Kelly Craft

Från Wikipedia
Kelly Craft

Kelly Craft i april 2019.

USA:s 30:e FN-ambassadör
Tid i befattningen
12 september 2019–20 januari 2021
President Donald Trump
Företrädare Nikki Haley
Efterträdare Linda Thomas-Greenfield

USA:s ambassadör i Kanada
Tid i befattningen
23 oktober 2017–23 augusti 2019
President Donald Trump
Företrädare Bruce Heyman
Efterträdare Richard M. Mills Jr.

Född 24 februari 1962 (62 år)
Lexington, Kentucky
Politiskt parti Republikan
Make David Moross (vigsel 1986)
Judson Knight (vigsel 1992)
Joe Craft (vigsel 2016)

Kelly Craft, född Guilfoil den 24 februari 1962 i Lexington i Kentucky, är en amerikansk diplomat. Mellan 12 september 2019 och 20 januari 2021 var hon USA:s FN-ambassadör.

Bakgrund och privatliv[redigera | redigera wikitext]

Kelly Crafts är dotter till Bobby och Sherry Dale Guilfoil. Fadern var veterinär och aktiv inom demokraterna. Kelly Craft avlade high school-examen i Glasgow 1980 och BA-examen i University of Kentucky fyra år senare.[1]

Hon äger ett företag i Lexington som ger affärsrådgivning.[1]

Craft har varit gift tre gånger. Hennes nuvarande man, Joe Craft, är president och VD till Alliance Resource Partners LP som är USA:s sjunde största företag inom kolbranschen. Paret är aktivt i politik och stödjer republikanska partiet.[1][2]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Ambassadör i Kanada[redigera | redigera wikitext]

År 2016 utnämnde Donald Trump henne till ambassadör i Kanada. Craft var den första kvinnan på posten.[3]

Crafts ämbetsperiod varade femton månader. Under denna tid flög hon 128 gånger till eller från sin hemort Lexington vilket väckte uppseende med tanke på att resorna var privata.[4] Sammanlagt var hon borta 300 dagar från sin post i Ottawa, vilket utgjorde halva hennes ämbetsperiod.[5] Enligt föreskrifterna får ambassadörer vara borta högst 26 arbetsdagar av personliga skäl. Assistenter på ambassaden berättade att Crafts frånvaro var upprepade och långvariga.[4]

USA:s FN-ambassadör[redigera | redigera wikitext]

Efter att Nikki Haley sagt upp sig som USA:s FN-ambassadör, utnämndes Craft till posten av president Donald Trump. Till skillnad från Haley är Craft inte inbjuden som en del av kabinettet, men oavsett krävde hennes nominering alltjämt senatens godkännande.[6]

Craft avlade ämbetseden den 10 september 2019.[7] Officiellt inleddes tjänsten två dagar senare.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”United States Ambassador to Canada: Who Is Kelly Knight Craft?”. AllGov. http://www.allgov.com/news?news=860275. Läst 5 mars 2020. 
  2. ^ Raj, Althia (4 juli 2018). ”Kelly Craft Prizes Common Ground, Friends Say. But Life As Trump’s Envoy In Ottawa Hasn’t Been Easy” (på engelska). Huffington Post. https://www.huffingtonpost.ca/2018/07/03/kelly-craft-canada_a_23474040/. Läst 5 mars 2020. 
  3. ^ ”Kelly Craft sworn in as U.S. Ambassador to Canada” (på engelska). WKYT. 18 augusti 2017. https://www.wkyt.com/content/news/Kelly-Craft-sworn-in-as-US-Ambassador-to-Canada-441035013.html. Läst 5 mars 2020. 
  4. ^ [a b] Gardner, Laura (17 juni 2019). ”Trump’s U.N. nominee was ‘absent’ ambassador” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/story/2019/06/17/kelly-craft-trump-ambassador-canada-1366735. Läst 5 mars 2020. 
  5. ^ Borger, Julian (19 juni 2019). ”Trump's UN pick under fire for spending 300 days away from current post” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2019/jun/19/trump-un-pick-kelly-craft-ambassador-canada. Läst 5 mars 2020. 
  6. ^ Holland, Steve (23 februari 2019). ”Trump picks envoy to Canada Kelly Craft for U.N. ambassador” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-usa-trump-un/trump-picks-envoy-to-canada-kelly-craft-for-u-n-ambassador-idUSKCN1QB2P5. Läst 5 mars 2020. 
  7. ^ ”Ambassador Kelly Craft” (på engelska). United States Mission to the United Nations. 2020. https://usun.usmission.gov/our-leaders/our-ambassador/. Läst 5 mars 2020. 
  8. ^ ”New Permanent Representative of United States Presents Credentials” (på engelska). The United Nations. 12 september 2019. https://www.un.org/press/en/2019/bio5250.doc.htm. Läst 5 mars 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]