Göteborgs konstmuseum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Göteborgs Konsthall.
Göteborgs konstmuseum
Konstmuseet Göteborg.JPG
Information
Etablerat 1923
Plats Götaplatsen i Göteborg
Typ konstmuseum
Museichef Isabella Nilsson
Webbplats www.konstmuseum.goteborg.se

Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Chef för konstmuseet är Isabella Nilsson och verksamheten ingår i Göteborgs kulturförvaltning. Museibyggnaden ligger vid Götaplatsen i Göteborg, i södra änden av Kungsportsavenyn. Räknat i antalet verk (tavlor, skulpturer, teckningar med mera), är Göteborgs konstmuseum Sveriges näst största, efter Nationalmuseum i Stockholm.

Museet skapades i samband med att konstsamlingarna från Göteborgs museum bröts ut för ett eget museum. Museibygnaden ritades av arkitekterna Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson och uppfördes åren 1919-1923, inför 300-årsfirandet av stadens tillkomst. I områdets östra del tillbyggdes 1968, efter ritningar av WAAB White Arkitektkontor, en glasad lokal för tillfälliga utställningar, den så kallade Falkhallen (efter namnbyte 2013: Stenahallen). Samtidigt byggdes även lokaler för restaurang, hörsal med mera.[1] Tillbyggnaden erhöll pris för bästa byggnad i Göteborg av Per och Alma Olssons fond 1968. Bottenvåningen med entrén är byggd 1996 och här finns Hasselblad Centers utställningshall, restaurang och butik. I anslutning till museet ligger Göteborgs Konsthall.

Redan från början hade arkitekterna lagt in en hisstrumma - ett stort gapande hål från källarvåningen till taket - ifall att de 164 stegen från Götaplatsen till museets översta våning skulle upplevas som besvärliga. Hissen realiserades först långt senare.[2]

Utställningar och verk[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs konstmuseum har omfattande samlingar av främst nordiskt sekelskiftesmåleri. Särskilt märks Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling i det så kallade Fürstenbergska galleriet. Museets samlingar innefattar även äldre konst från 1400-talet och framåt.

Museet har bland annat en framstående samling av Per Hasselbergs skulpturer, med Tjusningen, Snöklockan, Såningskvinnan, Vågens tjusning, Näckrosen och Coco.

År 1950 bestod museets samlingar av: 1 614 oljemålningar, 484 skulpturer, 2 006 handteckningar och 20 000 grafiska blad till ett värde av 20 miljoner kronor. Cirka 500 konstverk, ungefär 1/4 av hela beståndet, var utlånade för att pryda sjukhus, skolor, expeditionsrum, poliskontor med mera. Antalet besökare var 100 000 per år.[3]

Skulpturhallen[redigera | redigera wikitext]

Skulpturhallen presenterade under lång tid ungefär samma skulpturer, bland annat Carl Milles Indianhuvud i onyx. 2011 arrangerades utställningen om. Kvar av de äldre verken är skulpturen Ingeborg av svensk-danska Gerhard Henning, Ryttare i brons av Marino Marini och Familjegrupp av Henry Moore. Nya tillskott är bland andra Cajsa von Zeipels Seconds in Ecstasy och Ulf Rollofs Bälg IV.

Sergelgalleriet[redigera | redigera wikitext]

Sergelgalleriet rymmer skulpturer, byster och medaljonger av Johan Tobias Sergel, en av Sveriges främsta 1700-talsskulptörer. Här finns även kopparstick av den samtida italienske konstnären Giovanni Battista Piranesi.

Europeisk konst 1400 till 1600-tal[redigera | redigera wikitext]

Rembrandts Riddaren med falken finns på Göteborgs konstmuseum.

