Hoppa till innehållet

John Jay

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Ej att förväxla med John Jay (advokat).
Porträtt av John Jay

John Jay, född 23 december (12 december enligt g.s.) 1745 i New York, död 17 maj 1829 i Bedford, Westchester County, New York, var en amerikansk jurist och statsman, far till William Jay.

Biografi

Jay var ursprungligen advokat i New York, deltog i den antiengelska och interkoloniala rörelsen på 1770-talet. Han var tidvis New Yorks ombud vid Philadelphiakongressen, brukades i diplomatiska beskickningar och var 1784-89 konfederationens utrikesminister och från 1789 den förste chefsdomaren i USA:s högsta domstol. Ivrig federalist, arbetade Jay för unionsförfattningens antagande och för ett närmande till Storbritannien. Som sändebud i London avslöt han 1794 Londonfördraget (Jay Treaty) med Storbritannien. Storbritannien lovade där att utrymma de redan avträdda forten i Nordvästterritoret mot vittgående ekonomiska medgivanden. Fördraget, som från nordamerikansk sida var otillfredsställande gjorde om intet vissa planer på en svensk-amerikansk väpnad neutralitetsallians och spelade, starkt klandrat av republikanerna, en viktig roll i unionens partipolitik. Jay var en ledande politiker i federalistpartiet och guvernör i New York 1795-1801.[1]

Han var ledamot av kontinentala kongressen och skrev Federalist Papers tillsammans med Alexander Hamilton och James Madison. Han var den ledande slaverimotståndaren i delstaten New York.

Noter

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 383 

Externa länkar

Företrädare:
(ingen)
Chefsdomare i USA:s högsta domstol
1789–1795
Efterträdare:
John Rutledge
Företrädare:
George Clinton
Guvernör i New York
1795–1801
Efterträdare:
George Clinton