Lidingö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lidingö kommun
Lidingö stad
Kommun
Lidingö stadshus (kommunhus)
Lidingö stadshus (kommunhus)
Lidingö kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Stockholms domsaga
Läge 59°22′N 18°11′Ö / 59.367°N 18.183°Ö / 59.367; 18.183Koordinater: 59°22′N 18°11′Ö / 59.367°N 18.183°Ö / 59.367; 18.183
Centralort Lidingö
Areal 31,12 km² (2013-01-01)[1]
285:e största (av 290)
 - land 30,8 km²
 - vatten 0,32 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 45 281 (2014-06-30)[2]
48:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 181 318 (2014[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 470,16 invånare/km²[2][1]
5:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 335 invånare/km²
Kommunkod 0186
Lidingö Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: http://www.lidingo.se/
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Lidingö kommun eller Lidingö stad[3] är en kommun öster om Stockholms kommun inom Stockholms län. Gränsen mellan Lidingö och Stockholms kommun i Lilla Värtan går i nord-sydlig riktning i Lilla Värtan 350 meter från kajkanten vid Ropsten.

Kommunen innefattar ön Lidingö samt ett antal kringliggande ögrupper, däribland Storholmen, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen. Fastigheterna Björkskärs skärgård och Lilla Nassa skärgård utanför Möja ägs av Lidingö kommun som svarar för tillsynen. Dessa senare ögrupper ingår dock i Värmdö kommun.

Lidingö ingår i Storstockholm.


Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken där Lidingö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Landskommunen ombildades 1910 till Lidingö köping som 1926 ombildades till Lidingö stad. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.

Lidingö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidingö stad, dock utan området ön Tranholmen som då överfördes till Danderyds kommun.[4]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 från Vaxholms kommun.[5]

Kommunen använder enligt ett fullmäktigebeslut sedan 1992 benämningen Lidingö stad.

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Stockholms tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lidingö kommunvapen

Blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld.

Första utformningen av vapnet handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Lidingö stad av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Kungl Maj:t 1928. Vapnet som togs över av kommunen, inregistrerades av PRV (Patent- och registreringsverket) 1 november 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lidingö kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
36 174
1975
  
36 727
1980
  
37 390
1985
  
38 271
1990
  
38 399
1995
  
39 042
2000
  
40 584
2005
  
41 892
2010
  
44 017
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Folkbokföringsmässig indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i en församling Lidingö församling

Från 2016 övergår denna indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Sjönära flerbostadshus i anslutning till Gåshaga brygga i den nordöstra delen av stadsdelen Gåshaga. Foto från maj 2008.

Kommunen är indelad i 18 stadsdelar vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade. Se även Lidingös historia.

Stadsdelsnamn och invånarantal 2009[7]

Norra Lidingö

Södra Lidingö

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Totala antalet hushåll uppgår till cirka 20 900. 64% av invånarna bor i lägenhet (hyresrätt eller bostadsrätt), övriga i fristående villor, radhus eller kedjehus.


Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Nya och gamla Lidingöbron förbinder Lidingö vid Torsvik med Ropsten på Stockholmssidan. Vy mot Ropsten. Foto från januari 2008.
Huvudleden för motorfordon in- och ut från Lidingö vid Torsvik. Foto från augusti 2009.
Lidingöbanans linje 21 trafikerar sträckan Gåshaga-Ropsten. Tågsätt vid Kottla station. Foto från juni 2005.

Gamla och nya Lidingöbron som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare, men kan vid behov utnyttjas av exempelvis räddningsfordon och liknande om hinder föreligger på nya Lidingöbrons körbanor. Den nya Lidingöbron med tre körfält i vardera riktningen är avsedd för enbart motorfordon. Gåshagaleden mellan Torsvik och Gåshaga på södra Lidingö är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan samt fyra rondeller. Avståndet på väg mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde längst öster ut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I lågtrafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter[8]. Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodas östra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

På södra Lidingö finns Lidingöbanan, spårvagnslinje 21, med ändstationer Gåshaga längst öster ut på södra Lidingö respektive Ropsten på Stockholmssidan via gamla Lidingöbron där tunnelbanan i Stockholm ansluter. Sträckan Ropsten till Gåshaga med Lidingöbanan avverkas på cirka 20 minuter. Sträckan Gåshaga till T-centralen med omstigning till tunnelbanan vid Ropsten tar cirka 34 minuter[9].

Ett omfattande bussnät finns för resor inom Lidingö. De norra delarna av Lidingö inkluderat Rudboda och Näsets flerbostadsområde, som saknar spårbunden trafik, trafikeras av bussar som via Lidingö centrum går vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik går det även bussar från Larsberg via bostadsområdena Bodal och Baggeby på södra Lidingö till Ropsten och vice versa för att komplettera Lidingöbanans begränsade kapacitet för dessa bostadsområden som sammantaget utgör det mest tätbefolkade området på Lidingö. SL ansvarar för buss- och tågtrafiken på Lidingö. Lidingö kommun har som målsättning att ha samtliga bussar på Lidingö biogasdrivna med gas producerad från Käppalaverket.

Reguljära båtförbindelser finns mellan Lidingö, Nacka Strand och Nybroviken i centrala Stockholm och ut till Stockholms skärgård vid bryggplatser Klippudden, Larsberg och Gåshaga. Vägverket har planer på att upprätta en reguljär vägverksfärja mellan Larsberg och Stockholm. Planen inbegrips i ett större projekt som syftar till att bättre utnyttja Stockholms vattenvägar för att reducera belastningen av speciellt tung trafik på vissa vägavsnitt. I en utredningen som påbörjades 2007 föreslås nya färjeleder med vägverksfärjor på sträckorna Ekerö-Lövsta, Slagsta-Ulvsunda industriområde, Nacka (Bergs oljedepå)-Frihamnen och Nacka-Larsberg. Förbindelserna har beräknats kunna vara i drift omkring 2011.

Fordonsparkering[redigera | redigera wikitext]

P-skiva gäller på de två stora parkeringsplatserna vid Lidingö centrum och på vissa andra parkeringsplatser, med 3 timmars fri parkering på de större och 30 min på de mindre parkeringsplatserna. Parkering på gatumark är avgiftsfri. Särskilda parkeringsregler gäller vintertid 1 december - 14 maj, datumparkering och veckodagsparkering. Allmänna boendeparkeringar, som underhålls av Lidingö kommun, har avgiftsfri 7-dagars parkering. Infartsparkeringen till Stockholms kommun ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten utanför avgiftsringen för trängselskatt.

Trängselskatt och Lidingöregeln[redigera | redigera wikitext]

Lidingö ligger utanför avgiftsringen för för trafik till och från Stockholms kommun som permanentades 2007. Vid Ropsten finns tre betalstationer i anslutning till Lidingöbron. För att komma ut på det allmänna vägnätet eller in till Lidingö utan att behöva betala trängselskatt finns den så kallad Lidingöregeln som innebär att fordon ut från Lidingö inte behöver betala avgifter om fordonet passerar någon av de tre betalstationerna vid Ropsten och ytterligare en betalstation på annan plats inom 30 minuter. Avgiftsfrihet gäller också i omvänd riktning om villkoret 30 minuter uppfylls. Utfartsvägen eller infartsvägen som i första hand är tänkt för 30 minutersregeln är via Gasverksvägen, Björnnäsvägen i Lilljansskogen och vidare norrut på Roslagsvägen förbi betalstationen innan avfarten till Bergshamravägen eller vice versa. När norra länken är färdigbyggd omkring 2015, integreras Lidingö i avgiftsringen med möjlighet att ta sig ut till det allmänna vägnätet utan att betala trängselavgift via norra länkens planerade anslutning vid Frihamnen.[10]


Politik[redigera | redigera wikitext]

Lidingö styrs sedan 2002 av en koalition bestående av Moderaterna och Folkpartiet. Sedan 2010 ingår även Kristdemokraterna i koalitionen. Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen sedan 2003 är Paul Lindquist (M). Vice ordförande sen 2008 är Minna Klintz (FP).

Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.

Förutom de åtta riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige.

Mandatfördelning i Lidingö kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP NYD SD LP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 11 4 9 15
2 11 4 9 15
41 90,8
31 10
1973 2 9 4 5 4 17
2 9 4 5 4 17
41 93,2
29 12
1976 2 11 7 4 6 19
2 11 7 4 6 19
49 92,8
30 19
1979 3 10 2 7 4 6 19
3 10 7 4 6 19
51 90,9
30 21
1982 3 11 2 7 3 4 21
3 11 7 3 4 21
51 91,5
30 21
1985 2 10 2 7 2 7 21
10 7 7 21
51 90,4
26 25
1988 2 10 2 7 2 8 20
10 7 8 20
51 87,4
28 23
1991 1 8 2 1 7 2 7 2 21
8 7 7 21
51 87,9
30 21
1994 2 9 2 9 4 5 20
9 9 4 5 20
51 87,8
29 22
1998 2 7 2 6 2 6 4 22
7 6 6 4 22
51 84,01
28 23
2002 2 8 2 5 2 10 2 20
8 5 10 20
51 84,01
29 22
2006 1 7 2 6 4 7 2 22
7 6 4 7 22
51 85,26
27 24
2010 5 4 7 8 6 2 19
5 4 7 8 6 19
51 86,55
24 27
2014 1 5 4 1 7 9 4 2 18
5 4 7 9 4 18
51 86,75
28 23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunens ledningsorganisation[redigera | redigera wikitext]

Lidingö stadshus, huvudentré. Foto från maj 2006.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande:

  • 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren.
  • Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret.
  • Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören).
  • Lidingö kommuns helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.


