Johannes Vermeer

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Jan Vermeer)
Hoppa till: navigering, sök
Johannes Vermeer
Jan Vermeer van Delft 014.jpg
Musiklektionen omkring 1662–65
Födelsenamn Johannes Vermeer
Född 1632
Delft, Nederländerna
Död 1675
Delft, Nederländerna
Fält Målare
Signatur
Vermeer autograph.png
Mjölkjungfrun (målad omkring 1658–60)


Johannes (eller Jan) Vermeer, född i oktober 1632 i Delft i Nederländerna, död i december 1675 i Delft, var en nederländsk målare.

Levnad[redigera | redigera wikitext]

Johannes Vermeer döptes den 31 oktober 1632 i Nya kyrkan i Delft. Hans far, sidenvävaren Reynier Jansz köpte 1641 huset Mechelen vid Grote Markt, med ett värdshus som han sedan drev tillsammans med försäljning av konst. Fadern var medlem av det lokala Sankt Lukasgillet som konsthandlare.

Det är inte känt var eller för vem Johannes Vermeer studerade målarkonsten, men det var med någon mästare som var framstående målare av historiska motiv. Inget tyder på att han tillbringade sin lärlingstid i Delft, utan att det snarare var i Amsterdam eller Utrecht. En ofta utpekad möjlig mästare är Abraham Bloemaert i Utrecht. I december 1653 blev Vermeer godkänd som mästermålare av Sankt Lukasgillet i Delft. Han var senare ordförande i gillet under två perioder.

Han gifte sig 1653 med Catharina Bolnes, yngsta dotter till Maria Thins, vid en stilla ceremoni i den lilla staden Schipluiden. Vermeer bekände sig som befolkningsmajoriteten till den reformerta kyrkan, men hade - som det antas under påtryckning av den blivande svärmodern - konverterat till den katolska tron. Paret Vermeer fick 14 barn, varav elva överlevde tidig ålder.

År 1657 synes Johannes Vermeer ha inlett en nära relation med den förmögne Delftköpmannen Pieter Claesz. van Ruijven. Han lånade detta år 200 gulden av honom, motsvarande ungefär halva priset på ett genomsnittligt hus i Delft. Van Ruijven anses ha varit Vermeers största kund, som köpt uppemot tjugo av dennes verk.

Johannes Vermeer begravdes den 16 december 1675 i Oude Kerk i Delft. Han lämnade efter sig en utfattig änka och elva barn, varav tio var minderåriga. Till ansvarig att handha Vermeers dödsbo utsågs Antonie van Leeuwenhoek, vetenskapsman från Delft och uppfinnare av mikroskopet. Efter en petition från Catharina Bolnes till holländska republikens högsta domstol lämnas uppskov gentemot kreditorerna med hänvisning till hennes bekymmersamma ekonomiska ställning till följd av kriget med Frankrike. Maria Thins söker skydda konstverken från försäljning genom att hävda att den överlåtits av dottern för att reglera ekonomiskt understöd från modern. I mars 1677 såldes konstverken i Johannes Vermeers dödsbo på framtvingad auktion i Sankt Lukasgillets byggnad i Delft.

Konstverk[redigera | redigera wikitext]

Johannes Vermeer har lämnat efter sig ett begränsat antal målningar. Det finns idag 34 målningar med säker attribuering och tre som är omtvistade. Dessutom finns anledning att tro att han gjort ytterligare sex verk, som gått förlorade, felaktigt attribuerats till annan konstnär eller kommit undan offentligheten.

Flertalet målningar av Johannes Vermeer är genremålningar i ett litet format både motivmässigt och till formatet. Han började dock sitt konstnärskap med ett antal mer offentliga verk i större format och med religiösa motiv inspirerade av italienska konstnärer som Caravaggio. Målningen Kopplerskan från 1656 betecknar en övergång till målningar i kammarformat och en motivkrets i stillsamt borgerligt liv. En hypotes är att denna övergång påverkats av att Vermeer vid denna tidpunkt hade kommit i kontakt med sin mecenat Pieter van Ruijven.

Vermeer har endast gjort två kända landskaps- eller snarare stadslandskapsbilder, samt sannolikt ytterligare en som är förlorad. Flertalet målningar har som motiv en eller flera kvinnor, som sysselsätter sig med att musicera, läsa eller skriva brev, konversera, syssla med handarbete eller uträttande hushållssyslor i enlighet med tidens rådande ideal för borgerligt stadsliv i den holländska republiken under 1600-talet

Han har inte som många andra samtida holländska målare gjort några egentliga porträtt, vare sig av sig själv, av familjemedlemmar, eller av prominenta personer. Det har diskuterats om hans hustru eller äldsta dotter har varit modell i någon målning, medan det har gjorts troligt att en att figur i Kopplerskan enligt tidens sed för den typen av bordellbilder är ett självporträtt.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Föga är känt om Johannes Vermeers och hans familjs privatliv, men den amerikanska författaren Tracy Chevalier har skrivit en berättelse, som utgår från målningen Flicka med pärlörhänge och som ganska nära anknyter till det man vet. Denna bok har också varit underlag för en film från 2003 (Flicka med pärlörhänge (film)). Samma år kom en tv-film 'Brush with Fate' där handlingen kretser kring en okänd (fiktiv) målning "Girl in Hyacinth Blue".

Den nederländske målaren Han van Meegeren ägnade sig från 1937 framgångsrikt åt att förfalska tavlor i religiös stil av den unge Vermeer. Det hela tog dock ett snabbt slut, efter det att en Vermeertavla under slutet av andra världskriget, under den tyska ockupationen av Nederländerna, sålts till Hermann Göring, och van Meegeren vid en rättegång efter andra världskriget var tvungen att bevisa att han förfalskat denna målning för att slippa ännu strängare straff för samarbete med fienden.

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jan Reynersz (omkring 1565-97)
Skräddare
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Reijner Jansz (1591-1652)
Sidenvävare och konsthandlare
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Cornelia ('Neeltge') Goris (omkring 1567-1627)
second hand-handlare
 
 
 
Johannes Vermeer
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Balthasar ('Balten') Claesz Gerrits
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Digna Baltens (1595-1670)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Beatrix Gerrits Vouck
 
 
 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]