Lidingö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lidingö kommun
Lidingö stad
Kommun
Lidingö stadshus (kommunhus)
Lidingö stadshus (kommunhus)
Lidingö vapen.svg
Lidingö stadsvapen
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Stockholms domsaga
Läge 59°22′N 18°11′Ö / 59.367°N 18.183°Ö / 59.367; 18.183Koordinater: 59°22′N 18°11′Ö / 59.367°N 18.183°Ö / 59.367; 18.183
Centralort Lidingö
Areal 31,12 km² (2013-01-01)[1]
285:e största (av 290)
 - land 30,8 km²
 - vatten 0,32 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 45 281 (2014-06-30)[2]
48:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 181 318 (2014[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 470,16 invånare/km²[2][1]
5:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 335 invånare/km²
Kommunkod 0186
Lidingö Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: http://www.lidingo.se/
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Lidingö kommun eller Lidingö stad[3] är en kommun öster om Stockholms kommun inom Stockholms län. Gränsen mellan Lidingö och Stockholms kommun i Lilla Värtan går i nord-sydlig riktning i Lilla Värtan 350 meter från kajkanten vid Ropsten.

Kommunen innefattar ön Lidingö samt ett antal kringliggande ögrupper, däribland Storholmen, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen. Fastigheterna Björkskärs skärgård och Lilla Nassa skärgård utanför Möja ägs av Lidingö kommun som svarar för tillsynen. Dessa senare ögrupper ingår dock i Värmdö kommun.

Lidingö ingår i Storstockholm.

Natur och miljö[redigera | redigera wikitext]

Se artikel Lidingö.

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Se artikeln Lidingös historia.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken där Lidingö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Landskommunen ombildades 1910 till Lidingö köping som 1926 ombildades till Lidingö stad. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.

Lidingö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidingö stad, dock utan området ön Tranholmen då överfördes till Danderyds kommun.[4]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 från Vaxholms kommun.[5]

Kommunen använder enligt ett fullmäktigebeslut sedan 1992 benämningen Lidingö stad.

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Stockholms tingsrätts domsaga.[6]

Lidingös stadsvapen och logotyp[redigera | redigera wikitext]

Lidingö stadsvapen som handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet, fastställdes av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Gustaf V 1928. Vapnet inregistrerades av PRV (Patent- och registreringsverket) 1 november 1974 som ett figurmärke med registrerings nr. 410-0204/2003. Vapnet är beskrivet enligt följande blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld. Den av PRV registrerade grafiska utformningen har stiliserats ett flertal gånger, senast under 1980-talet. Nuvarande officiella utseende[7] har inte uppdaterats hos PRV i form av ett nytt original utan visar ett skepp som en målning motsvarande den bild som visas i Nationalencyklopedins nätupplaga, artikel Lidingö.

Det vapen som visas som en bild i artikeln har inte samma grafiska utformning som Lidingö kommuns officiella grafiska utformning.

Historisk bakgrund till stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

En stadsvapenkommitté bildades 1926 när det blev klart att Lidingö köping skulle bli stad. Men det skulle ta mer än ett år innan man hade nått enighet om hur vapnet skulle se ut. Mängder av förslag framfördes, det ena mer långsökt än det andra, till största del beroende på att man helt enkelt inte kunde komma på något speciellt utmärkande för Lidingö som under tidig historia hade varit ren landsbygd med i huvudsak jordbruk som huvudsaklig verksamhet. Bland annat framfördes förslaget; en sköld med två delfiner, för att anspela på Lidingös marina miljö men det avvisades med motiveringen att delfiner inte var typiska för vattnen runt Lidingö.

Dåvarande riksheraldikern greve Adam Lewenhaupt såg sig tvungen att ingripa då vapenkomittén inte tycktes kunna enas och framförde mer som ett skämt förslaget; en sköld med ärtor och en fisk för att anspela på den lokala maträtten lidingölake med ärtor där han även kunde tänka sig ersätta laken med två eller tre strömmingar som också fiskades i stora mängder utanför Lidingö förr i tiden. Han menade att ”den heraldiska kulinaristiken har gott om figuralt talat smältbara ingredienser”. I ett tidigt skede hade han framfört det mer seriösa förslaget med ett eller flera vikingaskepp, ett förslag som han egentligen hade tänkt sig för Saltsjöbaden i dess egenskap av "centralort för modern sjösport", vilket dock hade förkastats av de styrande i Saltsjöbaden och därmed blivit ledigt.

