1966

Wikipedia

1966 - MCMLXVI
År: 1963 - 1964 - 1965 1966 1967 - 1968 - 1969
Decennium: 1940-talet - 1950-talet 1960-talet 1970-talet - 1980-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Året
Födda - Avlidna
Bildanden - Upplösningar
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur - Musik Radio - Serier - Teater - TV
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1966
Epok: Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf VI Adolf kung 1950-1973
Ärkebiskop: Gunnar Hultgren 1958-1967	Statsminister: Tage Erlander 1946-1969
Finland 1966
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: Urho Kekkonen president 1956-1982
Ärkebiskop: Martti Simojoki 1964-1978	Statsminister: Johannes Virolainen 1964-1966 Rafael Paasio 1966-1968
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	122 – 123
Buddhistisk kalender	2510
Nengō (Japan)	Shōwa 41
Judisk kalender	5726 – 5727
Muslimsk kalender	1385 – 1386
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1344 – 1345
Sakakalendern (Indien)	1888 – 1889
Thailändsk solkalender	2509

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 2.1 Första kvartalet 2.2 Andra kvartalet 2.3 Tredje kvartalet 2.4 Fjärde kvartalet 2.5 Okänt datum 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 1 januari
  • Den svenske boxaren Bo Högberg blir europamästare i mellanvikt efter seger mot italienaren Bruno Visintin. En dryg månad senare förlorar han titeln och får käken avslagen mot fransmannen Yoland Levêque.
  • Vid en statskupp i Centralafrikanska republiken tar överste Jean-Bedel Bokassa makten.
• 12 januari - Nordiska rådets litteraturpris på 50.000 danska kronor tilldelas vid ett möte i Reykjavik den svenske författaren Gunnar Ekelöf.
• 17 januari - Ett B-52 bombflygplan kolliderar med en KC-135 Stratotanker över Spanien och tappar fyra st 70-kilotons vätebomber nära staden Palomares och en femte i havet.
• 21 januari - Fredsforskningsutredningen föreslår i sitt betänkande upprättande av ett internationellt fredsforskningsinstitut i Stockholm.
• 28 januari - Yrkesutbildningssakkunniga i Sverige föreslår att en enda skola med tre sektorer - gymnasieskolan - skall ersätta de svenska gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan.
• 29 januari - Dag Hammarskjöld-biblioteket i Uppsala, avsett för internationella frågor och samarbetssträvanden, invigs.
• 2 februari - Den lägsta lufttemperaturen någonsin i Sverige, -53 grader, uppmäts i Vuoggatjålme.
• 3 februari - Den intensiva vinterkylan i Sverige kulminerar. Stockholm har den lägsta köldnoteringen sedan 1871, -25,5 grader.
• 9 februari - Sydsvenska Dagbladet Snällpostens kulturpris på 10.000 kronor tilldelas Fritiof Nilsson Piraten.
• 11 februari - Europamästaren i lätt mellanvikt, Bo Högberg, förlorar sin EM-titel i en dramatisk boxningsmatch i Stockholm mot fransmannen Yoland Leveque.
• 15 februari - Vid en postkupp på Göteborgs central tillgrips 918.500 kronor i kontanter. Förövarna grips ett par dagar senare, varvid alla pengar, förutom 45.000, återfinns.
• 17 februari - En explosionsartad brand härjar samrealskolan i Nora i Sverige, varvid två elever omkommer.
• 18 februari - Plastspiralen godkänns som preventivmedel i Sverige.
• 19 februari - TV-versionen av August Strindbergs Hemsöborna i regi av Bengt Lagerkvist börjar sändas i svensk TV.
• 20 februari - Tågfärjan M/S Malmöhus påseglas i svår dimma av ett isländskt fartyg utanför Köpenhamn. Flera passagerare skadas.
• 23 februari - Den svenska riksdagen uttalar sig efter livliga debatter för en utredning om statschefens ställning i en parlamentarisk demokrati.
