1966
Från Wikipedia
| 1966 – MCMLXVI 46 år sedan |
|
| År 1963 | 1964 | 1965 1966 1967 | 1968 | 1969 |
|
| Årtionde 1940-talet | 1950-talet 1960-talet 1970-talet | 1980-talet |
|
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1966 |
|
| Epok: |
Regent: Gustaf VI Adolf |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Finland 1966 |
|
| Epok: |
Regent: Urho Kekkonen |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: Johannes Virolainen |
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2719 |
| Bahá'í- kalendern |
122 – 123 |
| Buddhistisk kalender |
2510 |
| Etiopisk kalender |
1958 – 1959 |
| Nengō (Japan) |
Shōwa 41 |
| Judisk kalender |
5726 – 5727 |
| Muslimsk kalender |
1385 – 1386 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1344 – 1345 |
| Sakakalendern (Indien) |
1888 – 1889 |
| Thailändsk solkalender |
2509 |
1966 (MCMLXVI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari
- Den svenske boxaren Bo Högberg blir europamästare i mellanvikt efter seger mot italienaren Bruno Visintin. En dryg månad senare förlorar han titeln och får käken avslagen mot fransmannen Yoland Levêque [1].
- Vid en statskupp i Centralafrikanska republiken tar överste Jean-Bedel Bokassa makten.
- 17 januari – Ett B-52 bombflygplan kolliderar med en KC-135 Stratotanker över Spanien och tappar fyra st 70-kilotons vätebomber nära staden Palomares och en femte i havet [2].
- 18 januari – Jawaharlal Nehrus dotter utses till Kongresspartiets ledare och ny premiärminister [3].
- 21 januari – Fredsforskningsutredningen föreslår i sitt betänkande upprättande av ett internationellt fredsforskningsinstitut i Stockholm.
- 24 januari – 117 personer omkommer då ett indiskt trafikflygplan kolliderar med en bergväg vid Mont Blanc [4].
- 28 januari – En svensk grupp yrkesutbildningssakkunniga föreslår att en enda skola med tre sektorer, gymnasieskola, ska ersätta de tidigare svenska skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola.
- 29 januari – Dag Hammarskjöld-biblioteket i Uppsala, avsett för internationella frågor och samarbetssträvanden, invigs.
[redigera] Februari
- Februari – En köldvåg slår till i Sverige [5].
- 2 februari – Den lägsta lufttemperaturen någonsin i Sverige, -53 grader, uppmäts i Vuoggatjålme [6].
- 3 februari – Den intensiva vinterkylan i Sverige kulminerar. Stockholm har den lägsta köldnoteringen sedan 1871, -25,5 grader.
- 4 februari – 133 personer omkommer då ett japanskt indiskt trafikflygplan störtar i Tokyobukten, Japan [7].
- 11 februari – Europamästaren i lätt mellanviktsboxning, Bo Högberg från Sverige, förlorar sin Europamästartitel i en dramatisk match i Stockholm mot fransmannen Yoland Leveque.
- 15 februari – Vid en postkupp på Göteborgs centralstation tillgrips 918 500 SEK i kontanter. Förövarna grips ett par dagar senare, varvid alla pengar, förutom 45 000, återfinns.
- 17 februari – En explosionsartad brand härjar samrealskolan i Nora i Sverige, varvid två elever omkommer.
- 18 februari – Plastspiralen godkänns som preventivmedel för kvinnor i Sverige [3].
- 19 februari – TV-versionen av August Strindbergs Hemsöborna i regi av Bengt Lagerkvist börjar sändas i svensk TV [8].
- 20 februari – Tågfärjan M/S Malmöhus påseglas i svår dimma av ett isländskt fartyg utanför Köpenhamn. Flera passagerare skadas.
- 21 februari – Frankrikes president Charles de Gaulle tillkännager att Frankrike inte längre tänker delta i NATO-samarbetet [3]
- 23 februari
- Svåra oväder och skyfall vållar stora skador i Spanien och Portugal [2]
- Den svenska riksdagen uttalar sig efter livliga debatter för en utredning om statschefens ställning i en parlamentarisk demokrati.
- 24 februari
- Ghanas president Kwaneh Nkruma störtas av en militärjunta ledd av general Joseph Ankarh [3].
- Generalplanberedningen i Stockholm beslutar att två broar skall byggas på 3 meters höjd över Nybroviken.
- 27 februari – LO-ägda Stockholms-Tidningen utkommer med sitt sista nummer [3]. Den har varit socialdemokratins enda morgontidning i Stockholm [8].
[redigera] Mars
- 1 mars – SACO vill att statstjänstemännen skall få två "sabbatssemestrar" om vardera ett halvt år, att tas ut mellan 40 och 50 år samt 50 och 60 år.
- 5 mars – 124 personer omkommer då ett brittiskt flygplan fattar eld och kolliderar med Fujiberget i Japan [9].
- 12 mars – General Suharto tar makten i Indonesien [10].
- 26 mars – Omkring 2 000 personer demonstrerar i Stockholm mot USA:s krigföring i Indokina [8].
- 31 mars – Labour under Harold Wilson vinner allmänna valet i Storbritannien, gaining och får en majoritet på 96 platser, en stark förbättring av den majoritet med fem platser man fick i 1964 års val.[11]
- Våren (norra halvklotet)
- Grundlagsberedningen i Sverige tillsätts, för att utreda hur det nya svenska riksdagssystemet skall se ut.
- Centerpartiet och Folkpartiet lanserar ett gemensamt program, den så kallade mittensamverkan.
- Öxabäcks IF startar ett av Sveriges tidiga kvinnliga fotbollslag bildas [12].
[redigera] April
- 1 april – Sveriges riksdag skärper piratradiolagen för att omöjliggöra Radio Syds sändningar till Sverige [13].
- 5 april – En konstgjord njure i engångsförpackning har konstruerats av ett lag Lundastudenter under ledning av professor Nils Alwall.
- 14 april – Det värsta aprilvädret i "mannaminne" drar fram över södra Skåne.
- 16 april – Världens dittills enda kvinnliga kosmonaut, Valentina Teresjkova, kommer till Stockholm på ett veckolångt besök.
- 22 april – Sveriges kronprins Carl (XVI) Gustaf tar studentexamen vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk [1].
- 25 april – 6 personer omkommer då ett rällsbusståg kolliderar med ett arbetståg i Holmsveden, Sverige [14]. 15 personer skadas.
- 30 april – Anton Szandor LaVey grundar Church of Satan. Enligt den officiella satanistiska räkningen är år 1966 år 1 AS (Anno Satanas).
[redigera] Maj
- 2 maj – Svenske professorn Clarence Crafoord väcker debatt genom att hävda att en människa är död när hjärnan upphör att fungera [8].
- 5 maj – Socialistiska internationalens kongress öppnas i Folkets hus i Stockholm med cirka 200 delegater från ett 50-tal länder.
- 6 maj – Den svenska riksdagen beslutar att inrätta ett internationellt fredsforskningsinstitut (SIPRI) [13].
- 9 maj – Kina spränger sin tredje atombomb [2]
- 16 maj – Bob Dylan släpper albumet Blonde on Blonde.
- 20 maj – Per Oscarsson får pris som bäste skådespelare för sin roll i Svält vid filmfestivalen i Cannes [1].
- 28 maj – Ungdomar bränner amerikanska flaggan utanför USA:s ambassad i Stockholm som protest mot USA:s krigföring i Indokina [8].
[redigera] Juni
- 7 juni – Startskottet går för kärnkraftverket i Simpevarp.
- 14 juni – Italiens president, Giuseppe Saragat, kommer till Sverige på statsbesök.
- 23 juni – De svenska bankerna beslutar att införa lediga lördagar för sina anställda [8].
- 25 juni – Vid ett våldsamt raggarbråk vid Harnäs utanför Gävle utsätts en polis för stenkastning och blir svårt skadad. Tio poliser strider för sina liv men tvingas fly.
- 28 maj – Slagsmål uppstår i Stockholm mellan polis och ungdomar som protesterar mot USA:s krigföring i Indokina [3].
- 30 juni – I Sverige omvandlas de statliga högre allmänna läroverken till kommunala gymnasier.
