Jota Pictoris

Från Wikipedia
Jota Pictoris (ι)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildMålaren
Rektascension04t 50m 55,30763s[1]
Deklination-53° 27′ 41,4296″[1]
Skenbar magnitud ()+5,63[2]
Stjärntyp
SpektraltypF0 [2]
U–B+0,06[2]
B–V+0,32[2]
Astrometri
Radialhastighet ()8,6 ± 3,4[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -80,62[1] mas/år
Dek.: +87,78[1] mas/år
Parallax ()24,06 ± 2,01[1]
Avstånd140 ± 10  (42 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()2,50[2]
Detaljer
Massa1,51[4] M
Radie2,01[5] R
Luminositet6,61[5] L
Temperatur7 331 ± 249[4] K
Ålder696[4] miljoner år
Andra beteckningar
ι Pic, CPD-53° 760, WDS J04509-5328AB [6]
ι Pic A : HD 31203, HIP 22531, HR 1563, SAO 233709
ι Pic B : HD 31204, HIP 22534, HR 1564, SAO 233710

Jota Pictoris (ι Pictoris, förkortat Jota Pic, ι Pic) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Målaren. Den har en skenbar magnitud på 5,63[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 24,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 140 ljusår (ca 42 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Jota Pictoris A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F0 V[2]. Den har en massa som är omkring 50 procent[4] större än solens massa, en radie som är omkring dubbelt[5] så stor som solens och utsänder från dess fotosfär ca 6,6[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 7 300[4] K.

Följeslagaren, Jota Pictoris B, är en kallare stjärna av spektralklass F4 V med skenbar magnitud på 6,24.[7] Den är separerad från primärstjärnan med ca 12,9 bågsekunder,[7] eller ca 500 AE.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f g] Corbally, C. J. (1984), "Close visual binaries. I - MK classifications", Astrophysical Journal Supplement Series, 55: 657, Bibcode:1984ApJS...55..657C, doi:10.1086/190973.
  3. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  4. ^ [a b c d e] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154 , Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  5. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/iotapictoris. Hämtad 2018-06-11.
  6. ^ "iot Pic". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-06-21. "'* iot Pic A"'. SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. '"* iot Pic B"'. SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg.
  7. ^ [a b] Tokovinin, Andrei; et al. (August 2010), "Subsystems in Nearby Solar-type Wide Binaries", The Astronomical Journal, 140 (2): 510–517, arXiv:1006.1253 , Bibcode:2010AJ....140..510T, doi:10.1088/0004-6256/140/2/510.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]