Kalori

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule. Enhetssymbolen är cal. Ofta används även kilokalori, som förkortas kcal. 1 kcal = 1000 cal = 4,184 kJ = 4184 J.

En kalori är ett mått på den energi som krävs för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius. Definitionen ger lite olika värden på en kalori beroende på vilken ursprungstemperatur vattnet har. Därför har man med nyare termodynamik omdefinierat en kalori som den mängd energi det krävs för att värma ett gram vatten från 14,5 till 15,5 grader Celsius under ett tryck av en atmosfär.

Kalori har använts inom kemin samt för att mäta energi i värme. Till exempel angavs effekten för värmepannor i megakalorier per timme, vilket i SI motsvarar 1,163 kilowatt. Ordet stammar från latinets calor som betyder värme.


Enheten kalori är numera ersatt av enheten joule i de flesta sammanhang. Ett undantag är vid angivande av energiinnehåll i mat. Ofta anger man energiinnehållet både i kilokalorier (kalori*1000) och kilojoule. I talspråk om mat och dryck brukar man felaktigt använda namnet kalori om enheten kcal (kilokalori).

Viktkontroll[redigera | redigera wikitext]

Hur mycket energi en person förbrukar i vila varierar från person till person och man brukar kalla detta för BMR(Basal Metabolic Rate). BMR innefattar den energi de inre organen är i behov av för att fungera korrekt. Att t.ex. bara röra sitt lillfinger kommer att öka energiförbrukningen och överstiga BMR. Därmed räcker inte BMR för att man skall veta sin totala energiförbrukning. Den totala energiförbrukningen skiljer sig även den från person till person och från dag till dag beroende på aktivitetsnivån. Den totala energiförbrukningen brukar kallas för TDEE (Total Daily Energy Expenditure).[1]

I en studie undersökte man 811 personer i samband med kalorirestriktion där mängden protein, fett och kolhydrater varierade. Man analyserade energiförbrukningen samt restkalorier i avföringen, vilka kunnat påvisa att vikten inte påverkades av energikällan (fett, protein eller kolhydrat) utan endast av mängden kalorier i dieten. Detta forskningsresultat har kritiserats för att inte inkluderat dieter med lägre andel kolhydrater än 35 % och mer än 8 % fett (exempelvis LCHF, Paleo och Atkins), kritikerna menar att de testade dieterna var för lika för att ge ett relevant resultat.[2][3] Man kan dock spekulera i att dessa dieter får utövarna att tänka mer på vilka livsmedel de stoppar i sig, vilket i sin tur påverkar deras vikt.[källa behövs]

I en studie som publicerades 2012 uppmättes en cirka 300 kalorier högre förbränning, per dag, hos personer som åt lågkolhydratkost. Studien innefattade 32 deltagare, varav 17 män och 15 kvinnor. 11 deltagare genomförde ej studien till slut. Studien var tre gånger fyra veckor, där deltagarna fick äta tre olika dieter, med konstant mängd kalorier. Kritiker mot studien menar att skillnaden i uppmätt förbränning är orsakad av att kroppen binder olika mycket vatten vid olika dieter. [4]

I en studie genomförd på möss undersökte Terry Maratos-Flier, Harvard Medical School, varför ketogena dieter ger så effektiv viktnedgång[5]. Hon lät olika grupper av möss äta samma mängd kalorier, men med olika sammansättning: en traditionell lågfettdiet, en högfett/högsockerdiet och en ketogen diet. Dessutom fick en grupp möss äta en svältkost som innehöll 30 procent färre i kalorier. Studien visade att mössen på den ketogena dieten tappade mycket mer i vikt än alla andra möss som åt lika många kalorier. De gick ner lika mycket i vikt som mössen som åt en svältkost. Mössen på en ketogen diet hade väldigt låga insulinnivåer, ketos, ökad energiförbrukning, ökad insulinkänslighet samt mild Fettlever[6]

Ungefärligt kaloriinnehåll i några livsmedel[redigera | redigera wikitext]

  • 100 g hamburgare: 250 kcal
  • 100 g tonfisk: 110 kcal
  • 1 dl rödvin: 76 kcal
  • 1 dl minimjölk: 35 kcal
  • 1 dl standardmjölk: 65 kcal
  • 1 gram fett motsvarar ungefär 9 kcal (detta varierar något beroende på fettsyra)
  • 1 gram kolhydrater motsvarar grovt räknat ca 4 kcal
  • 1 gram protein motsvarar grovt räknat ca 4 kcal

Tabell över energiförbrukning[redigera | redigera wikitext]

Tabellen avser kcal vid 30 minuters löpträning, med olika personvikter samt fart/ansträngningar:

Löpträning (personvikt) Distans
4 km 4,2 km 4,85 km 5,4 km 6,9 km
55 kg/30 minuter 233 262 291 320 422
60 kg/30 minuter 254 286 318 349 460
65 kg/30 minuter 275 309 344 378 499
70 kg/30 minuter 296 333 370 407 537
75 kg/30 minuter 317 357 397 437 575
80 kg/30 minuter 339 381 423 466 614
85 kg/30 minuter 360 405 450 495 652
90 kg/30 minuter 381 428 476 524 690
95 kilo/30 minuter 402 452 503 553 729
100 kg/30 minuter 423 476 529 582 767
105 kg/30 minuter 444 500 556 611 805
110 kg/30 minuter 466 524 582 640 844
115 kg/30 minuter 487 548 609 669 882

Grovt räknat förbrukar man 1,2 kcal per km och kg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.iifym.com/tdee-calculator
  2. ^ The New England Journal of Medicine Comparison of Weight-Loss Diets with Different Compositions of Fat, Protein, and Carbohydrates
  3. ^ http://www.kostdoktorn.se/lika-dieter-lika-bra
  4. ^ Ebbeling CB, Swain JF, Feldman HA, Wong WW, Hachey DL, Garcia-Lago E et al. (2012). ”Effects of dietary composition on energy expenditure during weight-loss maintenance.”. JAMA 307 (24): sid. 2627-34. doi:10.1001/jama.2012.6607. PMID 22735432. PMC: PMC3564212. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/eutils/elink.fcgi?dbfrom=pubmed&tool=sumsearch.org/cite&retmode=ref&cmd=prlinks&id=22735432. 
  5. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3447204/pdf/yjbm_85_3_405.pdf
  6. ^ Heather B. Eccleston, Kelly K. Andringa, Angela M. Betancourt, Adrienne L. King, Sudheer K. Mantena, Telisha M. Swain, Heather N. Tinsley, Ryan N. Nolte, Tim R. Nagy, Gary A. Abrams, and Shannon M. Bailey. Antioxidants & Redox Signaling. July 15 15 (2): 447–459, 2011, doi:10.1089/ars.2010.3395 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]