Göteborgs konstmuseum
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
-
Ej att förväxla med Göteborgs Konsthall.
| Göteborgs konstmuseum |
|
 |
|
| Information | |
|---|---|
| Etablerat | 1923 |
| Plats | Götaplatsen i Göteborg |
| Typ | konstmuseum |
| Museichef | Isabella Nilsson |
| Webbplats | www.konstmuseum.goteborg.se |
Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Chef för konstmuseet är Isabella Nilsson och verksamheten ingår i Göteborgs kulturförvaltning. Museibyggnaden ligger vid Götaplatsen i Göteborg, i södra änden av Kungsportsavenyn. Räknat i antalet tavlor, skulpturer, teckningar med mera, ligger Göteborgs konstmuseum på andra plats i Sverige, efter Nationalmuseum i Stockholm.
Museet skapades i samband med att konstsamlingarna från Göteborgs museum bröts ut för ett eget museum. Museibygnaden ritades av arkitekterna Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson och uppfördes mellan åren 1919-1923, inför 300-årsfirandet av stadens tillkomst. I områdets östra del tillbyggdes 1968, efter ritningar av ritades av WAAB White Arkitektkontor, en glasad lokal för tillfälliga utställningar, den så kallade Falkhallen. Samtidigt byggdes även lokaler för restaurang, hörsal med mera.[1] Tillbyggnaden erhöll pris för bästa byggnad i Göteborg av Per och Alma Olssons fond 1968. Bottenvåningen, med entrén är byggd 1996 och här finns Stenasalen där samtidskonst presenteras och även Hasselblad Centers utställningshall, café och butik. I anslutning till museet ligger Göteborgs Konsthall.
Innehåll |
Utställningar och verk [redigera]
Göteborgs konstmuseum har omfattande samlingar av, främst nordiskt sekelskiftesmåleri. Särskilt märks då Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling i det så kallade Fürstenbergska galleriet. Museets samlingar innefattar även äldre konst från 1400-talet och framåt.
Museet har bland annat en framstående samling av Per Hasselbergs skulpturer, med Tjusningen, Snöklockan, Såningskvinnan, Vågens tjusning, Näckrosen och Coco.
Skulpturhallen [redigera]
Skulpturhallen presenterade under lång tid ungefär samma skulpturer, bland annat Carl Milles Indianhuvud i onyx. 2011 hängde utställningen om. Kvar av de äldre verken är skulpturen Ingeborg av svensk-danska Gerhard Henning, Ryttare i brons av Marino Marini och Familjegrupp av Henry Moore. Nya tillskott är bland annat Cajsa von Zeipels Seconds in Ecstasy och Ulf Rollofs Bälg IV.
Sergelgalleriet [redigera]
Sergelgalleriet rymmer skulpturer, byster och medaljonger av Johan Tobias Sergel, en av Sveriges främsta 1700-talsskulptörer. Här finns även kopparstick av den samtida italienske konstnären Giovanni Battista Piranesi.
Europeisk konst 1400 till 1600-tal [redigera]
Den äldre konsten på museet domineras av religiösa motiv. Ludovico Breas Tronande Madonna, Lucas Cranachs Salome representerar den nordeuropeiska renässansen. Paris Bordones Jupiter och Io visar hur man i Venedig under det sena 1500-talet inspirerades av de stora mästarnas (bland andra Michelangelo) manér. Därför kallas stilen manierism. Här finns även holländsk och flamländsk konst från 1600-talet som representeras av Rembrandts Riddaren med falken, Peter Paul Rubens med verk som Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens och Jacob Jordaens som målat Satyren i bondens hus.
Svenskt 1700-tal [redigera]
Domineras av Alexander Roslin som gjort ett dubbelporträtt av ett franskt aristokratpar och ett grupporträtt av familjen Grill. Andra konstnärer vars verk finns att beskåda är Gustaf Lundberg, Per Krafft, Carl Fredrik von Breda och fler av Sergels teckningar och skulpturer.
Nordiskt 1800-tal [redigera]
Består bland annat av Cederströms Karl XII:s likfärd, Forsbergs Akrobatfamilj inför cirkusdirektören, och Christian Krohgs Sömmerska. Andra tavlor är Konstnären Venny Soldan-Brofeldt målad av Hanna Pauli, Anders Zorns Ute och C F Hills Blommande fruktträd.
Göteborgskoloristerna [redigera]
De mest kända av göteborgskoloristerna är Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Nils Nilsson, Åke Göransson och Inge Schiöler. De finns alla representerade på museet.
Fürstenbergska galleriet [redigera]
Galleriet innehåller konst från slutet av 1800-talet och är donationer till museet av Pontus Fürstenberg. Galleriets interiör är en kopia av Fürstenbergska palatsets tavelgalleri. Bland verken finns Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen av Hugo Birger, Per Hasselbergs skulpturer Snöklockan och Grodan och takskulpturer av samme konstnär, samt Näcken av Ernst Josephson. Dessutom verk av Carl Larsson, bland annat Rokoko-Renässans-Nutida konst samt Anders Zorns Natteffekt och Richard Berghs Nordisk sommarkväll som ingick i den amerikanska utställningen ”Northern Light” på 1980-talet och som blivit något av en symbol för det nordiska ljuset.
Franska samlingen [redigera]
Marc Chagall Stilleben med blommor och fruktkorg, Paul Gauguin Marin och Claude Monet Pilar i soldis är några av tavlorna här tillsammans med Pablo Picassos Akrobatfamilj och Vincent van Goghs Olivskog.
Nordisk konst 1900-1950 [redigera]
Bland verken finns Carl Kylbergs Hemkomsten och Sigrid Hjertén Figurer på badstrand.
Skulpturer utanför museet [redigera]
På museitrappan står kopior av fyra antika skulpturer och på etagerna framför museet finns ytterligare verk.
Konststöld - Flicka i vitt [redigera]
Den 19 maj 1973 stals målningen Flicka i vitt av Henri Matisse[2] som på den tiden värderades till mellan 1-2 miljoner kronor. Duken hade skurits ut ur ramen men en bit blev kvar i ramen, bland annat den med namnteckningen. Konstverket är fortfarande försvunnet. Samtidigt hade man försökt att skära ut och stjäla målningarna Olivskog av van Gogh och Fransk allé av Cezanne men detta hade misslyckats.[källa behövs]
Bilder [redigera]
-
Spjutbäraren av Polykleitos
-
Den knidiska Afrodite av Praxiteles
-
Diskuskastare av Alkamenes
-
Sårad amazon av Polykleitos
-
Vingarna på hög kolonn av Carl Milles
-
Danserskorna av Carl Milles
-
Spjutbäraren, Afrodite, Diskuskastare och Sårad amazon
-
Konstmuseets frontfasad sommartid
-
Museets frontfasad vintertid
-
Entréhallen och trappan.
-
Sergelgalleriet.
-
Skulpturhallen.
Källor [redigera]
- ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 190
- ^ Franska samlingen, www.konstmuseum.goteborg.se, läst 2011-11-02
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs konstmuseum.
- Officiell webbplats
Koordinater: 57°41′47.0″N 11°58′50.2″Ö / 57.696389°N 11.980611°V
|
|||||||||||||||||||||||||||||
