Karl-Erik Häggblad
Karl-Erik Häggblad, född 11 maj 1924 i Gideå i Ångermanland, död 30 oktober 2003 i Kista, var en svensk målare, grafiker och skulptör.
Biografi
Karl-Erik Häggblad studerade vid Otte Skölds målarskola och vid Kungliga Konsthögskolan 1951-1955. Han debuterade 1959 med en separat utställning på Färg och Form i Stockholm och genomförde därefter ett flertal utställningar bland annat på Västerås konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Sundsvalls museum. Han visade en retrospektiv utställning på Waldemarsudde 1980 och en minnesutställning med hans konst visades på Rådhuset i Örnsköldsvik 2003. Bland hans offentliga arbeten märks utsmyckningar för sjukhusen i Huddinge, Sundsvall och S:t Göran samt Centralskolan i Vilhelmina och i Gideå kyrka.
Hans konst besår av måleri och grafik samt skulpturer där han har använt en teknik med svetsgravyr. Han ägnade sig mycket åt att återge forsande vatten, först i realistiska närstudier, senare i olika experimenterande tekniker, till exempel i svetsgravyrer som skapar illusion av vattendroppar. Hans svetsgravyrer vann internationell uppmärksamhet. Han är också vida känd för sin ”superkub”.
Karl-Erik Häggblad startade tillsammans med Willem De Geer och Bengt Hegethorn gruppen Sensualisterna. Han var medlem i IX-gruppen, en sammanslutning av grafiker som var verksam 1964–2000.
Verk av honom finns på Nationalmuseum[1] och Moderna museet[2] i Stockholm, Göteborgs konstmuseum[källa behövs], Skissernas museum i Lund, Gävle museum, Västerås konstmuseum, Norrköpings konstmuseum, Örebro läns museum, Borås konstmuseum, Helsingborgs museum och Östersunds museum, Kalmar konstmuseum[3] samt Institut Tessin i Paris och i Bryssel.
Källor
- Bra Böckers lexikon, 1976
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 228, ISBN 91-87504-00-6
- http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=17516
- http://runeberg.org/vemardet/1993/0522.html
- https://www.abc.se/~m225/litteratur/doed/svdannons03.html