JAK Medlemsbank

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
JAK Medlemsbank
Typ Medlemsbank
Huvudkontor Sverige Skövde, Sverige
Nyckelpersoner Johan Oppmark
VD
Bransch Bank
Historia
Grundat 1965
Ekonomi
Omsättning 27,290 miljoner SEK
Vinst efter skatt 1,66 miljoner SEK
Tillgångar 1.195 miljoner SEK
Eget kapital 64,97 miljoner SEK
Struktur
Ägare Föreningens medlemmar
Övrigt
Slogan För ett rättvist samhälle utan räntor
Webbplats jak.se
Fotnoter Siffror från årsredovisning 2010. Nyckelpersoner från årsredovisning samt webbsida.

JAK Medlemsbank är en svensk räntefri bank. Banken är medlemsägd och medlemmarna sparar pengar utan att få ränta och lånar pengar utan att betala ränta. Namnet kommer från den klassiska nationalekonomins produktionsfaktorer jord, arbete och kapital.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Grundprincipen i JAK Medlemsbank är att medlemmarna lånar ut sina pengar till banken utan att kräva någon ränta. Banken kan då låna ut pengar utan att kräva någon ränta av låntagaren. Ett JAK-lån kostar inte ränta men för att täcka bankens kostnader tillkommer administrativa avgifter. Dessa kostnader räknas in liksom vanlig ränta räknas in vad som kallas effektiv ränta dvs summan av vad låntagaren faktiskt betalar oavsett om kreditgivaren kallar det som ränta eller avgifter. Dessa avgifter är avdragsgilla i deklarationen, precis som för vanliga banklån där kostnaden för kapitalanskaffning är inbakad i räntan.

Rätten att låna får man genom att spara. I princip får man låna en krona en månad om man sparar en krona en månad. Spara kan man göra i förväg (så kallat försparande) eller i samband med att man återbetalar lånet (så kallat eftersparande).

Ideologi[redigera | redigera wikitext]

JAK är motståndare till idén att den som lånar ska behöva betala ränta till den som sparar.[1][2][3] Bland JAK:s kritiker finns de som bland annat menar att räntan är en naturlig följd av att konsumtion i dag föredras framför konsumtion i morgon.[4]

Effektiv ränta[redigera | redigera wikitext]

JAK har kritiserats för att bankens avgifter gör att kunden i praktiken betalar en ränta. Den definiton av ränta som tillämpas inom JAK räknar emellertid inte in avgifter för verkliga kostnader. Enligt lag måste dock alla banker i Sverige ange effektiv ränta på alla lån. I den effektiva räntan finns då alla kostnader inbakade för att kunden ska kunna jämföra olika banker. När kunden i JAK-banken lägger upp sitt lån får den därför veta den effektiva räntan för lånet men i och med att JAK-bankens kostnader totalt sett är låga är även den effektiva räntan i JAK-banken lägre än i många andra banker.

En dold alternativkostnad i JAK-systemet är den uteblivna räntan från det sparande som låntagaren i JAK förväntas göra som kompensation för sitt räntefria lån. Ekonomen Stefan Yard har kritiserat JAK för att inte lägga in denna alternativkostnad i sin redovisning av effektiv ränta och även skapat en modell för hur denna skall kunna medräknas. JAK:s svar på detta är att lagen inte föreskriver någon sådan redovisning, samt att denna alternativkostnad inte går att entydigt beräknas. JAK:s regelverk ger stor frihet kring hur kompensationssparandet skall göras. Det kan ske före och efter lånetillfället, sparandet före kan varieras i belopp och över tid på olika sätt. Det kan även utföras av andra medlemmar i JAK som då skänker poängen från sitt sparare till den lånande medlemmen. För att beräkningarna skall bli riktiga måste man känna till medlemmens individuella val samt marknadens ränteläge under lånets hela löptid. JAK menar även att många medlemmar på grund av sin ideologiska övertygelse inte ser sparande mot ränta som ett möjligt alternativ. En utebliven sparränta kan då inte heller utgöra en alternativkostnad.

Kostnader[redigera | redigera wikitext]

JAK-bankens låga kostnader beror på att banken har små kreditförluster och att JAK-banken inte delar ut någon vinst till aktieägare. Banken är ägd av medlemmarna och har därmed inte några aktieägare. Den effektiva räntan i JAK-lånen motsvarar bankens faktiska kostnader och är inte kopplade till den statliga styrräntan reporäntan. Det betyder att JAK-lånen inte påverkas av konjunkturens svängningar. När reporäntan är låg kan det löna sig bättre att låna i en vanlig bank men när reporäntan stiger är det fortfarande lika billigt att låna i JAK-banken. På motsvarande sätt kan det löna sig bättre att spara i en vanlig bank när räntan är hög medan alternativkostnaden för att spara i JAK-banken är låg när reporäntan är låg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1965 startade Jord Arbete Kapital – riksförening för ekonomisk frigörelse efter en dansk förlaga startad 1931. Namnet blev snart JAK Riksförening. Ändamålet var att "sprida information om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering".

1969 gav föreningen sitt första lån.

1990 ökade antalet medlemmar kraftigt, speciellt efter att riksbanken tillfälligt hade höjt styrräntan till 500 procent. Medlemstalet var som högst drygt 40 000.

1993 bildades JAK Ekonomisk förening, vilken tog över verksamheten.

1997 krävde nya lagar att JAK måste bli bank för att fortsätta verksamheten. JAK Medlemsbank startade och tog över verksamheten den 30 april 1998 efter att regeringen hade givit JAK en bankoktroj, vilket innebär att insättningar har statlig insättningsgaranti.

2003 var medlemstalet stabilt runt 23 000. Omslutningen (inlåning plus utlåning) uppgick till omkring en miljard kronor.

Under 2005 passerade medlemstalet 30 000, under 2006 passerade det 33 000 och 2008 var medlemstalet 36 500 passerat.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Britta Stenberg, "Räntefria Jak växer", Norra Västerbotten 19 december 2005
  2. ^ JAK:s webbplats, "JAK Medlemsbanks syn på ekonomi"
  3. ^ "SBAB kan erbjuda sparande för muslimer", Dagens Nyheter
  4. ^ Roger Axelsson m.fl., Mikroekonomi, Studentlitteratur 1998

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]