• 24 februari - Generalplanberedningen i Stockholm beslutar att två broar skall byggas på 3 meters höjd över Nybroviken.
• 27 februari - Stockholms-Tidningen, socialdemokratins enda morgontidning i huvudstaden, utkommer med sitt sista nummer.
• 1 mars - SACO vill att statstjänstemännen skall få två "sabbatssemestrar" om vardera ett halvt år, att tas ut mellan 40 och 50 år samt 50 och 60 år.
• 22 mars - Med hjälp av hjärt-lungmaskinen vid Lunds lasarett räddas en 60-årig man till livet sedan han påträffats djupt medvetslös och nedkyld till 21,7 grader.
• 26 mars - Omkring 2.000 personer demonstrerar i Stockholm mot USA:s politik i Vietnam.
• 31 mars - En gränslös kväll på Operan arrangeras på Stockholmsoperan till förmån för Martin Luther Kings fond. Medverkande är bland andra Harry Belafonte.
• Första halvan av året
  • Grundlagsberedningen i Sverige tillsätts, för att utreda hur det nya svenska riksdagssystemet skall se ut.
  • Centerpartiet och Folkpartiet lanserar ett gemensamt program, den så kallade mittensamverkan.
• 5 april - En konstgjord njure i engångsförpackning har konstruerats av ett lag Lundastudenter under ledning av professor Nils Alwall.
• 14 april - Det värsta aprilvädret i "mannaminne" drar fram över södra Skåne.
• 16 april - Världens dittills enda kvinnliga kosmonaut, Valentina Teresjkova, kommer till Stockholm på ett veckolångt besök.
• 21 april - Ernst-Hugo Järegård och Jan-Olof Strandberg spelar huvudrollerna när Samuel Beckets I väntan på Godot har premiär på Dramaten.
• 22 april - Sveriges kronprins Carl (XVI) Gustaf tar studenten vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk.
• 25 april - 6 personer dör och 15 skadas när ett rälsbusståg kolliderar med ett arbetståg norr om Holmsvedens station på Norra stambanan.
• 30 april - Anton Szandor LaVey grundar Church of Satan. Enligt den officiella satanistiska räkningen är år 1966 år 1 AS (Anno Satanas).
• 3 maj - Professor Clarence Crafoord väcker debatt genom att hävda att en människa är död när hjärnan upphör att fungera.
• 5 maj - Socialistiska internationalens kongress öppnas i Folkets hus i Stockholm med cirka 200 delegater från ett 50-tal länder.
• 6 maj - Den svenska riksdagen beslutar att inrätta ett internationellt fredsforskningsinstitut (SIPRI).
• 20 maj - Per Oscarsson får pris som bäste skådespelare för sin roll i Svält vid filmfestivalen i Cannes.
• 28 maj - Vietnamdemonstrerande ungdomar bränner amerikanska flaggan utanför USA:s ambassad i Stockholm.
• 7 juni - Startskottet går för kärnkraftverket i Simpevarp.
• 14 juni - Italiens president, Giuseppe Saragat, kommer till Sverige på statsbesök.
• 23 juni - De svenska bankerna beslutar att införa lediga lördagar för sina anställda.
• 25 juni - Vid ett våldsamt raggarbråk vid Harnäs utanför Gävle utsätts en polis för stenkastning och blir svårt skadad. Tio poliser strider för sina liv men tvingas fly.
• 7 juli - Ove Kindvall blir Sveriges dittills dyraste fotbollsproffs när han säljs från IFK Norrköping till holländska Feyenoord för 200.000 kronor.
• 17 juli - Margareta Arvidsson från Vänersborg utses i Miami i USA till Miss Universum.
• 29 juli - Polismannen Ragnar Sandahl skjuts ihjäl vid ett inbrott i Norrköping. Efter en lång och i medierna mycket uppmärksammad polisjakt grips 23-årige Gunnar Nordgren och 19-årige Clark Olofsson för inbrottet.
• 17 augusti - Volvo presenterar sin nya personbil Volvo 144.
• 20 augusti - Medborgartåget "För en levande landsbygd, kristna livsnormer och monarkins bibehållande", anordnat av disponent Gottfrid Carlsson, kulminerar i Stockholm.
• 21 augusti - Efter sex års bygge invigs Sveriges största trafikled, Essingeleden i Stockholm.