[redigera] Juli
- 2 juli – Frankrike spränger en atombomb över Mururoaatollen [2]
- 7 juli – Ove Kindvall blir Sveriges dittills dyraste fotbollsproffs när han säljs från svenska IFK Norrköping till nederländska Feyenoord för 200 000 SEK [1].
- 17 juli – 19-årige Margareta Arvidsson från Vänersborg utses i Miami i USA till Miss Universum [3].
- 29 juli – Bob Dylan kraschar med sin motorcykel på managern Albert Grossmans mark i Woodstock, New York. Han tvingades därefter vila en längre tid och därmed också ställa in den pågående världsturnén.
- 25 juli – Göta hovrätt dömer THX-doktorn Elis Sandberg i Aneby till 50 dagsmöter för brott mot den svenska läkemedelsförordningen [3].
- 29 juli – 23-årige Hans Gunnar Norgren och 19-årige Clark Olofsson jagas av svensk polis i Södermanland efter att ha skottskadats allvarligt under inbrottsförsök. Polismannen avlider senare, och brottslingarna grips inom några veckor [13]. Inbrottsförsöket ägde rum i Nyköping [1].
- 30 juli – England vinner VM-finalen i fotboll i England mot Västtyskland med 4-2 på övertid [3].
[redigera] Augusti
- 17 augusti – Volvo presenterar sin nya personbil Volvo 144 [8].
- 18 augusti – Kinas kommunistledare Mao Zedong inleder Kulturrevolutionen, där allt västerländskt inlytande brännmärks [3].
- 19-23 augusti – 3 000 personer omkommer och en miljon blir hemlösa vid en jordbävning i Evzerum, Turkiet [15].
- 20 augusti – Medborgartåget "För en levande landsbygd, kristna livsnormer och monarkins bibehållande", anordnat av disponent Gottfrid Carlsson, kulminerar i Stockholm.
- 21 augusti
- En miljon rödgardister paraderar förbi Mao Zedong i Peking [1], där Kulturrevolutionen pågår med "Maos lilla röda" som rättesnöre [1].
- Efter sex års bygge invigs Sveriges största trafikled, Essingeleden i Stockholm [8].
- Augusti – "Centralskolan" i Huskvarna i Sverige byter namn till "Alfred Dalinskolan".
[redigera] September
- 11 september – Sverige vinner friidrottslandskampen mot Finland i Helsingfors för herrar med 208.5-1999.5 [16].
- 24 september – Esrange, den första permanenta basen på svensk mark för civila forskningsraketer, invigs vid Vittangi älv norr om Kiruna.
- 29 september – Den amerikanska bilmodellen Chevrolet Camaro presenteras.
- 30 september – Beachuanaland utropas till självständig stat under namnet Botswana [17].
- September – I det svenska kommunalvalet går socialdemokraterna tillbaka och gör sitt sämsta val sedan 1932. Alla övriga partier (förutom Folkpartiet) går framåt.
[redigera] Oktober
- 1 oktober
- Krigsförbrytarna Albert Speer och Baldur von Schirach friges ur Spandau-fängelset efter att ha avtjänat sina 20-åriga straff [3].
West Coast Airlines Flight 956 kraschar 8.9 kilometer (5.5 engelska mil) söder om Wemme. 18 personer dödas och ingen överlever. Olyckan är den första förlusten av en DC-9.[18]
- 4 oktober – Basutoland utropas till självständig stat under namnet Lesotho [10].
- 5 oktober – Under en marin övning utanför Göteborg upptäcks en främmande ubåt, som man fäller sjunkbomber mot [8].
- 7 oktober – Den svenska Provierörelsen grundas.
- 11 oktober – SACO utlöser en månadslång lärarstrejk i Sverige, som späds på med lockout, sedan förhandlingarna med Statens avtalsverk strandat. Eleverna får studera på egen hand [8].
- 12 oktober – Den svenska riksdagen får en ny voteringsapparat, som innebär en avsevärd rationalisering av riksdagsarbetet. Anläggningen är den modernaste i världen.
- 20 oktober – 50 000 gymnasieelever och 15 000 högskolestuderande i Sverige ställs utan ordinarie undervisning under strejk och lockout bland SACO-anslutna lärare [3] då den nio dagar långa konflikten utvidgas med att 20 800 lärare, och varar i två veckor [13].
