Hustegaholm

Hustegaholm är en udde i ett naturskönt område vid Kyrkvikens norra strand mittemot Ekholmsnäs på Lidingö. Hustegaholm och tillhörande byggnader ägs sen 1964 av Lidingö stad. Området är öppet för allmänheten med möjligheter att hyra tre av husen; "Kökshuset", "Mellanhuset" och "Övre huset" för exempelvis föreningssammankomster, konferenser eller fester. I Pensionärsvillan bedriver Lidingö Pensionärsförening ett kafé under sommaren som har öppet mellan den 12 juni och 20 augusti. På platsen finns också iordningställda grillplatser. En informationstavla om Hustegaholms olika byggnader finns uppsatt vid alléinfarten till området.

Den så kallade Kaptensstugan nere vid Kyrkvikens strand mot öster disponeras av Ö-gruppen^[1] på Lidingö som bedriver olika typ av sysselsättning för funktionshindrade på Lidingö. I arbetet på Hustegaholm ingår trädgårdsskötsel på området och tillverkning av brasved som säljs i säck för avhämtning eller för leverans till beställaren.

Historia

Udden Hustegaholm finns angiven på en karta från 1661 dock utan symbolen för en lantbruksgård. Hustegaholm var för 5-600 år sedan skilt från Lidingös fastland men förenades med fastlandet genom landhöjningen, vilket kan förklara benämningen holme. Liknande områden finns som senare förenades med fastlandet, exempelvis Södergarn som har sitt ursprung i den fornnordiska benämningen på holme, ordet garn och Bosön som 1661 kallades Lagnöön.

Marken tillhörde på 1700-talet Hustega gård som låg strax öster om Östra Yttringe gård. I en köpehandling för Hustega gård omkring 1775 anges tillika med den därtill hörande men dock särskilt därifrån belägne ängsmark Hustegaholmen kallad. Markområdet ägdes på den tiden av assessorn i kammarrevisionen Olof Lettström (1718-1786) som köpte ett flertal gårdar på Lidingö vid Banérs stora utförsäljning 1775, däribland även Rudboda gård och Långnäs gård. Hustega gårds jordbruksmark slogs samman med Östra Yttringe gård omkring 1801, som då ägdes av häradshövdingen Anders Nordell. Lettström behöll dock Hustegaholm för sin egen del men överlät Hustegaholm 29 mars 1785 till sin dotter Lovisa Ulrika, gift med advokatfiskalen i tullen Adam Nelander. De sålde dock holmen vidare 1791.

Genom att den centrala delen av Hustegaholm utgörs av ett större bergsparti kan man anta att den i huvudsak användes som beteshage. Marken väster och öster om bergspartiet, särskilt slänten ner mot Hustegafjärden på östra sidan var dock uppodlad vilket framgår av en inventeringskarta från 1720.

Under senare delen av 1700-talet och i början av 1800-talet genomgick Hustegaholm en rad ägarbyte där Västra Yttringe gård och Rudboda gård figurerar i köpehandlingarna om Hustegaholm. På en teckning av A.F. Cederholm, som är utförd någon gång mellan 1811 till senast 1816, visas en större mangårdsbyggnad högst uppe på berget på Hustegaholm. Vem som uppförde huset är oklart. Teckningen visar förmodligen vyn av Hustegaholm från stranden nedanför Ekholmsnäs gård mot nordväst med sundet mellan Kyrkviken och Hustegafjärden i förgrunden.

År 1825 förvärvades markområdet Hustegaholm av fabrikör Fredrik Modin (1786-1837), en förmögen vaxljustillverkare som hade sin ljustillverkning på Södermalm i Stockholm. Han var gift med Kristina Sofia (1793-1878), född Flodin. 1832 flyttade de ut sin tillverkning till Hustegaholm och byggde det hus som idag kallas pensionärsvillan för användning som vaxljusfabrik. Det första året tillverkades 31 000 vaxljus av de sex anställda i företaget. 1835 uppförde Modin en 25 m lång tvåvånings herrgårdsbyggnad som bostad för sin familj. Om den tidigare mangårdsbyggnaden, dokumenterad av Cederholm på teckningen från omkring 1811-16, fanns kvar när Modin förvärvade Hustegaholm finns det inga dokumenterade uppgifter om. Modins herrgårdsbyggnad var i byggnadsstilen senempir. Fasaden var klädd med gulmålad träpanel, hade vita snickerier och valmat tak som var klätt med svart plåt. Huset låg uppe i slänten med långsidan mot sydost med den stora parken framför ner mot Hustegafjärden. Huset finns markerat på en ekonomisk karta från 1901 där det framgår att de två separata husen, idag kallade "mellanhuset" och "övre huset", ursprungligen utgjorde två flyglar utbyggda på baksidan, d.v.s. på gårdssidan till Modins herrgårdsbyggnad.

När den nya uppfinningen stearinljuset började bli allt vanligare blev Modin snabbt utkonkurrerad. När han avled 1837 bedrevs vaxljustillverkningen vidare i mindre skala av hans hustru fram till omkring 1847 då vaxljustillverkningen på Hustegaholm upphörde.

Sommaren 1898 vistades författaren Gustaf af Geijerstam med familj på Hustegaholm. I sin bok ”Boken om Lillebror” (år 1900) skildrar han det genuint svenska sommarlandskapet ute vid Hustegaholm med stora syrenbuskar, gullregn och rosenbuskar.

Under 1800-talets slut ägdes Hustegaholm av bokförläggaren, generalkonsul Peder Herzog. 1905 förvärvades egendomen av Hjalmar Arwin, grundaren av Lidingö villastad AB 1906. 1912 rev han den mycket förfallna herrgårdsbyggnaden i avsikt att uppföra en ny permanentbostad för sin familj men dessa planer skrinlades och familjen utnyttjade bara Hustegaholm och de andra byggnaderna som sommarställe fram till 1964 då Hustegaholm och tillhörande jordbruksmark köptes av Lidingö stad. Familjen Arwin hyrde därefter den så kallade Kaptensstugan som fritidshus.

Bildgalleri

Allén upp till Hostegaholm, till höger syns ladan.
Kaptensstugan.
Kaptensstugan, fasad mot Kyrkviken.
Från vänster: Övre huset, Mellanhuset, Kökshuset.
Kökshuset.
Mellanhuset med matsal. Ursprungligen den södra flygelbyggnaden till hergårdshuset som revs 1912.
Övre huset som inrymmer 10 bäddplaster. Ursprungligen den norra flygelbyggnaden till hergårdshuset som revs 1912.
Ladan som används som förråd.