Hon – en katedral
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2013-10) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Hon - en katedral | |
---|---|
Niki de Saint-Phalle, Jean Tinguely & Per Olov Ultvedt, | |
Moderna Museet, Stockholm
Länk till bilden (Information om upphovsrätt) |
Hon - en katedral | |
---|---|
Niki de Saint-Phalle, Jean Tinguely & Per Olov Ultvedt, | |
Moderna Museet, Stockholm
Länk till bilden (Information om upphovsrätt) |
Hon – en katedral var en omtalad konstinstallation som visades på Moderna Museet i Stockholm. Den hade 80 000 besökare under utställningstiden 4 juni–9 september 1966.
Utställningen
Utställningen bestod av en skulptur av en färgsprakande gravid kvinna som låg i födande ställning på rygg med benen brett isär. Skulpturen var 25–26 meter lång, cirka 6 meter hög och cirka 11 meter bred.[1] Den var uppbyggd av ställningar och armeringsjärn med hönsnät överklätt med tyg och glasfiber och målat med bjärt plakatfärg. Konstpubliken kunde gå in i skulpturen genom hennes sköte. Inne i skulpturen fanns bland annat en biograf som visade film med Greta Garbo, en berg och- dalbana,[förtydliga] en guldfiskdamm och en läskedrycksautomat. På magen fanns en mindre utställningsplattform. Från högtalare hördes orgelmusik av Johan Sebastian Bach. Utställningen var skapad av Niki de Saint-Phalle, Jean Tinguely och Per Olov Ultvedt. Niki de Saint-Phalle utformade skalet, medan Jean Tinguely och Per Olov Ultvedt svarade för innandömet. Installationen tog 40 dagar att bygga upp på plats.
Niki de Saint-Phalles modell till Hon donerades 1998 till Moderna Museet av Pontus Hultén.
Referenser
Noter
- ^ Enligt Per-Olof Ultvedt i en intervju i Sveriges Radio 1966. Medan Johan Åström i tidskriften Kulturen 2006:2, hävdar 23, respektive 7 och 9 meter.
Källor
- Johan Åström (2006) HON – en revolutionerande konsthappening, Kulturen, nr.2
Litteratur
- Barbro Sylwan (1967) Hon: en katedral, en historia, Moderna Museet