- 21 oktober – En jättehög av kol och slagg sätter sig i rörelse i Aberfan, Wales efter häftigt regn. 144 personer omkommer, 116 av dem skolbarn, och en småskola och 15 andra hus begravs [15].
- 28 oktober – Sveriges sista träkolsblästermasugn i Svartå läggs ned.
- Oktober – SCA köper skogskoncernen Wifstavarfs AB, den största skogskoncernen sedan 1930-talet.
[redigera] November
- 4 november – Tre veckors skyfallsliknande regn vållar katastrof i norra Italien och delar av Österrike [2]
- 5 november – Lärarstrejken i Sverige tar slut efter medling.
- 8 november – Nya Älvsborgsbron i Göteborg, Sveriges största hängbro, invigs av Sveriges kommunikationsminister Olof Palme [3].
- 16 november – SJ:s nya tvåvåningståg provkörs på linjen Malmö-Stockholm.
- 24 november – Första exemplaret av det svenska stridsflygplanet Saab 37 Viggen visas [8].
- 28 november – Göran Palm väcker debatt med sin bok En orättvis betraktelse, där han hävdar att den industrialiserade världen profiterar på u-länderna [8].
- November – Sveriges första manliga barnmorska utexamineras.
[redigera] December
- 1 december – Julbocken i Gävle sätts på plats för första gången [19].
- 2 december – Skärpt trafikövervakning och strängare trafikregler beslutas i Sverige från 1 januari 1967. Bland annat kan en fotgängare som går mot rött dömas till 15 kronor i böter.
- 4 december – Musikgruppen Cream ger ut skivan Fresh Cream vilket kan ses som inofficiellt födelsedatum för hårdrocken.
- 12 december – Sveriges Radio genomför en programomläggning. Talprogrammen placeras i P1, klassisk musik i P2 och Melodiradion i P3 [13].
- 19 december – 13 man omkommer då ett grekiskt fartyg i svår snöstorm går på grund och bryts itu utanför Holmsund vid inloppet till Umeå.
- 23 december – Sergio Leones film Den gode, den onde, den fule har världspremiär.
- 26 december
- Jan Troells film Här har du ditt liv efter Eyvind Johnsons självbiografiska roman har premiär med Eddie Axberg i huvudrollen [8].
- Per Oscarsson klär av sig i bara kalsongerna och förelsäer i sexualkunskap under Hylands hörna, varvid en folkstorm utbryter [13].
[redigera] Okänt datum
- Sverige börjar ge missbrukare fri narkotika på försök [20].
- Tidningen Ny Tid köps av tidningen Arbetet och byter namn till Arbetet väst.
- Svenska Statens avtalsverk inleder sin verksamhet och skall utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
- Sverige undertecknar FN:s internationella konventioner om medborgerliga och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
- Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten byter politisk inriktning från höger till oberoende liberala.
- Den svenska reklambranschens betalningssystem byts ut, vilket öppnar för ny och kreativ reklam och många nya små reklambyråer.
- Den svenska vargen fridlyses i ett år.
- Tidningen Forskning & Framsteg ges ut för första gången.
- Sveriges Televisions första sändning i färg genomförs.
- Svenska föräldrars rätt att aga sina barn upphör [21].
[redigera] Födda
[redigera] Första kvartalet
- 1 januari – Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
- 5 januari – Lili Päivärinta, finländsk/svensk sångare, även programledare i TV, ena halvan av duon Lili & Susie.
- 6 januari
- Andrew Wood, amerikansk musiker.
- Sharon Cuneta, filippinsk skådespelare och sångare.
- 8 januari – Bengt Thorn, svensk designer och art director.
- 9 januari
- Haddaway, Nester Alexander Haddaway, tysk eurodance-artist.
- Jan Johansen, svensk musiker.
- 12 januari
- Olivier Martinez, fransk skådespelare.
- Rob Zombie, amerikansk musiker och regissör.
- 13 januari – Patrick Dempsey, amerikansk skådespelare.
- 14 januari – Marco Hietala, finländsk musiker, basist och sångare i Nightwish.
- 16 januari – Ljubco Georgievski, regeringschef i Makedonien.
- 19 januari
- Stefan Edberg, svensk tennisspelare, Wimbledon-vinnare 1988 och 1990.
