Kim Koo
| Kim Koo | |
| Hangul | 김구 |
|---|---|
| Hanja | 金九 |
| Reviderad romanisering | Gim Gu |
| McCune-Reischauer | Kim Ku |
Kim Koo, född 29 augusti 1876 i Haeju, död 26 juni 1949 i Seoul, var en koreansk nationalistisk politiker och pedagog.
Mellan 1919 och 1920 var han den koreanska exilregeringens polischef, mellan 1921 och 1922 dess inrikesministerier, fungerande statsminister i 1923 och arbetsmarknadsminister i 1924. Mellan 1927 och 1948 var han den siste presidenten for den koreanske exilregeringen i Shanghai. Ved etableringen av Sydkoreas nationalförsamling efter frigörelsen 1948 blev Kim nominerad till posten som president och vicepresident, men förlorade mot Syngman Rhee och Lee Si-yeong.
I 1949 blev Kim mördad på sitt eget kontor av Ahn Doo-hee.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål).