterna stadfästes formellt av Karl XI den 15 april 1676.

Den första stadsplanen "avrijtat anno 1695" av Johan Kempenschiöld omfattar några tomter efter åns södra sida och vid stranden. Stadens dåtida grundstruktur med kyrka och torg överensstämmer med dagens.

På grund av sitt läge nära gränsen till Norge har Strömstad berörts av konflikter mellan de nordiska länderna. Redan 1675 brände och skövlade den danske generalen Gyldenlöwe staden samt höll den besatt till freden i Lund 1679.

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Strömstad i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna omkring 1700

Under kriget mot Norge 1716-18 var Strömstad högkvarter för Karl XII. I Strömstad bodde Karl XII hos borgmästare Ivar Olofsson Kamp, vars hus låg ungefär där polishuset i dag har sin bakgård. De sista resterna av Kamps hus bortschaktades 1991. År 1717 utsattes Strömstad för två anfall av en dansk flottstyrka under Tordenskjold. Trupper landsattes 8 juli, men möttes av 1.800 svenskar under generalmajor Johan Giertta och kastades tillbaka. Den 3 augusti slogs ett nytt anfall tillbaka. Ett monument på Laholmen minner om de hårda striderna. Under april-oktober 1718 styrdes riket från borgmästare Kamps hus, Då planlades också den ödesdigra attacken mot Fredrikstens fästning, som slutade med kungens död 30 november 1718.

Linné-lärjungen Pehr Kalm besökte Strömstad och Kosteröarna under sommaren 1742 och sammanfattade i "Resa till Bohuslän" sina intryck av nordbohuslänningen: "Et arbetsamt och idogt folk var här öfver alt af bägge könen, enkanneligen kan väl icke flitigare folk gifvas än mästa parten af Fiskarena; de lata voro här sällsynte. ... Eljest är det i gemen at säga et mycket fromt och godt folk, trogna mot öfverhet, hörsamma mot sina förmän, lydige mot sina lärare, vänlige och enhällige inbördes och sins emellan, trägne i sina sysslor. Falskheten och et förstält väsende har ännu icke hunnit nästla sig här in."

Efter en lång period av lugn bröts freden 1788, då prins Karl av Hessen ryckte in i Bohuslän över Svinesund och under en kort tid besatte Strömstad. Denna gång blev det inga våldsamheter; i stället rådde ett vänskapligt förhållande mellan inkräktarna och stadens invånare.

Under 1700-talet utvecklades staden, mycket tack vare de stora sillperioderna. Strömstad hade cirka 300 invånare omkring 1750, men det stundom mycket goda och inkomstbringande sillfisket gav en ekonomisk skjuts framåt. År 1805 hade folkmängden ökat till nära 1.100.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

I april 1808 försökte en norsk eskader under befäl av kapten Motzfeldt landstiga i Strömstad. Angreppet avslutades med att den norska styrkan drog sig tillbaka. Under många år firades segern i stadsparken med en årlig fest den 27 april. År 1827 skadades emellertid en ung man av en exploderande salutkanon, varvid Karl XIV Johan förbjöd staden att fortsättningsvis fira detta minne.

Strömstad blev i slutet av 1700-talet känd som bad- och hälsoort. Lejonkällan utanför Surbrunn hade redan 1782 gott rykte som hälsokälla och nyttjades flitigt av brunnsgäster under hela 1800-talet. Vid Bojarkilen fanns sedan 1786 Sveriges första varmbadhus. Under 1800-talet byggdes två nya varmbadhus ungefär där dagens badhus finns. Dåvarande kronprins Oscars (senare Oscar I) upprepade besök bidrog till att Strömstad blev en av landets mest populära badorter.

Strömstad på 1880-talet

Sjöfartsstaden Strömstad växte fram under 1800-talet, då många fartyg i kusttrafiken hade sin hemmahamn här. Kustfiske och småskalig redarverksamhet blev viktiga näringar för staden.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talet fick handel och vissa tjänster allt större betydelse, liksom bland annat fiskerinäringen som konservindustri samt mekaniska verkstäder. Turist- och servicenäringen har jämte den omfattande gränshandeln förblivit de viktigaste näringarna i kommunen.

Kring sekelskiftet 1900 fick stenindustrin ett stort uppsving, som varade till 1930-talet. Krokstrands samhälle var vid denna tid större än Strömstad. Bohusläns äldsta Folkets hus finns fortfarande bevarat mitt i det gamla stenhuggarsamhället och används till sammankomster och olika kulturella arrangemang.

År 1912 skrevs den välkända Kostervalsen av David Hellström och Göran Svenning. Kostervalsen blev en så kallad landsplåga under flera decennier framåt.

I början av 1970-talet började man att projektera inför byggandet av en gasplattform. Man började i den norra delen av staden, i ett område som heter Kebal. Där tillverkades bottenfundamentet som senare bogserades vidare till Kålvik norr om Strömstad. Kålvik byggdes ut till att bli en hamn med ett så kallade djupvattenläge och en fri ränna djup nog att klara slutbogseringen av plattformen ut till Nordsjön. I samband med byggandet, som varade i fem år, rustades infrastrukturen upp.

Vid tre tillfällen under 1900-talet har Strömstad befunnit sig i närheten av internationella konflikter. Vid upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905 var det ett tag mycket spänt vid gränsen. Militär hade besatt staden och svenska flottan befann sig på redden i högsta beredskap. Under första världskriget 1914–18 förlades trupp till Strömstad, landstormen mobiliserades och flottan gjorde besök i staden. Under andra världskriget 1939–45 gränsade Strömstad till en krigszon och två tyska flygplan blev nedskjutna över staden. Många Strömstadsbor bistod den norska motståndsrörelsen.

