Kategoridiskussion:Syra-baskemi
Det heter inte syrabaskemi, det heter syra-baskemi (syrabas är inte ett ord). Kategorin borde byta namn.90.232.181.184 21 augusti 2013 kl. 12.39 (CEST)
- Det heter syra-baspar, men syrabastitrering. Både varianterna förekommer i det svenska språket. Jag håller dock med 90.232.181.184 att det vore bra att byta kategorinamn till Kategori:Syra-baskemi. Deryni (disk) 22 augusti 2013 kl. 21.57 (CEST)
- Det verkar vara vanligare med syra-baskemi än syrabaskemi. NE verkar konsekvent använda sig av syra-bas, i syra-basreglering och syra-basbalans. Men det finns också källor som använder syra/baskemi. Nån som blev klokare!? Deryni (diskussion) 30 januari 2016 kl. 20.38 (CET)
- Med "Det heter", syftar du på att artiklarna heter så just nu, eller att de borde heta så? Gunnar Häggs Allmän och oorganisk kemi, som jag brukar använda när jag är osäker på svensk kemiterminologi, använder aldrig "syrabas-", inte ens för titreringar (även om just sammansättningen syra-bastitrering bara förekommer i registret). Däremot är boken inkonsekvent med valet mellan bindestreck och tankstreck. Men som sagt, andra källor finns också. //Essin (diskussion) 31 januari 2016 kl. 00.15 (CET)
- Otydligt av mig, augusti 2013. Jag avsåg förmodligen att de källor jag hade tillgång till då använde orden på samma sätt. Sedan dess har jag sett avvikelser. Beträffande uppslagsartikeln namn har jag ingen uppfattning. Jag vore bara tacksam om vi kunde hitta en lämplig referens att luta oss emot. Hägg vore ett sådant stöd, men om jag uppfattar dig rätt, är den inte till hjälp denna gång. Deryni (diskussion) 31 januari 2016 kl. 07.55 (CET)
- Riktigt så illa som det kanske lät är det inte: Hägg använder huvudsakligen bindestreck. Jag har inte lusläst hela kapitlet om syra-basjämvikter, men det verkar som att tankstreck mest förekommer i vissa rubriker, vilket får mig att misstänka att i den boken är det en typografisk snarare än ortografisk skillnad. Skulle jag tvingas välja en standard utifrån vad jag läst hittills skulle det vara "syra-baskemi" etc, men att den är rätt behöver inte betyda att andra är fel. //Essin (diskussion) 31 januari 2016 kl. 12.15 (CET)
- OK, då bör vi väl vänta med en eventuell artikelflytt!? Deryni (diskussion) 31 januari 2016 kl. 14.10 (CET)
- Med tanke på hur länge frågan har varit uppe spelar det kanske inte så stor roll om den förblir olöst ett tag till. Jag letade efter svensk-engelska kemiordlistor och hittade bara [1] som använder "syra-basjämvikt". Förhoppningsvis är det inte ordlistans författare som har gjort webbsidan, för den innehåller flera särskrivningar... //Essin (diskussion) 3 februari 2016 kl. 14.27 (CET)
- Myndigheternas skrivregler (avsnitt 13.7.2 och 13.8.2) verkar hålla öppet för både "syra–bas-jämvikt" och "syra-basjämvikt". Snedstreck (13.10) betraktas däremot som en förkortning av "eller" i dessa sammanhang, och det är det ju inte fråga om här. Sammantaget tycker jag att det finns tillräckligt med belägg för att harmonisera till formen syra-baskemi, dvs flytta den här kategorin samt artiklarna syra–bas-reaktion och syrabastitrering. //Essin (diskussion) 20 april 2016 kl. 17.15 (CEST)
- Med tanke på hur länge frågan har varit uppe spelar det kanske inte så stor roll om den förblir olöst ett tag till. Jag letade efter svensk-engelska kemiordlistor och hittade bara [1] som använder "syra-basjämvikt". Förhoppningsvis är det inte ordlistans författare som har gjort webbsidan, för den innehåller flera särskrivningar... //Essin (diskussion) 3 februari 2016 kl. 14.27 (CET)
- OK, då bör vi väl vänta med en eventuell artikelflytt!? Deryni (diskussion) 31 januari 2016 kl. 14.10 (CET)
- Riktigt så illa som det kanske lät är det inte: Hägg använder huvudsakligen bindestreck. Jag har inte lusläst hela kapitlet om syra-basjämvikter, men det verkar som att tankstreck mest förekommer i vissa rubriker, vilket får mig att misstänka att i den boken är det en typografisk snarare än ortografisk skillnad. Skulle jag tvingas välja en standard utifrån vad jag läst hittills skulle det vara "syra-baskemi" etc, men att den är rätt behöver inte betyda att andra är fel. //Essin (diskussion) 31 januari 2016 kl. 12.15 (CET)