- Lena Philipsson, svensk artist.
- 22 januari – Billy Zane, amerikansk skådespelare.
- 24 januari – Shaun Donovan, amerikansk demokratisk politiker.
- 27 januari – Tamlyn Tomita, amerikansk skådespelerska.
- 31 januari – JJ Lehto, finländsk racerförare.
- 5 februari – José Maria Olazábal, spansk golfspelare.
- 6 februari – Rick Astley, brittisk popsångare.
- 11 februari
- Richard Allan, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
- Reuben Sallmander, svensk skådespelare.
- Johan Söderqvist, svensk kompositör och musiker.
- 13 februari – Jeff Waters, kanadensisk hårdrocksgitarrist
- 16 februari – Niklas Zennström svensk IT-entreprenör.
- 19 februari – Justine Bateman, amerikansk skådespelerska.
- 24 februari – Billy Zane, skådespelare.
- 25 februari
- Alexis Denisof, amerikansk skådespelare.
- Téa Leoni, amerikansk skådespelare.
- 27 februari – Donal Logue, kanadensisk skådaspelare.
- 2 mars – Howard Bernstein, brittisk musik- och filmproducent.
- 3 mars – Timo Tolkki, finländsk musiker, gitarrist i Stratovarius.
- 10 mars – Edie Brickell, amerikansk sångare och kompositör.
- 11 mars – Anna Ulrica Ericsson, svensk skådespelare.
- 19 mars – Tina Acketoft, svensk politiker (folkpartist).
- 21 mars
- Kenny Bräck, svensk racerförare.
- Shobhana Chandrakumar, indisk skådespelare.
- Tomas Tivemark, svensk skådespelare, manusförfattare, filmproducent och kompositör.
- 22 mars – Jan Lundgren, svensk jazzpianist.
- 23 mars – Karin Enström, svensk yrkesofficer och moderat politiker, riksdagsledamot från 1998.
- 26 mars – Michael Imperioli, amerikansk skådespelare.
- 27 mars – Jakob Wegelius, svensk författare och illustratör.
[redigera] Andra kvartalet
- 2 april – Teddy Sheringham, engelsk fotbollsspelare.
- 7 april – Richard Gomez, filippinsk skådespelare.
- 8 april – Robin Wright, amerikansk skådespelare.
- 9 maj – Cynthia Nixon, amerikansk skådespelare, känd från Sex and the City.
- 11 april – Lisa Stansfield, brittisk musiker.
- 12 april – Rigmor Gustafsson, svensk jazzsångare.
- 15 april – Samantha Fox, brittisk fotomodell och sångare.
- 3 maj – Lotta Östlin, svensk skådespelare.
- 8 maj – Rafael Edholm, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och fotomodell.
- 10 maj – Mikael Andersson, svensk ishockeyspelare.
- 11 maj
- Malin Berghagen, svensk skådespelare.
- Christoph Schneider, tysk musiker, trummis i Rammstein.
- 15 maj – Sofia Wistam, svensk TV-programledare.
- 16 maj – Janet Jackson, amerikansk sångare.
- 17 maj – Qusay Hussein, Saddam Husseins andre son.
- 20 maj – Liselotte Neumann, svensk professionell golfspelare.
- 23 maj – Richard Paulson, svensk regissör och manusförfattare.
- 26 maj – Helena Bonham Carter, brittisk skådespelare.
- 3 juni – Sergei In-Fa-Lin, rysk bandyspelare.
- 4 juni
- Cecilia Bartoli, italiensk mezzosopran.
- Bill Wiggin, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 2001.
- 7 juni – Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet [10].
- 8 juni – Julianna Margulies, amerikansk skådespelare.
- 9 juni
- Kattis Ahlström, svensk journalist och programledare i TV.
- Camilla Søeberg, dansk skådespelare.
- 11 juni
- Tina Ahlin, svensk pianist, sångerska, munspelare och kompositör.
- Greg Grunberg, amerikansk skådespelare.
- 14 juni – Kristian Luuk, svensk programledare.
- 17 juni – Jason Patric, amerikansk skådespelare.
- 22 juni – Annika Kofoed, svensk skådespelare.
- 25 juni – Zhiwen Wang, kinesisk skådespelare.
