Kondrodit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kondrodit
Chondrodite.jpg
Kondrodit från New Jersey, USA
Kategori Nesosilikat
Dana klassificering 52.3.2b.2
Strunz klassificering 8/B.04-20 eller 9.AF.45
Kemisk formel Mg5(SiO4)2F2
Färg Gulbrun till rödbrun
Kristallsystem Monoklint
Tvillingbildning Enkel eller multippel
Spaltning Otydlig
Brott Mussligt
Hårdhet (Mohs) 6 – 6,5
Glans Glasglans
Dubbelbrytning 0,027 till 0,032
Pleokroism Obetydlig
Fluorescens Hos vissa exemplar
Streckfärg Vit, grå
Specifik vikt 3,1 – 3,2
Löslighet Löslig i HCl och H2SO4

Kondrodit är det mest vanliga mineralet av humitmineralen. I detta mineral ligger två skikt olivin mellan ett skikt brucit på ömse håll osv. Det kan inte uppstå magmatiskt utan bildas istället metamorft i orena magnesiumförande karbonatstenar.

Kondrodit kan eventuellt förväxlas med spessartin och med grossular. Denna är dock lätt smältbar i motsats till kondroditen.

Vidare finns möjlighet att förväxla kondrodit med flogopit, som förekommer i samma miljö. Den senare har dock mycket hög spaltbarhet.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Kondrodit förekommer endast i metamorfa kisel- och magnesiumförande karbonatstenar. Mineralet är rätt vanligt i kalkiga skarnmalmer i Bergslagen och i Södermanlands urkalkstenar, där upp till 5 mm stora, helt klara kristaller förekommer.

I Tallgruvan vid Norberg finns stora kvantiteter av en rödbrun kondroditfels, en bergart som till största delen består av kondrodit.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Erich Spicar, Mineraler och bergarter, ICA-förlaget, 1995


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia