Nordstjärneorden

	Kungliga Nordstjärneorden
	Nordstjärneordens storkorskraschan
Utdelas av	; Sveriges monark
Typ	Kunglig förtjänstorden
Band	Efter 1974: Blått, med gula kanter; Före 1975: Svart
Motto	Nescit Occasum
Dag	28 april
Behörighet	Svenska kungahuset, utländska medborgare och statslösa
Utdelas för	Personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse
Status	Aktiv
Stormästare	Kung Carl XVI Gustaf
Kansler	Ingemar Eliasson
Grader	5
Förkortning(ar)	NO
Statistik
Grundad	1748
Första utdelning	1748
Senaste utdelning	2011
Rang
Nästföljande (högre)	Svärdsorden
Nästföljande (lägre)	Vasaorden
	Nordstjärneordens släpspänne

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Ej att förväxla med Nordstjärnemedaljen.

Nordstjärneorden är en svensk kunglig orden som utdelas till medlemmar av det svenska kungahuset samt, på beslut av regeringen, till utländska medborgare eller statslösa personer som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse.

Orden delas formellt ut av Kungl. Maj:ts orden vars stormästare är Sveriges monark. Den har fem värdigheter och blått band med gula kanter. Ordens devis är Nescit Occasum (latin: "den vet inte av någon nedgång") vilket syftar på polstjärnan (nordstjärnan) som är fixerad på himlavalvet.

Till orden hör även Nordstjärnemedaljen.

[redigera] Historia

Nordstjärneorden instiftades år 1748 tillsammans med Serafimerorden och Svärdsorden efter beslut av sekreta utskottet på av kanslipresident Carl Gustaf Tessins initiativ. Den 23 februari 1748 skrevs de av riksrådet utarbetade statuterna under av kung Fredrik I.

Nordstjärneorden var tänkt att vara en belöning för medborgerliga förtjänster, ämbets- eller tjänstemannagärning, vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar. Den hade ursprungligen två grader, kommendör och riddare, och svart band. Fram till 1952 kunde den utdelas endast till män.

I och med ordensreformen 1975 upphörde förlänandet av ordnar till svenska medborgare och Nordstjärneorden blev en belöning exklusivt för utlänningar. Sedan 1995 kan orden delas ut även till medlemmar av kungahuset.

Berömda mottagare av orden har varit Christopher Polhem (kommendör 1748),^[1] Jonas Alströmer (riddare 1748),^[2] Carl von Linné (riddare 1753), H.C. Andersen (1878), Olof Molander (kommendör 1953), Greta Garbo (kommendör 1983),^[3] Susan Sontag (2004) och Jennifer Granholm (kommendör av första klassen 2010).

[redigera] Insignier

Kedjan består av elva par blå ryggställda F (för Fredrik I) krönta med kunglig krona förenade med vita nordstjärnor. Kedjan bärs över axlarna.
Kraschanen finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver belagt med en nordstjärna och med strålknippen utgående från vinklarna. Kommendörskraschanen är likadan bortsett från att den saknar strålknippen.
Ordenstecknet är ett vitt malteserkors med öppna kronor i vinklarna och belagd med en blå glob på vilken är anbragt en vit nordstjärna med omskriften Nescit Occasum och krönt med kunglig krona. Ordenstecknet finns i två storlekar.
Ordensbandet - Ordensbandets färg var innan 1975 svart, detta då det swarta är thet okunskapens mörker stiernans stråålar will genomlysa. Sedan 1975 är bandet blått med gula kanter (detta då man ville att det skulle synas, att orden är svensk), ordenstecken utdelade före 1975 får fortfarande bäras i svart band.^[4]

[redigera] Grader

Kvinnor och präster sågs traditionellt inte som "stridande" och kallades således inte Riddare, utan istället Ledamot av andliga ståndet för präster och Ledamot för kvinnor. Nordstjärneorden har fem grader:

Kommendör med stora korset (KmstkNO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst.
Kommendör av första klassen (KNO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
Kommendör (KNO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
Riddare eller ledamot av första klassen (RNO1kl/LNO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
Riddare eller ledamot (RNO/LNO) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.

[redigera] Ordenshärold

När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Ämbetet som Nordstjärneordens härold har varit obesatt sedan 1868. ^[5]

Härolderna bar speciella Häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en Rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, denne fanns kvar till Ordensreformen 1974.^[6]

[redigera] Ordensdräkt

De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Nordstjärneordens dräkt var i rött siden, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i rött med vita kanter i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i vitt. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778. ^[7]

[redigera] Bilder

Nordstjärneordens härold syns längst till höger
Samuel af Ugglas bär Nordstjärneordens dräkt
Nordstjärneordens dräkt
Nordstjärneordens dräkt för ledamot av det andliga ståndet
Ordenskedjan.
Stora ordenstecknet och storkorskraschan.
Band före 1975.
Kronprinsessorna Mary av Danmark och Mette-Marit av Norge iklädda ordensbandet 2010.