Vikingaskeppet kom till slut att segra även om det aldrig har kunnat beläggas på något sätt att Lidingö skulle ha varit en samlingsplats för sjöfarande vikingar som var den bakomliggande tanken med förslaget, men som idag passar mycket väl in genom att Lidingö sen lång tid tillbaka utgör en centralort för modern segelsport genom de årliga stora segelregattorna Lidingö Runt och Runt Lidingö och Lidingös betydelse för båtlivet med totalt cirka 3 000 bryggplatser för fritidsbåtar varav en stor del upptas av segelbåtar.

Kommunens ledningsorganisation[redigera | redigera wikitext]

Lidingö stadshus, huvudentré. Foto från maj 2006.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande:

  • 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren.
  • Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret.
  • Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören).
  • Lidingö kommuns helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.

Områdesindelning[redigera | redigera wikitext]

Sjönära flerbostadshus i anslutning till Gåshaga brygga i den nordöstra delen av stadsdelen Gåshaga. Foto från maj 2008.

Kommunen är indelad i 18 stadsdelar vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade. Se även Lidingös historia.

Stadsdelsnamn och invånarantal[redigera | redigera wikitext]

[8]

Norra Lidingö

Södra Lidingö

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lidingö kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
36 174
1975
  
36 727
1980
  
37 390
1985
  
38 271
1990
  
38 399
1995
  
39 042
2000
  
40 584
2005
  
41 892
2010
  
44 017
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Boendeformer[redigera | redigera wikitext]

Större delen av Lidingös areal är bebyggd med friliggande villor där områdena Herserud och Hersby tillhör de äldsta villaområdena som började bebyggas från omkring 1906. Större områden med flerbostadshus finns vid Sticklingehöjden, Torsvik, Baggeby-Bodal, Larsberg, Högsätra, Näset, Skärsätra och Gåshaga. Större radhusområden finns i områdena Bo och Rudboda.

Totala antalet hushåll uppgår till cirka 20 900. 64% av invånarna bor i lägenhet (hyresrätt eller bostadsrätt), övriga i fristående villor, radhus eller kedjehus.

Offentlig sektor[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Skolor[redigera | redigera wikitext]

I Lidingö kommun finns 55 förskolor, 21 grundskolor och gymnasieskolorna Hersby gymnasium och Lunaskolan Östra Gymnasium. Dessutom finns Nyckelviksskolan (konsthantverk), Carl Malmstensskolan (möbelsnickarutbildning) samt Lidingö Folkhögskola och Bosöns Idrottsfolkhögskola. Bland andra Futuraskolan och Vittra AB driver friskolor i kommunen.

Vårdmottagningar[redigera | redigera wikitext]

5 läkarmottagningar.

Folktandvården[redigera | redigera wikitext]

1 tandläkarmottagning inom Landstingets folktandvård, övriga i privat regi.

Äldreboende[redigera | redigera wikitext]

3 anläggningar i kommunal regi och 3 på entreprenad.

Näringsliv[8][redigera | redigera wikitext]

Dalénum företagsby. AGA:s tidigare produktions- och utvecklingscenter i Skärsätra. Foto från oktober 2009.
Torghandel vid Lidingö centrum. Foto från augusti 2009.

Totalt finns det 5263 företag inregistrerade på Lidingö och som har sin huvudsakliga verksamhet på Lidingö varav 109 företag med 10-49 anställda. Många arbetsplatser finns inom lokala tjänstesektorn som detaljhandel, hotell, restaurang och inom offentlig sektor. Största arbetsgivare är Lidingö kommun med cirka 2 300 anställda. Totalt finns det cirka 11 900 arbetstagare (arbetsplatser) inom Lidingö kommun, alla arbetsgivare inräknat.

Företagsbyar finns i området Dalénum, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal företag, i Stockby där det finns omkring 21 olika företag av varierande storlek och Gåshaga företagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anställda utgör en del av Dalénum. I tabellen nedan listas några av Lidingös större arbetsgivare i antalet anställda räknat, i bokstavsordning:

  • Aga AB (Linde group)
  • Attendo Care AB
  • Bonver Videodata AB
  • Busslink i Sverige AB
  • Carl Bruske Måleri
  • Eric Rahmquist AB
  • Högsätra städ- och fastighetsservice AB
  • Interspiro AB
  • Käppalaförbundet (Käppalaverket)
  • Lidingö kommun
  • Mentor Communications AB
  • Veolia Transport Sverige AB (Lidingös kollektivtrafik)

På Lidingö finns ett stort antal större kurs- och konferensanläggningar med logimöjlighet, se konferensanläggningar på Lidingö.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Nya och gamla Lidingöbron förbinder Lidingö vid Torsvik med Ropsten på Stockholmssidan. Vy mot Ropsten. Foto från januari 2008.
Huvudleden för motorfordon in- och ut från Lidingö vid Torsvik. Foto från augusti 2009.
Lidingöbanans linje 21 trafikerar sträckan Gåshaga-Ropsten. Tågsätt vid Kottla station. Foto från juni 2005.