Näringsliv[7][redigera | redigera wikitext]

Dalénum företagsby. AGA:s tidigare produktions- och utvecklingscenter i Skärsätra. Foto från oktober 2009.
Torghandel vid Lidingö centrum. Foto från augusti 2009.

Totalt finns det 5263 företag inregistrerade på Lidingö och som har sin huvudsakliga verksamhet på Lidingö varav 109 företag med 10-49 anställda. Många arbetsplatser finns inom lokala tjänstesektorn som detaljhandel, hotell, restaurang och inom offentlig sektor. Största arbetsgivare är Lidingö kommun med cirka 2 300 anställda. Totalt finns det cirka 11 900 arbetstagare (arbetsplatser) inom Lidingö kommun, alla arbetsgivare inräknat.

Företagsbyar finns i området Dalénum, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal företag, i Stockby där det finns omkring 21 olika företag av varierande storlek och Gåshaga företagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anställda utgör en del av Dalénum. I tabellen nedan listas några av Lidingös större arbetsgivare i antalet anställda räknat, i bokstavsordning:

  • Aga AB (Linde group)
  • Attendo Care AB
  • Bonver Videodata AB
  • Busslink i Sverige AB
  • Carl Bruske Måleri
  • Eric Rahmquist AB
  • Högsätra städ- och fastighetsservice AB
  • Interspiro AB
  • Käppalaförbundet (Käppalaverket)
  • Lidingö kommun
  • Mentor Communications AB
  • Veolia Transport Sverige AB (Lidingös kollektivtrafik)

På Lidingö finns ett stort antal större kurs- och konferensanläggningar med logimöjlighet, se konferensanläggningar på Lidingö.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Förutom grundskolor finns i kommunen gymnasieskolorna Hersby gymnasium och Lunaskolan Östra Gymnasium. Dessutom finns Nyckelviksskolan (konsthantverk), Carl Malmstensskolan (möbelsnickarutbildning) samt Lidingö Folkhögskola och Bosöns Idrottsfolkhögskola.

Reningsverk för avloppsvatten[redigera | redigera wikitext]

Käppalaverket beläget intill Gåshaga på den östra sidan av södra Lidingö, är ett reningsverk som tar emot avloppsvatten från 12 kommuner i norra och östra Storstockholm med rening av över 50 milj. m3 avloppsvatten per år. Verket är producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala gränsande till Gåshaga med en bergtunnel till den nordvästra delen av Lidingö för vidare anslutning över Stora Värtan till Stocksund och ut till anslutna kommuner.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Foresta, ett av Lidingös mest kända byggnadskomplex från tidigt 1900-tal uppfört av Wilhelmina Skogh som privatbostad. Foto från maj 2007.
Millesgården med skulpturparken på herserudsklippan skapad av Carl och Olga Milles. Foto från 1986.
Villa Högberga, Lidingös största privata villa uppförd på 1910-talet av Klas Fåhraeus, numera konferensgård. Foto från 2009.
Lidingö Runt, maj 2009. Några minuter före start.
Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, 30 km, springer förbi Stockby motionsgård.
Lidingö golfklubbs 18-hålsbana vid Sticklinge med hål 1 i förgrunden. Foto från augusti 2009.
Elfviks lantbruksgård och markområde, en central del av Lidingös naturreservat. Foto från juni 2008.
Kottlasjön vintertid. En populär plats för långfärdsskridskor och skidåkning. Foto från januari 2010.

Sportanläggningar[redigera | redigera wikitext]


Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Lidingö har tre vänorter:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Från 1992 använder Lidingö kommun genomgående benämningen Lidingö stad. Begreppen kommunfullmäktige (äldre benämning stadsfullmäktige) och kommunstyrelse kvarstår dock av juridiska skäl. De beslut som fattas i kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen anges gälla Lidingö stad.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009.
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] Statistik Lidingö stad upprättad 1 januari 2009."
  8. ^ Inklusive stopp vid två av de trafikljusreglerade övergångsställena, exklusive stopp vid de två järnvägskorsningarna. Uppmätt augusti 2009.
  9. ^ Tider enligt SL:s tidtabell.
  10. ^ Karta över Stockholms ringled.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]