- 27 juni
- J.J. Abrams, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- Aigars Kalvītis, lettisk politiker, premiärminister 2004–.
- 28 juni
- John Cusack, amerikansk skådespelare.
- Mary Stuart Masterson, amerikansk skådespelare.
- 30 juni
- Mike Tyson, amerikansk boxare.
- Marton Csokas,nyzeeländsk skådespelare.
[redigera] Tredje kvartalet
- 5 juli
- Gianfranco Zola, italiensk fotbollsspelare.
- Kathryn Erbe, amerikansk skådespelare.
- 9 juli – Fyr Thorvald Strömberg, svensk skådespelare och producent.
- 14 juli – Matthew Fox, amerikansk skådespelare.
- 15 juli
- Irène Jacob, schweizisk skådespelerska.
- Dan Lipinski, amerikansk demokratisk politiker.
- 17 juli – Sten Tolgfors, svensk moderat politiker, handelsminister 2006–.
- 23 juli – Samantha Beckinsale, brittisk skådespelare.
- 25 juli – Jerker Odelholm, svensk basist.
- 28 juli – Raoul Grünthal, svensk tidningsman, chef på TT.
- 29 juli – Martina McBride, amerikansk countryartist.
- 4 augusti – Kalle Westerdahl, svensk skådespelare.
- 7 augusti – Jimmy Wales, amerikansk entreprenör, grundare av Wikipedia.[22]
- 11 augusti – Paramitha Rusady, indonesisk skådespelare.
- 13 augusti – Yoram Hattab, israelisk skådespelare.
- 14 augusti – Halle Berry, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti – Chi An Gramfors, svensk journalist, recensent och manusförfattare.
- 20 augusti
- Kathy Castor, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–.
- Dimebag Darrell, amerikansk gitarrist.
- 29 augusti – Magnus Andersson, journalist, programpresentatör SVT.
- 2 september
- Salma Hayek, mexikansk skådespelare.
- Olivier Panis, fransk racerförare.
- 5 september – Karin Bjurström, svensk skådespelare och sångare.
- 6 september – Kendrick Meek, amerikansk demokratisk politiker.
- 8 september – Carola Häggkvist, svensk artist.
- 9 september – Adam Sandler, amerikansk skådespelare och producent.
- 18 september – Tomas Fryk, svensk skådespelare.
- 19 september – Eric Rudolph, bombmannen från Olympiska sommarspelen 1996.
- 22 september – Stefan Rehn, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 25 september – Jason Flemyng, brittisk skådespelare.
- 27 september – Debbie Wasserman Schultz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005–.
[redigera] Fjärde kvartalet
- 1 oktober – George Weah, liberiansk fotbollsspelare (anfallare) och politiker.
- 9 oktober – David Cameron, brittisk parlamentsledamot (Conservative Party) 2001–, premiärminster 2010–.
- 12 oktober
- Jannike Björling, svensk fotomodell.
- Christian Due-Boje, svensk ishockeyspelare.
- 13 oktober – Maria Furtwängler, tysk skådespelare.
- 14 oktober
- Justine Kirk, svensk skådespelare, programpresentatör på SVT.
- Dede Yusuf, indonesisk skådespelare.
- 19 oktober – Jon Favreau, amerikansk skådespelare och regissör.
- 20 oktober
- Abu Musab al-Zarqawi, jordanisk internationell terrorist.
- Stefan Raab, tysk komiker och programledare.
- 31 oktober
- Tony Ernst, svensk musikjournalist och redaktör.
- Adam "Ad-Rock" Horovitz, amerikansk hiphopmusiker
- 4 november – Petra Verkaik, amerikansk fotomodell.
- 5 november
- Johan Renck, svensk musiker, även känd som Stakka Bo.
- Henrik Elmér, svensk ståuppkomiker.
- 6 november – Christian Lorenz, tysk musiker, spelar synthesizer i Rammstein.
- 12 november – David Schwimmer, amerikansk skådespelare.
- 17 november – Sophie Marceau, fransk skådespelare.
- 19 november – Jason Scott Lee, amerikansk skådespelare.
- 23 november – Vincent Cassel, fransk skådespelare.