• 24 september - Esrange, den första permanenta basen på svensk mark för civila forskningsraketer, invigs vid Vittangi älv norr om Kiruna.
• 29 september - Den amerikanska bilmodellen Chevrolet Camaro presenteras.
• 30 september - Botswana blir självständigt från Storbritannien.
• September - I det svenska kommunalvalet går socialdemokraterna tillbaka och gör sitt sämsta val sedan 1932. Alla övriga partier (förutom Folkpartiet) går framåt.
• 1 oktober - Krigsförbrytarna Albert Speer och Baldur von Schirach friges efter att ha avtjänat sina straff.
• 5 oktober - Under en marin övning utanför Göteborg upptäcks en främmande ubåt, som man fäller sjunkbomber mot.
• 7 oktober - Den svenska Provierörelsen grundas.
• 11 oktober - SACO utlöser en månadslång svensk lärarstrejk, som späds på med lockout, sedan förhandlingarna med Statens avtalsverk strandat. Eleverna får studera på egen hand.
• 12 oktober - Den svenska riksdagen får en ny voteringsapparat, som innebär en avsevärd rationalisering av riksdagsarbetet. Anläggningen är den modernaste i världen.
• 28 oktober - Sveriges sista träkolsblästermasugn i Svartå läggs ned.
• Oktober - SCA köper skogskoncernen Wifstavarfs AB, den största skogskoncernen sedan 1930-talet.
• 5 november - Den svenska lärarstrejken tar slut efter medling.
• 8 november - Nya Älvsborgsbron i Göteborg, Sveriges största hängbro, invigs.
• 16 november - SJ:s nya tvåvåningståg provkörs på linjen Malmö-Stockholm.
• 24 november - Första exemplaret av det svenska stridsflygplanet Saab 37 Viggen visas.
• 28 november - Göran Palm väcker debatt med sin bok En orättvis betraktelse, där han hävdar att den industrialiserade världen profiterar på u-länderna.
• November - Sveriges första manliga barnmorska utexamineras.
• 1 december - Julbocken i Gävle (som nästan varje år bränns ner) sätts på plats för första gången.
• 2 december - Skärpt trafikövervakning och strängare trafikregler beslutas i Sverige från 1 januari 1967. Bland annat kan en fotgängare som går mot rött dömas till 15 kronor i böter.
• 4 december - Musikgruppen Cream ger ut skivan Fresh Cream vilket kan ses som inofficiellt födelsedatum för hårdrocken.
• 12 december - Sveriges Radio genomför en programomläggning. Talprogrammen placeras i P1, klassisk musik i P2 och Melodiradion i P3.
• 19 december - 13 man omkommer då ett grekiskt fartyg i svår snöstorm går på grund och bryts itu utanför Holmsund vid inloppet till Umeå.
• 23 december - Sergio Leones film Den gode, den onde, den fule har världspremiär.
• 26 december
  • Jan Troells film Här har du ditt liv efter Eyvind Johnsons självbiografiska roman har premiär med Eddie Axberg i huvudrollen.
  • Per Oscarsson klär av sig och talar om sex i Hylands hörna, varvid en folkstorm utbryter.
• Tidningen Ny tid köps av tidningen Arbetet och byter namn till Arbetet väst.
• Statens avtalsverk (nuvarande Arbetsgivarverket) inleder sin verksamhet och skall utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
• Sverige undertecknar FN:s internationella konventioner om medborgerliga och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
• Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten byter politisk inriktning från höger till oberoende liberala.
• Bob Dylan spelar i Stockholms konserthus.
• Sveriges första kvinnliga fotbollslag, Öxabäck IF, bildas.
• Den svenska reklambranschens betalningssystem byts ut, vilket öppnar för ny och kreativ reklam och många nya små reklambyråer.
• Den svenska vargen fridlyses i ett år.
• Tidningen Forskning & Framsteg ges ut för första gången.
• Sveriges Televisions första sändning i färg genomförs.