Gamla och nya Lidingöbron som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare, men kan vid behov utnyttjas av exempelvis räddningsfordon och liknande om hinder föreligger på nya Lidingöbrons körbanor. Den nya Lidingöbron med tre körfält i vardera riktningen är avsedd för enbart motorfordon. Gåshagaleden mellan Torsvik och Gåshaga på södra Lidingö är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan samt fyra rondeller. Avståndet på väg mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde längst öster ut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I lågtrafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter[9]. Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodas östra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen.

Gåshagaledens utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Se även Länsväg 277

En ny förbifartsled på Gåshagaleden är planerad mellan Skärsätra och Högberga, den så kallade Södra huvudleden, som i huvudsak inte har förändrats något sen 1920-talet, för att i första hand eliminera köbildning i rusningstrafik vid korsningarna med Lidingöbanan vid Skärsätra, Kottla och Högberga, som är försedda med bommar och minska fordonstrafiken i bostadsområdena vid Skärsätra och Mölna. Merparten av de trafikljusreglerade övergångsställena på leden ska tas bort för att fordonstrafiken ska kunna hålla en jämnare hastighet och reducera risken för olyckstillbud vid övergångsställen. Den så kallade "vägfrågan" har under åren 2005–2010 varit föremål för en intensiv offentlig debatt på Lidingö och genererat totalt 750 remissvar från både organisationer och privatpersoner. Den 30 april 2009 gick remisstiden ut. Beslut i vägfrågan beräknas kunna fattas i kommunfullmäktige under försommaren 2010 eller senast under hösten. Under hösten 2009 framfördes av Lidingö kommun en 300 m lång bergtunnel förbi Skärsätra och en planskild korsning med Lidingöbanan vid Högberga som ett nytt huvudalternativ till tidigare vägförslag ovanjord. En bergtunnel skulle enligt kommunen eliminera alla nackdelar som en ny vägdragning på aktuell sträcka ovanjord kan medföra. Kritiker menade att kostnaden blir för hög och miljövinsterna marginella.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

På södra Lidingö finns Lidingöbanan, spårvagnslinje 21, med ändstationer Gåshaga längst öster ut på södra Lidingö respektive Ropsten på Stockholmssidan via gamla Lidingöbron där tunnelbanan i Stockholm ansluter. Sträckan Ropsten till Gåshaga med Lidingöbanan avverkas på cirka 20 minuter. Sträckan Gåshaga till T-centralen med omstigning till tunnelbanan vid Ropsten tar cirka 34 minuter[10].

Ett omfattande bussnät finns för resor inom Lidingö. De norra delarna av Lidingö inkluderat Rudboda och Näsets flerbostadsområde, som saknar spårbunden trafik, trafikeras av bussar som via Lidingö centrum går vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik går det även bussar från Larsberg via bostadsområdena Bodal och Baggeby på södra Lidingö till Ropsten och vice versa för att komplettera Lidingöbanans begränsade kapacitet för dessa bostadsområden som sammantaget utgör det mest tätbefolkade området på Lidingö. SL ansvarar för buss- och tågtrafiken på Lidingö. Lidingö kommun har som målsättning att ha samtliga bussar på Lidingö biogasdrivna med gas producerad från Käppalaverket.

Reguljära båtförbindelser finns mellan Lidingö, Nacka Strand och Nybroviken i centrala Stockholm och ut till Stockholms skärgård vid bryggplatser Klippudden, Larsberg och Gåshaga. Vägverket har planer på att upprätta en reguljär vägverksfärja mellan Larsberg och Stockholm. Planen inbegrips i ett större projekt som syftar till att bättre utnyttja Stockholms vattenvägar för att reducera belastningen av speciellt tung trafik på vissa vägavsnitt. I en utredningen som påbörjades 2007 föreslås nya färjeleder med vägverksfärjor på sträckorna Ekerö-Lövsta, Slagsta-Ulvsunda industriområde, Nacka (Bergs oljedepå)-Frihamnen och Nacka-Larsberg. Förbindelserna har beräknats kunna vara i drift omkring 2011.