- 26 november – Garcelle Beauvais, amerikansk skådespelare, född på Haiti.
- 30 november – Mika Salo, finländsk racerförare.
- 6 december
- Kathy Chow, kinesisk skådespelare.
- Per-Ulrik Johansson, svensk golfspelare.
- 7 december – C. Thomas Howell, amerikansk skådespelare.
- 9 december – Kirsten Gillibrand, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009–.
- 11 december
- Gary Dourdan, amerikansk skådespelare.
- Göran Kropp, svensk bergsbestigare och äventyrare.
- 14 december
- Tim Sköld, svensk musiker.
- Helle Thorning-Schmidt, dansk politiker, partiledare för Socialdemokraterne 2005– och Danmarks statsminister 2011–.
- 21 december – Kiefer Sutherland, kanadensisk skådespelare.
- 27 december – Eva LaRue, amerikansk skådespelerska.
- 29 december – Dexter Holland, amerikansk musiker, sångare i The Offspring.
- 30 december – Anna Ulrica Ericsson, svensk skådespelare.
- 31 december – Lars Yngve Johansson, svensk manusförfattare, kompositör och musiker.
[redigera] Avlidna
- 1 januari – Vincent Auriol, fransk politiker, tillförordnad ordförande i Frankrikes provisoriska regering 28 november–16 december 1946, Frankrikes president 1947–1954.
- 11 januari – Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
- 22 januari – Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
- 23 januari – James P. Pope, amerikansk demokratisk politiker, senator 1933-1939.
- 1 februari – Buster Keaton, amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.
- 12 februari – Wilhelm Röpke, tysk ekonom.
- 13 februari – Calle Jularbo, svensk musiker, dragspelare [8].
- 14 februari
- Frithiof Bjärne, svensk skådespelare.
- Hugo Björne, svensk skådespelare.
- 17 februari – Hans Hofmann, tysk konstnär.
- 20 februari – Chester Nimitz, amerikansk amiral.
- 21 februari – Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 26 februari – Gino Severini, italiensk målare och ledande futurist.
- 27 februari – Alfred P. Sloan, från 1923 till 1937 ordförande för General Motors.
- 28 februari – Schamyl Bauman, svensk manusförfattare, producent, filmklippare och regissör.
- 3 mars – Gustaf Wally, svensk dansör, skådespelare, revyaktör, regissör och teaterchef.
- 5 mars – Anna Achmatova, rysk poet.
- 6 mars – Christian Günther, svensk socialdemokratisk politiker, utrikesminister 1939-1945 [8].
- 12 mars – Sidney Camm, engelsk flygplanskonstruktör bakom Hawker Hurricane.
- 18 mars – Arthur T. Hannett, amerikansk demokratisk politiker.
- 26 mars – Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare.
- 1 april – Flann O'Brien, irländsk författare.
- 4 april – Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 5 april – Siv Thulin, svensk skådespelare.
- 6 april – John Melin, svensk skådespelare.
- 13 april – Carlo Carrà, italiensk målare och ledande futurist.
- 21 april – Josef Dietrich, tysk generalöverste i Waffen-SS.
- 24 april – Louis A. Johnson, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1949-1950.
- 30 april – Patrick V. McNamara, amerikansk demokratisk politiker, senator 1955-1966.
- 14 maj – Oluf Høst, dansk konstnär, målare.
- 15 maj – Alli Halling, svensk skådespelare.
- 19 maj – Theodore F. Green, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Rhode Island 1933-1937, senator 1937-1961.
- 22 maj – Dan Moody, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1927-1931.
- 26 maj – Olof Molander, svensk regissör och chef för Dramaten [8].
- 27 maj – Sven Melin, svensk skådespelare och sångare.
- 30 maj – Wäinö Aaltonen, finländsk skulptör.
- 1 juni – Papa Jack Laine, amerikansk musiker och orkesterledare.
- 3 juni – Alice Calhoun, amerikansk skådespelare.
- 7 juni – Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet.
- 30 juni – Nils Idström, svensk skådespelare, författare och manusförfattare.
- 5 juli – Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943.
- 15 juli – Sten Looström, svensk skådespelare.
- 23 juli – Montgomery Clift, amerikansk skådespelare.
- 31 juli
- Lars Görling, svensk författare, regissör och manusförfattare.
