London

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se London (olika betydelser).
Koordinater: 51°30′29″N 0°7′29″V / 51.50806°N 0.12472°V / 51.50806; -0.12472
London
Huvudstad
Överst: City of Londons skyline, Mitten: Westminsterpalatset, Nedre vänster: Tower Bridge, Nedre höger: Towern.
Överst: City of Londons skyline, Mitten: Westminsterpalatset, Nedre vänster: Tower Bridge, Nedre höger: Towern.
Smeknamn: The Big Smoke
Land  Storbritannien
Riksdel England
Region London
Ceremoniellt grevskap City och Greater London
Distrikt City och 32 boroughs
Flod Themsen
Höjdläge 24 m ö.h.[1]
Koordinater 51°30′29″N 0°7′29″V / 51.50806°N 0.12472°V / 51.50806; -0.12472
Area 1 706,8 km²
 - tätort 1 737,85 km²[2]
Folkmängd 7 825 200 (30 juni 2010)[3]
 - tätort 9 787 400 (27 mars 2011)[2]
 - storstadsområde 13 073 954 (29 april 2001)[4]
Befolkningstäthet 4 585 invånare/km²
 - tätort 5 632 invånare/km²
Grundad som Londinium 43 e.Kr.
Styrande organ
 - läge City Hall
Borgmästare Boris Johnson
Tidszon GMT (UTC0)
 - sommartid BST (UTC+1)
Postnummer Olika
Riktnummer 020 och andra
London markerat på kartan över Storbritannien.
Red pog.svg
London markerat på kartan över Storbritannien.
Webbplats: www.london.gov.uk

London är huvudstaden i Storbritannien och (de facto) i riksdelen England. Staden grundades under namnet Londinium som huvudstad i den romerska provinsen Britannia, för vilken den också utgjorde hamnstad vid floden Themsen. Themsen rinner genom staden och delar den i nord-sydlig riktning även om den korsas av många broar och tunnlar, den mest kända är den nygotiska Tower Bridge.

London är EU:s största metropol med sina 8,4 miljoner invånare (2013), och med förorter (London Metropolitan Area) cirka 13 miljoner invånare vid folkräkningen 2001. Vid folkräkningen 2001 var nästan 22 procent av befolkningen född utanför EU.[5]

London har genom historien haft stort inflytande på kultur, finans, handel och politik både nationellt och internationellt. Internationellt har staden gynnats av Storbritanniens dominerande ställning, dels som kolonialmakt men även genom en framträdande roll inom handel och politik. Än idag utgör London ett av världens största finansiella centra och har en av de högsta BNP i Europa.

London har även en framträdande roll inom utbildning och kultur. 1836 grundades University of London och idag finns flera framträdande universitet i staden (bland annat Kings College, University College London, Londons School of Economics). Staden har flera anrika museum, bibliotek, teatrar och liknande kulturcentra som tillsammans förvaltar ett kulturarv från både Storbritannien och världen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Londons historia

London grundades av romarna under deras styre över landet. Det namn som de gav staden, Londinium, har förromersk bakgrund och var möjligen det tidigare namnet på området. Denna befästa bosättning var huvudstad i den romerska provinsen Britannia. Efter Romarrikets fall övergavs Londinium och en saxisk stad vid namn Lundenwic etablerades omkring en och en halv kilometer längre västerut, i vad som nu är Aldwych, på 600-talet e.Kr. Den gamla romerska staden återbefästes sedan i slutet av 800-talet eller början av 900-talet. Westminster var en gång en egen stad och har varit säte för det engelska hovet och regeringen sedan medeltiden. Så småningom växte Westminster och London ihop och bildade grunden för London, som blev Englands största stad – men inte huvudstad (Winchester var Englands huvudstad fram till 1100-talet).

London har stadigt vuxit genom århundradena, genom att omge och göra förorter av närliggande byar och städer, jordbruksmark, lantliga områden, ängar och skogar och har spritt sig i alla riktningar. Från 1500-talet till det tidiga 1900-talet blomstrade London som huvudstad i det brittiska imperiet.

Westminster Abbey är en av Londons äldsta och viktigaste byggnader som syns här på en målning (Canaletto, 1749) och ett Världsarv.

År 1666 svepte den stora branden genom staden och förstörde en tredjedel av stadskärnan, endast Themsen hindrade elden från att nå den sydliga delen. Återuppbyggandet tog över ett årtionde att genomföra. Efter branden gav Christopher Wren ett nytt förslag på Londons stadskärna. Förslaget var inspirerat av Paris och hade en öppen och rymlig stadslösning, till det historiskt trånga London. Men bristen på pengar hindrade projektet och marken gavs tillbaka till det tidigare ägarna för att de själva fick bygga upp husen där de en gång hade stått. Christopher Wren lyckades dock förverkliga en del av projektet: Sankt Pauls-katedralen.

Londons växande accelererade på 1700-talet och under det tidiga 1800-talet var det den största staden i världen. Londons lokala regeringssystem kämpade för att klara av denna snabba tillväxt, särskilt med att tillhandahålla tillräckligt med infrastruktur till staden. År 1855 skapades The Metropolitan Board of Works (MBW) för att ge London en infrastruktur som kunde klara av stadens tillväxt. MBW avskaffades 1889 och the County of London skapades, vilket administrerades av the London County Council, den första valda allomfattande administrativa enheten i staden.

Under det tidiga 1900-talet använde londonborna kol för uppvärmning av hemmen, vilket skapade stora mängder rök. Tillsammans med särskilda klimatförhållanden orsakade detta ofta en karaktäristisk smog, och London blev känd för sin typiska Londondimma, även känd som Pea Soupers. London kallas också ibland för ”The Smoke” (”Röken”), antagligen på grund av detta. År 1956 infördes The Clean Air Act på grund av en femdagars pea souper, från 5 till 9 december 1952 varefter man krävde att särskilda rökfria zoner skulle upprättas, där rökfritt bränsle fordrades. Undersökningarna visade att 4000 människor avlidit i förtid på grund av smogen, känd som Great Smog, 1952.

En gata i London under Blitzen i andra världskriget.

Det som antagligen har varit de största förändringarna i London under de senaste 100 åren har sitt upphov i Blitzen och annan bombning av det tyska Luftwaffe som ägde rum under andra världskriget. Bombningarna dödade mer än 30 000 londonbor och jämnade stora områden med bostadshus och andra byggnader över hela London med marken. Återuppbyggnaden under 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet karaktäriserades av många olika arkitektoniska stilar och har resulterat i en avsaknad av enhetlighet i arkitekturen, som har blivit en del av Londons stadsbild.

År 1965 avlöstes London County Council av Greater London Council (GLC). Storlondon inbegrep många fler förorter i huvudstaden, inklusive tjugo av nuvarande Londons boroughs. GLC avskaffades 1986 efter konflikter mellan Margaret Thatchers regering och dess oppositionsgrupp, ledd av Ken Livingstone. GLC:s befogenheter överläts på the boroughs. År 2000 svängde pendeln över åt andra hållet, när man skapade Greater London Authority (GLA) och man valde en förste borgmästare för staden, vilket Ken Livingstone vann som obunden kandidat. Dock har borgmästaren och GLA begränsat ansvar och mycket liten finansiell självständighet.

Före vapenvilan 1997 var London regelbundet ett mål för IRA:s bombattentat som försökte pressa Storbritanniens regering att förhandla med Sinn Féin om Nordirland.

Den 7 juli 2005 inträffade ett antal koordinerade bombattentat på tre tunnelbanestationer och en buss. Explosionerna kom mindre än ett dygn efter att London hade tilldelats de Olympiska sommarspelen 2012 och medan G8-mötet pågick i Skottland. Detta är antagligen en efterdyning av Storbritanniens stöd för Irakkriget.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

London har ett maritimt klimat med liten temperaturskillnad mellan årstiderna. Somrarna är varma med normaltemperaturer sommartid på cirka 20–22 °C dagtid och 12–14 °C nattetid. På vintrarna är det kyligt med temperaturer på omkring 2–8 °C. Snöfall i London är ovanligt, men lätt snöfall inträffar ändå någon gång varje vinter.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 7 8 10 13 17 20 22 22 19 15 10 8
 Lägsta medeltemp. 2 3 4 6 9 12 14 13 11 9 5 3
 Nederbörd 53 36 48 47 51 50 48 54 53 57 57 57

Årsmedeltemperatur Årsmedeltemperaturen motsvarar Paris, lite drygt +10C - men med mindre extremer.