Som en symbol för banden mellan Norge och Sverige invigdes Svinesundsbron den 15 juni 1946 av konung Håkon VII och kronprins Gustaf Adolf. Nästan sextio år senare, den 10 juni 2005, invigdes den nya bron av kungarna Carl XVI Gustaf och Harald V.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Strömstads stad, utbruten omkring 1670 ur Skee socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Stadskommunen utökades 1967 och uppgick 1971 i Strömstads kommun där Strömstad sedan dess är centralort.[2]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1670 hört till Strömstads församling, Skee församling dessförinnan.[3]

Orten ingick till 1944 i domkretsen för Strömstads rådhusrätt och därefter till 1971 i Norrvikens tingslag. Från 1971 till 2004 ingick orten i Strömstads tingsrätts domsaga och Strömstad ingår sedan 2004 i Uddevalla tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling i tätorten Strömstad[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Strömstad 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
3 985
1965
  
4 255
1970
  
4 447
1975
  
4 735
1980
  
4 693
1990
  
5 403 280
1995
  
5 776 295
2000
  
5 969 315
2005
  
6 110 328
2010
  
6 288 340

Turistnäring[redigera | redigera wikitext]

Numera är Strömstad i hög grad beroende av turism. Tätorten har bland annat trots sin ringa storlek två systembolag.[6] Hundratusentals människor besöker staden varje sommar, och gästhamnen samt campingarna är fulla mellan midsommar och mitten av augusti. Dominerande, med nästan 85 procent, är norrmännen som med båt har runt 20 minuter från norska fastlandet till Strömstad, vilket gör att denna väg är väldigt populär. Strömstad har mer än fem campingplatser, varav (Strömstad camping) (Daftö Resort) är en av Sveriges största. Kosteröarna är också ett populärt turistmål, och från Strömstad går det snabbåtar ut till både den norra och den södra ön.

Den vanligaste typen av turister är dock endagsbesökare som kommer med bil eller buss för att shoppa matvaror, alkohol och tobak. Tack vare prisskillnader och en fördelaktig kronkurs har gränshandeln medfört att man inom kommunen har byggt ut flera köpcentra och handelsområden. I Strömstad slutar den 36 mil långa Bohusleden. Vandringsleden startar i Lindome strax söder om Göteborg och följer Bohusläns inland.

Ett under många decennier populärt turistmål i Strömstad är anläggningen Alaska på ön Nord Långö. Alaska är ett livsverk som guldgräverskan Hilma Swedahl (1870–1965) skapade efter ha återvänt till Sverige. Efter hemkomsten från 30 år i Alaska rodde Hilma själv runt och samlade sten till sina spännande skapelser på ön. Anläggningen Alaska är uppbyggd av murade skapelser dekorerade med natursten och snäckor. På 1950-, 1960- och 1970-talen var många varor billigare i grannlandet Norge. Då åkte svenskar till Norge för att handla i första hand mjöl, socker och margarin. Barn var populära att ta med för inköpen då införselkvoten snabbt ökade. Härav uttrycket "margarinungar".

Strömstad är startpunkt för många båt- och fisketurer. Förutom dessa finns också den reguljära Kostertrafiken till Kosteröarna. Kosteröarna är nästan bilfria och ett paradis för cyklister. Gods transporteras oftast på ön med traktor eller flakmoped. Förutom ovan nämnda båt- och fisketurer är färjor till Norge ett dominerande inslag i hamnen. Över färjeläget beläget på Torskholmen passerar över en miljon resenärer årligen. Färjorna transporterar även bilar och lastbilar över till Norge. Årligen reser många norska ungdomar till Strömstad varje skärtorsdaghejsatur, något som av Strömstadsborna ses som allt från ett problem till ett vårtecken.

Kosterhavets nationalpark[redigera | redigera wikitext]

Den 9 september 2009 invigdes Kosterhavets nationalpark[7] av kung Carl XVI Gustaf. Nationalparken sträcker sig över Kosterfjorden och området kring Kosteröarna. Samma dag invigde den norske kronprinsregenten Haakon Magnus av Norge Ytre Hvaler nationalpark på den norska sidan om gränsen.

Turister kan idag besöka det tillfälliga "Naturrummet" i byggnaden "Västrabo" strax intill Västra bryggan på Nordkoster för att finna information om Kosterhavets nationalpark.

Öar[redigera | redigera wikitext]

  • Önholmen är en ö norr om Strömstad i inloppet till Dynekilen.
  • Styrsö har Sveriges västligaste tallskog med flera hundra år gamla träd. Ön har varit bebodd sedan 1600-talet.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Strömstads järnvägsstation

Tåg[redigera | redigera wikitext]

Buss[redigera | redigera wikitext]

Färjor[redigera | redigera wikitext]


Kultur[redigera | redigera wikitext]

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Strömsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ ”Butiker och ombud – Systembolaget”. http://www.systembolaget.se/Butik--Ombud/?searchquery=Str%C3%B6mstad&storetype=Butik&hitsoffset=0&page=1&ny=True. Läst 23 mars 2014. 
  7. ^ http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Projektwebbar/kosterhavet Kosterhavets Nationalparks information på länsstyrelsen i Västra Götaland

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]