- Otydligt av mig, augusti 2013. Jag avsåg förmodligen att de källor jag hade tillgång till då använde orden på samma sätt. Sedan dess har jag sett avvikelser. Beträffande uppslagsartikeln namn har jag ingen uppfattning. Jag vore bara tacksam om vi kunde hitta en lämplig referens att luta oss emot. Hägg vore ett sådant stöd, men om jag uppfattar dig rätt, är den inte till hjälp denna gång. Deryni (diskussion) 31 januari 2016 kl. 07.55 (CET)
- Med "Det heter", syftar du på att artiklarna heter så just nu, eller att de borde heta så? Gunnar Häggs Allmän och oorganisk kemi, som jag brukar använda när jag är osäker på svensk kemiterminologi, använder aldrig "syrabas-", inte ens för titreringar (även om just sammansättningen syra-bastitrering bara förekommer i registret). Däremot är boken inkonsekvent med valet mellan bindestreck och tankstreck. Men som sagt, andra källor finns också. //Essin (diskussion) 31 januari 2016 kl. 00.15 (CET)
- @Essin:Jag stöder resonemanget helhjärtat. Flytta gärna utan vidare diskussion, för frågan har under halvannat år väckt två röster och båda dessa röster andas konsensus.
Deryni (diskussion) 20 april 2016 kl. 18.43 (CEST)
- IP-numret som väckte diskussionen från början håller nog också med. Flyttarna genomförda. Inväntar robothjälp för resten av kategorin. //Essin (diskussion) 20 april 2016 kl. 21.13 (CEST)
- Det verkar vara vanligare med syra-baskemi än syrabaskemi. NE verkar konsekvent använda sig av syra-bas, i syra-basreglering och syra-basbalans. Men det finns också källor som använder syra/baskemi. Nån som blev klokare!? Deryni (diskussion) 30 januari 2016 kl. 20.38 (CET)
Huvudartikel[redigera wikitext]
Vilken eller vilka artiklar ska betraktas som huvudartikel och alltså stå först i artikellistningen? Förut var pH en huvudartikel, men det ändrades utan motivering här. Det är tydligen mitt fel att syra är huvudartikel men inte bas (kemi) – jag kommer inte ihåg om det var nån tanke bakom eller om det var av misstag. Nu tycker jag att det vore rimligast att alla tre artiklarna sorteras med mellanslag för symmetrins skull, men jag är beredd att höra motargument. //Essin (diskussion) 29 januari 2016 kl. 18.46 (CET)
- Jag är inte beredd på att ge några motargument. Hellre att lyssna på argument för en enhetlig hantering. Jag tycker symmetri är ett hyfsat argument, som kanske kan kompletteras med fler!? Deryni (diskussion) 31 januari 2016 kl. 16.42 (CET)
- Att ha pH som huvudartikel kan i och för sig inte motiveras av symmetriskäl, men när kategorin skapades var det den artikel som bäst behandlade syrors och basers gemensamma drag. Sedan dess har artiklar som syra–bas-reaktion (vars motsvarighet enwp numera använder som huvudartikel), protolys och syra-baspar tillkommit, som också potentiellt skulle kunna fungera som huvudartiklar. Det stora problemet är att en funktionell huvudartikel måste ta upp och tydligt skilja på Arrhenius och Brønsted-Lowrys synsätt om den ska vara begriplig för alla läsare, och det gör ingen av dem idag, men pH är nog den där det orsakar minst problem. //Essin (diskussion) 3 februari 2016 kl. 14.27 (CET)
- Efter att ha skrivit om syra-basreaktion så att den ger mer av en översikt tycker jag nu att den kan fungera som huvudartikel. //Essin (diskussion) 20 april 2016 kl. 21.13 (CEST)
- Att ha pH som huvudartikel kan i och för sig inte motiveras av symmetriskäl, men när kategorin skapades var det den artikel som bäst behandlade syrors och basers gemensamma drag. Sedan dess har artiklar som syra–bas-reaktion (vars motsvarighet enwp numera använder som huvudartikel), protolys och syra-baspar tillkommit, som också potentiellt skulle kunna fungera som huvudartiklar. Det stora problemet är att en funktionell huvudartikel måste ta upp och tydligt skilja på Arrhenius och Brønsted-Lowrys synsätt om den ska vara begriplig för alla läsare, och det gör ingen av dem idag, men pH är nog den där det orsakar minst problem. //Essin (diskussion) 3 februari 2016 kl. 14.27 (CET)