Greater London[redigera | redigera wikitext]

Storlondon (Greater London) är ett administrativt storstadsområde, indelat i 32 stadsdelar, så kallade boroughs, med omfattande självstyre. Det centrala City of London administreras separat av Corporation of the City of London. Tolv av de mest centrala distrikten brukar indelas i Inre London (Inner London); dessa har också ett utökat samarbete inom vissa områden.

Boroughs[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: London boroughs
City of London och Londons 32 boroughs
  1. City of London
  2. City of Westminster
  3. Kensington and Chelsea
  4. Hammersmith and Fulham
  5. Wandsworth
  6. Lambeth
  7. Southwark
  8. Tower Hamlets
  9. Hackney
  10. Islington
  11. Camden
  12. Brent
  13. Ealing
  14. Hounslow
  15. Richmond
  16. Kingston
  17. Merton
City of London City of Westminster Kensington and Chelsea Hammersmith and Fulham Wandsworth Lambeth Southwark Tower Hamlets Hackney Islington Camden Brent Ealing Hounslow Richmond upon Thames Kingston Merton Sutton Croydon Bromley Lewisham Greenwich Bexley Havering Barking and Dagenham Redbridge Newham Waltham Forest Haringey Enfield Barnet Harrow HillingdonLondon-boroughs.svg
Bildinformation
  1. Sutton
  2. Croydon
  3. Bromley
  4. Lewisham
  5. Greenwich
  6. Bexley
  7. Havering
  8. Barking and Dagenham
  9. Redbridge
  10. Newham
  11. Waltham Forest
  12. Haringey
  13. Enfield
  14. Barnet
  15. Harrow
  16. Hillingdon
Tower Bridge med City of London till höger.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Shell Mex House tidigare huvudkontor åt Shell.

London är ett av världens största finansiella centra inom internationella affärer och internationell handel. Tillsammans med New York ses London som det viktigaste finanscentrat i världen. I staden är 480 utländska banker baserade vilket är fler än någon annan stad i världen. London står för ungefär 20% (446 miljarder 2005) av Storbritanniens samlade BNP, London Metropolitan Area som är den största i Europa står för 30% (cirka 669 miljarder 2005). Stadens största industri är finansverksamheten och finansiell export som bidrar till Storbritanniens balansräkning (balance of payment). Fram till 2007 var 325 000 personer anställda inom den finansiella näringen. Genom sin centrala roll i den internationella ekonomin förväntas 70 000 anställningar försvinna på grund av finanskrisen 2008-09.

Över hälften av Storbritanniens 100 främsta företag är baserade i London och över 100 av de 500 största företagen i Europa har sitt huvudkontor i staden. Utöver företag är London även bas för Storbritanniens centralbank (Bank of England), börshus (London Stock Exchange) och försäkringsmarknaden Lloyds of London. Hamnen i London är Storbritanniens näst största och hanterar omkring 50 miljoner ton gods varje år.

Londons näst mest konkurrenskraftiga sektor är mediasektorn, vars främsta arbetsgivare är det nationella tv-bolaget BBC tillsammans med andra huvudkontor för etermedia. Flera nationella och internationella dagstidningar och tidskrifter har sitt huvudkontor och redaktion i London.

Turismen sysselsätter motsvarande 350 000 fulltidstjänster (2003) och omsätter runt 15 miljarder pund. Efter Paris är London Europas mest besökta stad med 15 miljoner internationella besökare per år och har 27 miljoner nattgäster per år.

Bryggeriet Battersea Brewery Co Ltd ligger i London.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Pendeltåg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Londons pendeltåg

Olika former av pendeltåg trafikerar London med mycket täta avgångar, bl.a. London Overground som för närvarande byggs ut. London Overground öppnades 2007 och man har bl.a. byggt om en f.d. tunnelbanelinje till Overgroundnätet. London Overground är ett viktigt komplement till Londons Underground (tunnelbana). Bl.a. har den tidigare tunnelbanelinjen East London Line (som gick mellan Shoreditch och New Cross/New Cross Gate) inkorporerats i London Overground.

Tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

London nattetid sedd från internationella rymdstationen ISS.
Londons taxibilar och dubbeldäckade bussar ger en karaktäristisk trafikbild.
Huvudartikel: Londons tunnelbana

Londons tunnelbana (London Underground) är den allra första i världen. Det var länge världens största tunnelbanenät, men är idag näst störst efter Shanghais tunnelbana. Tunnelbanenätets totala längd är 415 kilometer långt och har totalt 275 stationer. Den första linjen öppnades 1863. Londons tunnelbanetåg utnyttjas maximalt varje dag och trängseln är många gånger stor. Under sommaren 2005 utsattes tunnelbanan för terroristattacker då flera bomber sprängdes.

Spårvagn[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Londons spårvagnar

London har ett nytt spårvagnsnät som öppnades för trafik år 2000. Idag består spårvagnsnätet av 3 linjer men det finns planer på att bygga flera olika linjer.

Buss[redigera | redigera wikitext]

Busstrafiken är mycket omfattande i London. De mest typiska bussarna är så kallade dubbeldäckare som präglar stadsmiljön. Bussarna är också mer eller mindre en symbol för London. Den mest kända typen av dubbeldäckare är den äldre typ som heter Routemaster. Dessa bussar är dock mindre vanliga idag och har ersatts med modernare modeller som ser mer konventionella ut. Dessa är dock också dubbeldäckare och oftast rödmålade. Bussarna tar sig fram genom i stort sett hela London och dess förorter. Busstrafiken är mycket tät. Bussarna är rullstolsanpassade med ramp som fälls ut under dörrarna i mitten på bussen. Bara att vara synlig vid hållplatsen eller be föraren att skicka ut rampen.

Tåg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tåg i London
Charing Cross station.

London är en mycket viktig järnvägsknut, en av de viktigaste i Europa. London har inte en station utan flera och många av dessa är mycket stora. Varje station har hand om tågtrafiken i olika riktningar. Det finns elva start/slutstationer i centrala London, dessa är Marylebone, Paddington, Euston, S:t Pancras, King's Cross, Liverpool Street, London Bridge (delvis genomgående trafik), Waterloo (närbelägna "Waterloo East" har genomgående trafik) och Victoria samt Charing Cross och Cannon Street. All trafik från de båda sistnämnda terminalerna passerar dock även London Bridge (där även ytterligare linjer utgår från).

Största knutpunkt utöver dessa slutstationer är Clapham Junction där trafiken från Victoria korsar trafiken från Waterloo, vilket gör Clapham Junction till den mest frekventerade i hela Storbritannien, mätt i antal tågavgångar[7]. Tågen från varje slutstation har en huvudriktning, vilket dock inte förhindrar att man kan resa till till exempel Birmingham från både Marylebone och Euston. Till mindre städer eller ett fåtal avlägsna städer utgår tåg vanligen dock från endast en av de elva huvudstationerna. Eurostar till Paris och Bryssel avgår sedan ombyggnaden av Waterloo inleddes från St Pancras International (belägen norr om Themsen) - om de ursprungliga planerna fullföljs kommer Eurostartrafiken återgå till Waterloo 2015.

En ny metro, eller stadsbana - the Overground har de senaste åren börjat ta f.d. lokalbanor och hela f.d tunnelbanelinjen East London line (Shoreditch - New Cross/New Cross Gate) i anspråk.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

I själva London finns två flygplatser varav Heathrow är den största. London City Airport är en så kallad STOL-flygplats (Short Take Off and Landing) vilket innebär att den trafikeras av flygplan som har förmåga att starta och landa på mycket korta sträckor och med förhållandevis brant inflygning. Flygplatserna Gatwick, Luton, Stansted och London Southend Airport använder sig av stadsnamnet London i sina officiella namn, men de ligger i områden utanför staden.

Motorvägar[redigera | redigera wikitext]

Från London utgår ett större antal motorvägar som sträcker sig ut över stora delar av Storbritannien. Dessa är mycket viktiga för både London och övriga delar av Storbritannien och har mycket tät trafik. Detta är de mest trafikerade motorvägarna i Europa. Runt London går en motorväg i form av en ringled och denna motorväg heter M25. Detta är världens näst största ringled och trafiken är mycket tät.

Turistattraktioner[redigera | redigera wikitext]

Andra historiska platser[redigera | redigera wikitext]

The Mall, Londons paradgata.

