Olivin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olivin
Mineral Olivino GDFL046.jpg
Kategori Mineral
Kemi Magnesiumjärnsilikat (Mg,Fe)2SiO4
Färg olika gröna nyanser
Streckfärg Vit
Kristallsystem Ortorombiska
Brott småmussligt, sprött
Mohs 6,0-7,0
Ljusbrytning 1,654 – 1,690
Dubbelbrytning +0,036
Spaltning ofullständig
Densitet 3,27 – 3,37
Dispersion 0,020

Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som oftast förknippas med basiska bergarter. Det är en av världens vanligaste bergarter.

Olivin har en speciell unik färg. Beryll kan ha samma äppelgröna färg, men förväxling kan undvikas genom att en olivin aldrig kan finnas i en granit-pegmatit, där beryllen hör hemma.

Olivin kommer till användning som formsand vid stålgjutning eller som råämne till eldfast tegel.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Olivin är det geologiska namnet på stenen, ädelstensnamnet är peridot. Den kallas även krysolit (från grekiskan och betyder guldsten). Dock har även andra stenar än olivin blivit kallade för krysolit förr.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Olivin tillhör djupbergarterna och det anses att den övre delen av jordmanteln bildas av olivin eller andra liknande bergarter. Den kommer upp till ytan antingen genom vulkanism eller under bergskedjeveckning. Därför finns olivin på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna och vid basaltvulkaner som t ex i Skåne.

Fyndorter[redigera | redigera wikitext]

Olivin finns i bland annat Egypten, Norge, Burma, USA, Zaire, Australien, Brasilien och Sydafrika.

Övriga iakttagelser[redigera | redigera wikitext]

Vegetationen på olivinrik mark är magrare och ofta mycket speciell. I Åheimtrakten i Norge ser man på avstånd var olivinen har kommit till ytan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Erich Spicar, Mineral och bergarter, ICA-förlaget, 1995, ISBN 91-534-1385-7