[redigera] Födda

[redigera] Första kvartalet

• 1 januari
  • Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
  • Michael Imperioli, amerikansk skådespelare.
• 5 januari - Lili Päivärinta, finländsk/svensk sångare, även programledare i TV, ena halvan av duon Lili & Sussie.
• 6 januari
  • Andrew Wood, amerikansk musiker.
  • Sharon Cuneta, filippinsk skådespelare och sångare.
• 8 januari - Bengt Thorn, svensk designer och art director.
• 9 januari
  • Haddaway, Nester Alexander Haddaway, tysk eurodance-artist.
  • Jan Johansen, svensk musiker.
• 12 januari
  • Olivier Martinez, fransk skådespelare.
  • Rob Zombie, amerikansk musiker och regissör.
• 13 januari - Patrick Dempsey, amerikansk skådespelare.
• 14 januari - Marco Hietala, finländsk musiker, basist och sångare i Nightwish.
• 16 januari - Ljubco Georgievski, regeringschef i Makedonien.
• 19 januari
  • Stefan Edberg, svensk tennisspelare, Wimbledon-vinnare 1988 och 1990.
  • Lena Philipsson, svensk artist.
• 22 januari - Billy Zane, amerikansk skådespelare.
• 27 januari - Tamlyn Tomita, amerikansk skådespelerska.
• 31 januari - JJ Lehto, finländsk racerförare.
• 5 februari - José Maria Olazábal, spansk golfspelare.
• 6 februari - Rick Astley, brittisk popsångare.
• 11 februari
  • Richard Allan, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
  • Reuben Sallmander, svensk skådespelare.
  • Johan Söderqvist, svensk kompositör och musiker.
• 16 februari - Niklas Zennström svensk IT-entreprenör.
• 19 februari - Justine Bateman, amerikansk skådespelerska.
• 24 februari - Billy Zane, skådespelare.
• 25 februari
  • Alexis Denisof, amerikansk skådespelare.
  • Téa Leoni, amerikansk skådespelare.
• 27 februari - Donal Logue, kanadensisk skådaspelare.
• 3 mars - Timo Tolkki, finländsk musiker, gitarrist i Stratovarius.
• 10 mars - Edie Brickell, amerikansk sångare och kompositör.
• 11 mars - Anna Ulrica Ericsson, svensk skådespelare.
• 19 mars - Tina Acketoft, svensk politiker (folkpartist).
• 21 mars
  • Kenny Bräck, svensk racerförare.
  • Shobhana Chandrakumar, indisk skådespelare.
  • Tomas Tivemark, svensk skådespelare, manusförfattare, filmproducent och kompositör.
• 22 mars - Jan Lundgren, svensk jazzpianist.
• 23 mars - Karin Enström, svensk yrkesofficer och moderat politiker, riksdagsledamot från 1998.

[redigera] Andra kvartalet

• 2 april - Teddy Sheringham, engelsk fotbollsspelare.
• 7 april - Richard Gomez, filippinsk skådespelare.
• 8 april - Robin Wright, amerikansk skådespelare.
• 9 maj - Cynthia Nixon, amerikansk skådespelare, känd från Sex and the City.
• 11 april - Lisa Stansfield, brittisk musiker.
• 12 april - Rigmor Gustafsson, svensk jazzsångare.
• 15 april - Samantha Fox, brittisk fotomodell och sångare.
• 3 maj - Lotta Östlin, svensk skådespelare.
• 8 maj - Rafael Edholm, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och fotomodell.
• 11 maj
  • Malin Berghagen, svensk skådespelare.
  • Christoph Schneider, tysk musiker, trummis i Rammstein.
• 15 maj - Sofia Wistam, svensk TV-programledare.
• 16 maj - Janet Jackson, amerikansk sångare.
• 17 maj - Qusay Hussein, Saddam Husseins andre son.
• 20 maj - Liselotte Neumann, svensk professionell golfspelare.
• 23 maj - Richard Paulson, svensk regissör och manusförfattare.
• 26 maj - Helena Bonham Carter, brittisk skådespelare.
• 3 juni - Sergei In-Fa-Lin, rysk bandyspelare.
• 4 juni - Bill Wiggin, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 2001.
• 8 juni - Julianna Margulies, amerikansk skådespelare.
• 9 juni - Kattis Ahlström, svensk journalist och programledare i TV.
• 14 juni - Kristian Luuk, svensk programledare.
• 17 juni - Jason Patric, amerikansk skådespelare.
• 22 juni - Annika Kofoed, svensk skådespelare.
• 25 juni - Zhiwen Wang, kinesisk skådespelare.
• 27 juni
  • J.J. Abrams, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.
  • Aigars Kalvītis, lettisk politiker, premiärminister 2004-.
• 28 juni
  • John Cusack, amerikansk skådespelare.
  • Mary Stuart Masterson, amerikansk skådespelare.
• 30 juni
  • Mike Tyson, amerikansk boxare.
  • Marton Csokas,nyzeeländsk skådespelare.