Den äldre konsten på museet domineras av religiösa motiv. Ludovico Breas Tronande Madonna, Lucas Cranachs Salome representerar den nordeuropeiska renässansen. Paris Bordones Jupiter och Io visar hur man i Venedig under det sena 1500-talet inspirerades av de stora mästarnas (bland andra Michelangelo) manér. Därför kallas stilen manierism. Här finns även holländsk och flamländsk konst från 1600-talet som representeras av Rembrandts Riddaren med falken, Peter Paul Rubens med verk som Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens och Jacob Jordaens som målat Satyren i bondens hus.

Svenskt 1700-tal[redigera | redigera wikitext]

Domineras av Alexander Roslin som gjort ett dubbelporträtt av ett franskt aristokratpar och ett grupporträtt av familjen Grill. Andra konstnärer vars verk finns att beskåda är Gustaf Lundberg, Per Krafft den äldre, Carl Fredrik von Breda och fler av Sergels teckningar och skulpturer.

Nordiskt 1800-tal[redigera | redigera wikitext]

Består bland annat av Cederströms Karl XII:s likfärd, Forsbergs Akrobatfamilj inför cirkusdirektören, och Christian Krohgs Sömmerska. Andra tavlor är Konstnären Venny Soldan-Brofeldt målad av Hanna Pauli, Anders Zorns Ute och C F Hills Blommande fruktträd.

Göteborgskoloristerna[redigera | redigera wikitext]

De mest kända av göteborgskoloristerna är Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Nils Nilsson, Åke Göransson och Inge Schiöler. De finns alla representerade på museet.

Fürstenbergska galleriet[redigera | redigera wikitext]

Fürstenbergska galleriet av Carl Larsson 1885, med Snöklockan i mitten

Galleriet innehåller konst från slutet av 1800-talet och är donationer till museet av Pontus Fürstenberg. Galleriets interiör är en kopia av Fürstenbergska palatsets tavelgalleri. Bland verken finns Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen av Hugo Birger, Per Hasselbergs skulpturer Snöklockan och Grodan och takskulpturer av samme konstnär, samt Näcken av Ernst Josephson. Dessutom verk av Carl Larsson, bland annat Rokoko-Renässans-Nutida konst samt Anders Zorns Natteffekt och Richard Berghs Nordisk sommarkväll som ingick i den amerikanska utställningen ”Northern Light” på 1980-talet och som blivit något av en symbol för det nordiska ljuset.

Franska samlingen[redigera | redigera wikitext]

Marc Chagall Stilleben med blommor och fruktkorg, Paul Gauguin Marin och Claude Monet Pilar i soldis är några av tavlorna här tillsammans med Pablo Picassos Akrobatfamilj och Vincent van Goghs Olivskog.

Nordisk konst 1900-1950[redigera | redigera wikitext]

Bland verken finns Carl Kylbergs Hemkomsten och Sigrid Hjertén Figurer på badstrand.ik

Grafik- och teckningsavdelningen[redigera | redigera wikitext]

Samling av teckningar och träsnitt av Torsten Billman som verkade i Göteborg.

Skulpturer utanför museet[redigera | redigera wikitext]

På museitrappan står kopior av fyra antika skulpturer och på etagerna framför museet finns ytterligare verk.

Konststöld - Flicka i vitt[redigera | redigera wikitext]

Den 19 maj 1973 stals målningen Flicka i vitt av Henri Matisse[4] som på den tiden värderades till mellan 1-2 miljoner kronor. Duken hade skurits ut ur ramen men en bit blev kvar i ramen, bland annat den med namnteckningen. Konstverket är fortfarande försvunnet. Samtidigt hade man försökt att skära ut och stjäla målningarna Olivskog av van Gogh och Fransk allé av Cezanne men detta hade misslyckats.[källa behövs]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 190
  2. ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 15
  3. ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 14f
  4. ^ Franska samlingen, www.konstmuseum.goteborg.se, läst 2011-11-02

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°41′47.0″N 11°58′50.2″Ö / 57.696389°N 11.980611°Ö / 57.696389; 11.980611