Kultur och nöjen[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

London är en stor idrottsstad framförallt förknippad med fotboll men också med de andra stora brittiska nationalsporterna (rugby och cricket). Därutöver arrangerar London ett av världens största maratonlopp, London maraton, och har nationella topplag i bland annat basketboll. London har även varit hem för tre OS, OS 1908 och OS 1948 och Olympiska sommarspelen 2012. Staden var även arrangör för Brittiska imperiespelen 1934. År 2007 startade hela Tour de France med en prolog mitt i centrala London.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Fotboll är den populäraste publiksporten i London, som är hem för ett antal ledande fotbollsklubbar, såsom Tottenham Hotspur, Arsenal, Chelsea, Fulham och West Ham United. Bortsett från Arsenal har Londonklubbarna inte vunnit lika många troféer som lagen från nordvästra England, Liverpool och Manchester United, men på senare år har även Chelsea, i konkurrens med framförallt Manchester United, etablerat sig som de ledande klubbarna. Det klassiska londonderbyt är, trots Chelseas framgångar, derbyt i norra London mellan Arsenal och Tottenham Hotspur.

London var en av de sju arrangörsstäderna för fotbolls-VM 1966 och en av de åtta för europamästerskapet i fotboll 1996; finalerna vid dessa mästerskap spelades i London på Wembley. Den europeiska mästarcupfinalen har spelats i London på Wembley 1968, 1978 och 1992, UEFA Champions League-finalen 2011 och 2013.

London har 13 fotbollsklubbar i de fyra högsta serien av vilka sex spelar i den högsta divisionen, FA Premier League, säsongen 2014/2015.

Lista över fotbollsklubbar i London

Premier League:

League Championship:

League One:

League Two:

Tennis[redigera | redigera wikitext]

I London spelas varje år Wimbledonmästerskapen, vilken är en av de fyra stora tennisturneringarna i världen. Här spelas även ATP-slutspelet sedan 2009 i november på O2-arenan och ATP-turneringen Queen's Club Championships på gräs veckan innan Wimbledonmästerskapen.

Wimbledons Centre Court 2005.

Rugby[redigera | redigera wikitext]

Rugby union är en stor publikidrott, speciellt i medelklassförstäderna norr och väster om city. Twickenham är det engelska landslagets hem och London har tre av 12 klubbar i den högsta ligan. London har också ett lag i den högsta Rugby league-serien (Super League), London Broncos. Detta är dock till stor del av kommersiella skäl.

Cricket[redigera | redigera wikitext]

London har två legendariska arenor för cricket, Lords (hemmaplan för Middlesex och Marylebone Cricket Club) och The Oval (hemmaplan för Surrey County Cricket Club). Bägge är spelplatser för de återkommande testseriematcherna mot andra landslag.

Rodd[redigera | redigera wikitext]

Oxfords Universitet och Cambridges universitet tävlar i det klassiska The Boat RaceThames mellan Putney och Mortlake.

Basket[redigera | redigera wikitext]

London Capital och London Leopards spelar i högsta ligan i landet och näst högsta spelar London United.

Friidrott[redigera | redigera wikitext]

Londons Olympiastadion kommer Världsmästerskapen i friidrott 2017 hållas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”London, United Kingdom Forecast : Weather Underground (weather and elevation at Heathrow Airport)” (på engelska). The Weather Underground, Inc. 6 juni 2008. http://www.wunderground.com/global/stations/03772.html. Läst 17 februari 2010. 
  2. ^ [a b] National Statistics, UK; Characteristics of Built-Up Areas (pdf-fil) Läst 29 juni 2013.
  3. ^ National Statistics, UK; Population estimates for UK, England and Wales, Scotland and Northern Ireland, Mid-2010 (excelfiler, komprimerat dataset) Läst 19 oktober 2011.
  4. ^ Greater London Authority Economics, June 2007; Defining and measuring metropolitan regions (pdf-fil) Läst 19 oktober 2011.
  5. ^ ”Census 2001 profiles London”. National Statistics. http://www.statistics.gov.uk/census2001/profiles/h.asp. 
  6. ^ ”World Weather Information Service – London”. Met Office, worldweather.org. http://www.worldweather.org/010/c00032.htm. 
  7. ^ Eng Wiki, artikel "Waterloo station"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]