[redigera] Tredje kvartalet

• 5 juli
  • Gianfranco Zola, italiensk fotbollsspelare.
  • Kathryn Erbe, amerikansk skådespelare.
• 9 juli - Fyr Thorvald Strömberg, svensk skådespelare och producent.
• 14 juli - Matthew Fox, amerikansk skådespelare.
• 15 juli - Irène Jacob, schweizisk skådespelerska.
• 17 juli - Sten Tolgfors, svensk moderat politiker, handelsminister 2006-.
• 25 juli - Jerker Odelholm, svensk basist.
• 28 juli - Raoul Grünthal, svensk tidningsman, chef på TT.
• 29 juli - Martina McBride, amerikansk countryartist.
• 4 augusti - Kalle Westerdahl, svensk skådespelare.
• 7 augusti - Jimmy Wales, amerikansk entreprenör, grundare av Wikipedia.
• 11 augusti - Paramitha Rusady, indonesisk skådespelare.
• 13 augusti - Yoram Hattab, israelisk skådespelare.
• 14 augusti - Halle Berry, amerikansk skådespelare.
• 19 augusti - Chi An Gramfors, svensk journalist, recensent och manusförfattare.
• 20 augusti - Dimebag Darrell, amerikansk gitarrist.
• 29 augusti - Magnus Andersson, journalist, programpresentatör SVT.
• 2 september
  • Salma Hayek, mexikansk skådespelare.
  • Olivier Panis, fransk racerförare.
• 5 september - Karin Bjurström, svensk skådespelare och sångare.
• 8 september - Carola Häggkvist, svensk artist.
• 9 september - Adam Sandler, amerikansk skådespelare och producent.
• 18 september - Tomas Fryk, svensk skådespelare.
• 19 september - Eric Rudolph, bombmannen från Olympiska sommarspelen 1996.
• 22 september - Stefan Rehn, svensk fotbollsspelare och tränare.
• 25 september - Jason Flemyng, brittisk skådespelare.

[redigera] Fjärde kvartalet

• 1 oktober - George Weah, liberiansk fotbollsspelare (anfallare) och politiker.
• 9 oktober - David Cameron, brittisk parlamentsledamot (Conservative Party) från 2001.
• 12 oktober
  • Jannike Björling, svensk fotomodell.
  • Christian Due-Boje, svensk ishockeyspelare.
• 13 oktober - Maria Furtwängler, tysk skådespelare.
• 14 oktober
  • Justine Kirk, svensk skådespelare, programpresentatör på SVT.
  • Dede Yusuf, indonesisk skådespelare.
• 19 oktober - Jon Favreau, amerikansk skådespelare och regissör.
• 20 oktober
  • Abu Musab al-Zarqawi, jordanisk internationell terrorist.
  • Stefan Raab, tysk komiker och programledare.
• 31 oktober - Adam "Ad-Rock" Horovitz, amerikansk hiphopmusiker
• 4 november - Petra Verkaik, amerikansk fotomodell.
• 5 november
  • Johan Renck, svensk musiker, även känd som Stakka Bo.
  • Henrik Elmér, svensk ståuppkomiker.
• 6 november - Christian Lorenz, tysk musiker, spelar synthesizer i Rammstein.
• 12 november - David Schwimmer, amerikansk skådespelare.
• 17 november - Sophie Marceau, fransk skådespelare.
• 19 november - Jason Scott Lee, amerikansk skådespelare.
• 23 november - Vincent Cassel, fransk skådespelare.
• 26 november - Garcelle Beauvais, amerikansk skådespelare, född på Haiti.
• 30 november - Mika Salo, finländsk racerförare.
• 6 december
  • Kathy Chow, kinesisk skådespelare.
  • Per-Ulrik Johansson, svensk golfspelare.
• 11 december
  • Gary Dourdan, amerikansk skådespelare.
  • Göran Kropp, svensk bergsbestigare och äventyrare.
• 14 december
  • Tim Sköld, svensk musiker.
  • Helle Thorning-Schmidt, dansk politiker, partiledare för Socialdemokraterne från 2005.
• 21 december - Kiefer Sutherland, kanadensisk skådespelare.
• 27 december - Eva LaRue, amerikansk skådespelerska.
• 29 december - Dexter Holland, amerikansk musiker, sångare i The Offspring.
• 31 december - Lars Yngve Johansson, svensk manusförfattare, kompositör och musiker.

[redigera] Okänt datum

• Jakob Wegelius, svensk författare och illustratör.