Fordonsparkering[redigera | redigera wikitext]

P-skiva gäller på de två stora parkeringsplatserna vid Lidingö centrum och på vissa andra parkeringsplatser, med 3 timmars fri parkering på de större och 30 min på de mindre parkeringsplatserna. Parkering på gatumark är avgiftsfri. Särskilda parkeringsregler gäller vintertid 1 december - 14 maj, datumparkering och veckodagsparkering. Allmänna boendeparkeringar, som underhålls av Lidingö kommun, har avgiftsfri 7-dagars parkering. Infartsparkeringen till Stockholms kommun ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten utanför avgiftsringen för trängselskatt.

Trängselskatt och Lidingöregeln[redigera | redigera wikitext]

Lidingö ligger utanför avgiftsringen för för trafik till och från Stockholms kommun som permanentades 2007. Vid Ropsten finns tre betalstationer i anslutning till Lidingöbron. För att komma ut på det allmänna vägnätet eller in till Lidingö utan att behöva betala trängselskatt finns den så kallad Lidingöregeln som innebär att fordon ut från Lidingö inte behöver betala avgifter om fordonet passerar någon av de tre betalstationerna vid Ropsten och ytterligare en betalstation på annan plats inom 30 minuter. Avgiftsfrihet gäller också i omvänd riktning om villkoret 30 minuter uppfylls. Utfartsvägen eller infartsvägen som i första hand är tänkt för 30 minutersregeln är via Gasverksvägen, Björnnäsvägen i Lilljansskogen och vidare norrut på Roslagsvägen förbi betalstationen innan avfarten till Bergshamravägen eller vice versa. När norra länken är färdigbyggd omkring 2015, integreras Lidingö i avgiftsringen med möjlighet att ta sig ut till det allmänna vägnätet utan att betala trängselavgift via norra länkens planerade anslutning vid Frihamnen.[11]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Lidingö styrs sedan 2002 av en koalition bestående av moderaterna och folkpartiet. Sedan 2010 ingår även Kristdemokraterna i koalitionen. Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen sedan 2003 är Paul Lindquist (m). Vice ordförande sen 2008 är Minna Klintz (fp). I valet 2010 förlorade Vänsterpartiet sitt enda mandat i kommunfullmäktige med en röst.

Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.

Förutom de sju riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige.

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Val till kommunfullmäktige.

Valresultat 2010
Moderata Samlingspartiet 35,66 % –7,59 %
Centerpartiet 16,00 % +9,86 %
Folkpartiet liberalerna 10,70 % –2,61 %
Kristdemokraterna 4,03 % –0,63 %
Arbetarpartiet–Socialdemokraterna 10,41 % –2,56 %
Vänsterpartiet 2,08 % –0,68 %
Miljöpartiet de gröna 6,77 % +2,77 %
Lidingöpartiet 12,73 % +0,67 %

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]


Valår V S MP NYD LP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 11 4 9 15
2 11 4 9 15
41 90,8
31 10
1973 2 9 4 5 4 17
2 9 4 5 4 17
41 93,2
29 12
1976 2 11 7 4 6 19
2 11 7 4 6 19
49 92,8
30 19
1979 3 10 2 7 4 6 19
3 10 7 4 6 19
51 90,9
30 21
1982 3 11 2 7 3 4 21
3 11 7 3 4 21
51 91,5
30 21
1985 2 10 2 7 2 7 21
10 7 7 21
51 90,4
26 25
1988 2 10 2 7 2 8 20
10 7 8 20
51 87,4
28 23
1991 1 8 2 1 7 2 7 2 21
8 7 7 21
51 87,9
30 21
1994 2 9 2 9 4 5 20
9 9 4 5 20
51 87,8
29 22
1998 2 7 2 6 2 6 4 22
7 6 6 4 22
51 84,01
28 23
2002 2 8 2 5 2 10 2 20
8 5 10 20
51 84,01
29 22
2006 1 7 2 6 4 7 2 22
7 6 4 7 22
51 85,26
27 24
2010 5 4 7 8 6 2 19
5 4 7 8 6 19
51 86,55
24 27
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sociala visioner[redigera | redigera wikitext]

År 2005 antog kommunfullmäktige Lidingös hälsoprofil under parollen "din hälsa på Lidingö" där man betonar att kommunen aktivt ska verka för invånarnas fysiska, psykiska och sociala hälsa för att stävja negativa trender i samhället. Stora skyddade grönområden i anslutning till befintliga större bostadsområden och stora möjligheter till fysiska aktiviteter inom av kommunen iordningställda idrottsplatser och motionsanläggningar till inga eller mycket låga självkostnader, en väl utbyggd närvård och äldreomsorg anses som viktiga delar i detta.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Lidingö församlings område sammanfaller med kommunens, med undantag av Storholmen, som överförs från Vaxholms församling den 1 januari 2012. Det är ett års fördröjning, jämfört med kommungränsändringen.

