11 maj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     11 maj     ►►
Veckodag 2014: Söndag
Apr · Maj · Jun
Årets 131:a dag
(132:a under skottår)
234 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 11 maj

Se även Mall:11 maj

11 maj är den 131:a dagen på året i den gregorianska kalendern (132:a under skottår). Det återstår 234 dagar av året.

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Märta och Märit
  • Föregående i bokstavsordning
    • Mamertus – Namnet fanns, till minne av en fransk biskop på 400-talet, som blev helgonförklarad efter sin död, på dagens datum före 1901, då det utgick.
    • Meta – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Måns – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1986 infördes det på 19 augusti, där det har funnits sedan dess.
    • Märit – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Märta – Namnet infördes 1753 på 26 juli, då det ersatte den äldre namnformen Martha. 1830 återinfördes Martha på det datumet, varvid Märta utgick. 1901 återinfördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Natanael – Namnet infördes 1680 på 15 september, där det fanns fram till 1901. Därefter flyttades det till 22 december, där det har funnits sedan dess. Det förekom också på dagens datum på 1770-talet.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Mamertus, Natanael och Måns
    • 1901–1985 – Märta
    • 1986–1992 – Märta, Märit och Meta
    • 1993–2000 – Märta och Märit
    • Från 2001 – Märta och Märit
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 330 – Den romerske kejsaren Konstantin den store låter officiellt flytta romerska rikets huvudstad från Rom till Bysantion vid Bosporen, efter att han under de senaste fyra åren har låtit bygga upp den antika staden till en modern stad, som kan fungera som imperiets huvudstad. Han har valt platsen utifrån dess strategiska läge, då det är en hamnstad i nära anslutning till både Mindre Asien och floden Donau, och ger officiellt staden namnet Nya Rom (latin: Nova Roma), men det gängse namnet blir snart Konstantinopel, uppkallat efter honom själv.
  • 824 – Sedan Paschalis I har avlidit den 11 februari väljs Eugenius II till påve.
  • 1525 – En här av upproriska bönder, som vill avsätta den nytillträdde danske kungen Fredrik I och återinsätta Kristian II på den danska tronen, blir besegrad av kungliga styrkor i slaget vid Bunketofta utanför Helsingborg i Skåne. De kungliga trupperna, som leds av holsteinaren Johan Rantzau, dödar 2000 bönder och tillfångatar 1500. När Rantzaus styrkor efter sex veckors belägring också intar borgen i Landskrona, som hålls av anhängare till Kristian, är upproret över.[1]
  • 1745 – Under det pågående österrikiska tronföljdskriget blir en allierad styrka (bestående av nederländska, brittiska, hannoveranska och österrikiska trupper) på 52 000 man besegrad av en fransk armé på 50 000, ledd av kung Ludvig XV i slaget vid Fontenoy i Belgien. Förlusterna blir ungefär lika stora på båda sidor (omkring 7000 man) och den franska segern leder till att fransmännen får kontroll över Belgien.
  • 1812 – Den brittiske premiärministern Spencer Perceval blir mördad i underhusets lobby av den ruinerade affärsmannen John Bellingham, som hyser agg mot regeringen, för att han inte har fått det skadestånd han anser sig ha rätt till, sedan han har suttit oskyldigt fängslad i Ryssland. Till en början fruktar man, att mordet är inledningen på ett uppror mot regeringens politik, men snart står det klart, att Bellingham har agerat ensam och då han vägrar åberopa galenskap för sin handling befinns han skyldig till mord och avrättas genom hängning den 18 maj. Robert Jenkinson blir ny premiärminister och tillträder 8 juni.
  • 1818 – Ungefär tre månader efter sitt trontillträde (5 februari) kröns Karl XIV Johan till svensk kung i Stockholms storkyrka. Den 7 september kröns han också till kung av Norge i Nidarosdomen i Trondheim.
  • 1858 – Östra halvan av Minnesotaterritoriet upptas som den 32:a delstaten i den amerikanska unionen och får namnet Minnesota. Därmed upphör territoriet som administrativ[2] enhet och återstoden blir ”oorganiserat territorium” (engelska: unorganized territory) i tre år, innan det blir en del av Dakotaterritoriet.
  • 1922 – Tre månader efter att Marconi's Wireless Telegraph Company den 14 februari har fått licens att återuppta sina experimentsändningar av radio får företaget en ny licens för radiosändningar. Därmed kan man flytta sändningarna från den lilla stuga i Writtle utanför Chelmsford, där man dittills har hållit hus, till företagets adress i London. Redan fem dagar senare börjar ytterligare ett företag sända radio i Storbritannien och den 18 oktober samma år grundas British Broadcasting Company, som 1927 ombildas till British Broadcasting Corporation (BBC).
  • 1949Israel blir medlem i Förenta nationerna, ett år efter att landet har utropats som självständig stat.
  • 1960 – Fyra israeliska Mossadagenter arresterar den tyske nazisten och krigsförbrytaren Adolf Eichmann i Argentinas huvudstad Buenos Aires. Sedan krigsslutet 1945 har Eichmann levt i staden under namnet Ricardo Klement och det har tagit den israeliska säkerhetstjänsten flera år att spåra honom. Efter protester från Argentina, då israelerna har handlat i hemlighet och utan tillstånd från den argentinska regeringen, förs Eichmann till Israel, där han ställs inför rätta och sedermera döms för krigsförbrytelser under andra världskriget, samt avrättas två år senare.
  • 1987 – Världens första hjärt-lungtransplantation genomförs i Baltimore i USA, när läkaren Bruce Reitz opererar in ett nytt hjärta och en ny lunga i patienten Mary Gohlke. Världens första hjärttransplantation har genomförts i Sydafrika 1967, men detta blir första gången en lunga transplanteras.
  • 1990 – 25-årige Mikael Reuterswärd och 26-årige Oskar Kihlborg blir de första svenskarna som lyckas bestiga världens högsta berg Mount Everest, 37 år efter världens första lyckades bestigning av toppen.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dahl, Per (red): Svensk militärhistorisk atlas, s. 43, Hjalmarson & Högberg bokförlag, Stockholm, 2000. ISBN 91-89080-49-1
  2. ^ ”US States L-M” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Minnesota. Läst 22 september 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]