- Bud Powell, amerikansk jazzmusiker.
- 1 augusti – Charles Whitman, amerikansk massmördare.
- 9 augusti – Gösta Nystroem, svensk tonsättare [8].
- 14 augusti – Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
- 17 augusti – Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
- 24 augusti – Tadeusz Bór-Komorowski, polsk militär ledare, motståndskämpe, Polens premiärminister 1947-1949.
- 2 september – J. Howard McGrath, amerikansk demokratisk politiker.
- 4 september – Martin Sterner, svensk skådespelare och teaterledare.
- 6 september – Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker.
- 9 september – Folke Algotsson, svensk tecknare och skådespelare.
- 13 september – Wiktor Andersson, svensk skådespelare.
- 22 september – Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
- 28 september – André Breton, fransk poet, surrealismens ledare och främste teoretiker.
- 2 oktober – Ruth Fröberg, svensk musiker (pianist).
- 8 oktober – Célestin Freinet, fransk pedagog.
- 10 oktober
- Kurt Bolender, tysk SS-officer.
- Leslie Irvin, amerikansk fallskärmskonstruktör och skapare av Caterpillarklubben.
- 18 oktober – Christian Bratt, svensk skådespelare och sångare.
- 20 oktober – Harry F. Byrd, amerikansk politiker, senator 1933-1965.
- 26 oktober – Alma Cogan, brittisk sångare.
- 5 november – Dietrich von Choltitz, tysk general, Paris kommendant 1944.
- 11 november – John Norrman, svensk skådespelare.
- 19 november – Robert Ryberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.
- 23 november – Seán T. O'Kelly, Irlands president 1945–1959.
- 30 november – Hildur Lithman, svensk skådespelare.
- 2 december – Luitzen Egbertus Jan Brouwer, nederländsk matematiker och filosof.
- 4 december – Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör.
- 15 december – Walt Disney, amerikansk tecknare och filmproducent.
- 17 december – Gösta Ström, svensk skådespelare och inspicient.
- 27 december – Guillermo Stábile, argentinsk fotbollsspelare.
- 30 december – Christian Herter, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1959-1961.
[redigera] Nobelpris [23]
- Fysik – Alfred Kastler, Frankrike
- Kemi – Robert Mulliken, USA
- Medicin
- Peyton Rous, USA
- Charles B Huggins, USA
- Litteratur
- Samuel Agnon, Israel
- Nelly Sachs, Sverige
- Fred – Inget pris utdelades
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g] 100 år med Aftonbladet – 1966, 1999
- ^ [a b c d e] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] 20:e århundrades När Var Hur – 1966, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 197 – Vargavinter i februari 1966
- ^ Sverige 1900-talet – Varmare men från ett kallt utgångsläge, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Hundra år i Sverige – 1966, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1966 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ ”1966: Harold Wilson wins sweeping victory”. BBC News. March 31, 1966. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/march/31/newsid_4693000/4693142.stm.
- ^ ”http://www.bt.se/sport/oxabacks-ifs-damlags-historia(890694).gm Borås tidning 4 oktober 2008 -Öxabäcks IF:s damlags historia”. http://www.bt.se/sport/article890694.ece.
- ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1966, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 198 – Äntligen seger över Finland
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Botswana.html.
- ^ ”Aircraft Accident Report. West Coast Airlines, Inc DC-9 N9101. Near Wemme, Oregon”. http://amelia.db.erau.edu/reports/ntsb/aar/AAR67-AF.pdf., Adopted: 11 december 1967
- ^ ”Det hände i dag – 1 december”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20101201&list=true.
- ^ ”Narkotika”. http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ Sverige 1900-talet – Från den lilla, lilla gumman till vilda bebin, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Wikipedia: 50 languages, 1/2 million articles”. Wikimedia Foundation Press Release. Wikimedia Foundation. 25 april 2004. http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Wikimedia_press_releases/500,000_Wikipedia_articles&oldid=473206. Läst 10 april 2009. ”The Wikipedia project was founded in January 2001 by Internet entrepreneur Jimmy Wales and philosopher Larry Sanger,, citerad från det första pressmeddelandet någonsin av Wikimedia Foundation, 25 april 2004.”
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1966.