Sevärdheter i urval[redigera | redigera wikitext]

Foresta, ett av Lidingös mest kända byggnadskomplex från tidigt 1900-tal uppfört av Wilhelmina Skogh som privatbostad. Foto från maj 2007.
Millesgården med skulpturparken på herserudsklippan skapad av Carl och Olga Milles. Foto från 1986.
Villa Högberga, Lidingös största privata villa uppförd på 1910-talet av Klas Fåhraeus, numera konferensgård. Foto från 2009.
Lidingö Runt, maj 2009. Några minuter före start.
Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, 30 km, springer förbi Stockby motionsgård.
Lidingö golfklubbs 18-hålsbana vid Sticklinge med hål 1 i förgrunden. Foto från augusti 2009.
Elfviks lantbruksgård och markområde, en central del av Lidingös naturreservat. Foto från juni 2008.
Kottlasjön vintertid. En populär plats för långfärdsskridskor och skidåkning. Foto från januari 2010.

Sportanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Återvinningscentraler[redigera | redigera wikitext]

  • Återvinningscentralen vid Stockby för alla typer av avfall förutom hushållssopor. En ny modern återvinningsanläggning i området är under projektering (2008).
  • Södergarns återvinningscentral för skogs- och trädgårdsavfall.
  • Trolldalstippen som tar emot sten, grus, jord- och bergsmassor från Lidingö. Krossning av sten och berg sker på området. 1998 tog tippen emot cirka 80 000 ton.

Reningsverk för avloppsvatten[redigera | redigera wikitext]

Käppalaverket beläget intill Gåshaga på den östra sidan av södra Lidingö, är ett reningsverk som tar emot avloppsvatten från 12 kommuner i norra och östra Storstockholm med rening av över 50 milj. m3 avloppsvatten per år. Verket är producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala gränsande till Gåshaga med en bergtunnel till den nordvästra delen av Lidingö för vidare anslutning över Stora Värtan till Stocksund och ut till anslutna kommuner.

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Lidingö har ett rikt föreningsliv[12] som täcker upp de flesta intresseområden. Lidingö båtförbund har 12 anslutna båtklubbar där den största är Bosö Båtklubb som har sin hamn i den västra delen av Södergarnsviken på norra Lidingö.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Lidingö har tre vänorter:

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Lidingö är efter Stockholms kommun Sveriges mest ambassadtäta kommun. På Lidingö finns följande länders ambassader (inkluderat konsulat): Albanien, Angola, Bahamas, Bolivia, El Salvador, Eritrea, Honduras, Iran, Kongo, Nordkorea, Ukraina, Vitryssland och Zimbabwe. Flera ambassader i Stockholm har sitt ambassadörsresidens på Lidingö, däribland Kanadas ambassadör som bor i Gustaf Daléns ursprungliga privata Villa Ekbacken.

Framtida planering[redigera | redigera wikitext]

Den nu gällande översiktsplanen för Lidingö från 2008 kommer att ändras till en plan som planeras beslutas om i slutet av 2011.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Från 1992 använder Lidingö kommun genomgående benämningen Lidingö stad. Begreppen kommunfullmäktige (äldre benämning stadsfullmäktige) och kommunstyrelse kvarstår dock av juridiska skäl. De beslut som fattas i kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen anges gälla Lidingö stad.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009.
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Utformning kontrollerat 2009-02-23 genom en översänd digital kopia.
  8. ^ [a b] Statistik Lidingö stad upprättad 1 januari 2009."
  9. ^ Inklusive stopp vid två av de trafikljusreglerade övergångsställena, exklusive stopp vid de två järnvägskorsningarna. Uppmätt augusti 2009.
  10. ^ Tider enligt SL:s tidtabell.
  11. ^ Karta över Stockholms ringled.
  12. ^ Föreningsregistret Lidingö med sökfunktion efter typ av förening.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]