[redigera] Avlidna

• 1 januari - Vincent Auriol, fransk president.
• 11 januari - Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
• 22 januari - Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
• 1 februari - Buster Keaton, amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.
• 12 februari - Wilhelm Röpke, tysk ekonom.
• 13 februari - Calle Jularbo, svensk musiker, dragspelare.
• 14 februari
  • Frithiof Bjärne, svensk skådespelare.
  • Hugo Björne, svensk skådespelare.
• 20 februari - Chester Nimitz, amerikansk amiral.
• 21 februari - Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 26 februari - Gino Severini, italiensk målare och ledande futurist.
• 28 februari - Schamyl Bauman, svensk manusförfattare, producent, filmklippare och regissör.
• 3 mars - Gustaf Wally, svensk dansör, skådespelare, revyaktör, regissör och teaterchef.
• 5 mars - Anna Achmatova, rysk poet.
• 6 mars - Christian Günther, svensk socialdemokratisk politiker, utrikesminister 1939-1945.
• 12 mars - Sidney Camm, engelsk flygplanskonstruktör bakom Hawker Hurricane.
• 18 mars - Arthur T. Hannett, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 mars - Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare.
• 1 april - Flann O'Brien, irländsk författare.
• 4 april - Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 5 april - Siv Thulin, svensk skådespelare.
• 6 april - John Melin, svensk skådespelare.
• 13 april - Carlo Carrà, italiensk målare och ledande futurist.
• 21 april - Josef Dietrich, tysk generalöverste i Waffen-SS.
• 24 april - Louis A. Johnson, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1949-1950.
• 14 maj - Oluf Høst, dansk konstnär, målare.
• 15 maj - Alli Halling, svensk skådespelare.
• 26 maj - Olof Molander, svensk regissör och chef för Dramaten.
• 27 maj - Sven Melin, svensk skådespelare och sångare.
• 30 maj - Wäinö Aaltonen, finländsk skulptör.
• 1 juni - Papa Jack Laine, amerikansk musiker och orkesterledare.
• 7 juni - Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet.
• 30 juni - Nils Idström, svensk skådespelare, författare och manusförfattare.
• 5 juli - Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943.
• 15 juli - Sten Looström, svensk skådespelare.
• 23 juli - Montgomery Clift, amerikansk skådespelare.
• 31 juli
  • Lars Görling, svensk författare, regissör och manusförfattare.
  • Bud Powell, amerikansk jazzmusiker.
• 1 augusti - Charles Whitman, amerikansk massmördare.
• 14 augusti - Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
• 17 augusti - Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
• 24 augusti - Tadeusz Bór-Komorowski, polsk militär ledare, motståndskämpe, Polens premiärminister 1947-1949.
• 2 september - J. Howard McGrath, amerikansk demokratisk politiker.
• 4 september - Martin Sterner, svensk skådespelare och teaterledare.
• 6 september - Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker.
• 9 september - Folke Algotsson, svensk tecknare och skådespelare.
• 13 september - Wiktor Andersson, svensk skådespelare.
• 22 september - Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
• 28 september - André Breton, fransk poet, surrealismens ledare och främste teoretiker.
• 2 oktober - Ruth Fröberg, svensk musiker (pianist).
• 8 oktober - Célestin Freinet, fransk pedagog.
• 10 oktober
  • Kurt Bolender, tysk SS-officer.
  • Leslie Irvin, amerikansk fallskärmskonstruktör och skapare av Caterpillarklubben.
• 18 oktober - Christian Bratt, svensk skådespelare och sångare.
• 26 oktober - Alma Cogan, brittisk sångare.
• 5 november - Dietrich von Choltitz, tysk general, Paris kommendant 1944.
• 11 november - John Norrman, svensk skådespelare.
• 19 november - Robert Ryberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 30 november - Hildur Lithman, svensk skådespelare.
• 2 december - Luitzen Egbertus Jan Brouwer, nederländsk matematiker och filosof.
• 4 december - Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör.
• 15 december - Walt Disney, amerikansk tecknare och filmproducent.
• 17 december - Gösta Ström, svensk skådespelare och inspicient.
• 27 december - Guillermo Stábile, argentinsk fotbollsspelare.
• 30 december - Christian Herter, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1959-1961.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Alfred Kastler, Frankrike
• Kemi - Robert Mulliken, USA
• Medicin
  • Peyton Rous, USA
  • Charles B Huggins, USA
• Litteratur
  • Samuel Agnon, Israel
  • Nelly Sachs, Sverige
• Fred - Inget pris utdelades