Johan Paues (1876–1942)

Från Wikipedia

Johan Theodor Paues, född 19 april 1876 i Acklinga, Skaraborgs län, död 3 maj 1942, var en svensk diplomat och direktör.

Biografi

Paues var son till fanjunkaren Johan Wilhelm Paues (1837-1920) och Gustava Anderson samt bror till filologen Anna Paues och industrimannen Erik Paues. Efter avgångsexamen från KTH:s bergskola 1898 hade han ingenjörsbefattningar i Sverige, Finland, Tyskland, Ryssland och England 1898-1909 tills han blev handelsattaché i Buenos Aires 1909. Paues var därefter direktör för gruvbolaget Dunderland Iron Ore Co Ltd i London 1911.[1] Begåvad med duglighet och förmåga att "ta folk" utnämndes han 1913 till chargé d’affaires och generalkonsul i Rio de Janeiro.[2] Han blev ministerresident där 1918 och tillförordnad envoyé 1920.[1] Efter att 1921 utnämnts till envoyé, försattes Paues 1936 i disponibilitet, varvid han bosatte sig i Stockholm och levde där till sin död 1942.[2]

Han var gift första gången med Elin Elisabeth Holopainen (död 1909). Paues gifte sig för andra gången 1911 med Kari Falster (1886-1972), dotter till N. C. U. Falster och Marie Christina Næss.[2] Paues är far till bergsingenjören och generalkonsuln Johan Paues (1913-2010),[3], advokaten Elin Lauritzen (1916-2006),[4] och direktören Nils Paues (född 1919).[5] Paues avled 1942 och gravsattes 1972 på Djursholms begravningsplats.[6]

Utmärkelser

Paues utmärkelser:[7]

Referenser

Externa länkar