Konik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Konik
PL Konik polski.jpg
En väldigt typisk Konik
Ursprung Polen
Utbredning Polen med omnejd
Miljö Grässtäpp, medelvarmt till svalt klimat.
Egenskaper
Typ Ponny
Mankhöjd cirka 130-140 cm
Färg Black med ål och ibland zebraränder på benen
Användning Körning, lättare jordbruk

Konik är en ponnyras som härstammar från Polen. Konik betyder "ponny" eller "liten häst" på polska. Koniken blir ca 130-140 cm i mankhöjd och har alltid den primitiva, brungråa blackfärgen. De har använts mycket som jordbrukshästar i Polen då de är starka och tåliga trots sin ringa storlek. De brukar även vara bra barnponnyer men kan bli extremt envisa. Koniken är en direkt ättling till den primitiva och egentligen utdöda Tarpanen och det är med hjälp av Konik som man har återuppfött en ny version av Tarpanen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Koniken är ättling i rakt nedstigande led från den primitiva och utdöda tarpanen och har funnits i Polen sedan urminnes tider. Konikens huvudsakliga hemvist är låglandet i sydöstra Polen, öster om floden San och de föds främst upp på det statliga stuteriet Jezewice och i Popielno men idag föds de även upp i flera länder i östra Europa. Stammarna har förbättrats något över åren genom orientaliskt blod från några av Polens förstklassiga arabiska fullblod.

Konikponnyer har avlats i Polen under flera århundraden och var förr en mycket viktig tillgång för bönderna som använde ponnyerna inom jordbruken. Under början av 1900-talet ägdes de flesta Konikponnyer privat av småbrukare men när tillgången på större hästar ökade så minskade användandet av Konik-ponnyn och antalet sjönk. Rasen ökade dock i popularitet igen när man insåg dess historiska värde. Under 1930-talet började man avla fram den utdöda Tarpanen genom att välja ut vissa exemplar av Konikponnyerna. Dessa nya tarpaner lever i halvvilt tillstånd i nationalparken i Popielno. Konikponnyerna har även använts för att förbättre andra ponnyraser i Polen och Ryssland. Numera avlar man Konikponnyerna väldigt selektivt för att bevara rasens primitiva och unika särdrag.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Stor flock med Konikponnyer i Oostvaardersplassen i Holland

Koniken har ärvt många egenskaper från sin föregångare Tarpanen. Bland annat de primitiva tecknen som var typiska för Tarpanen som t ex ål (en mörk rand utmed ryggraden) och zebratecken på benen. Även rasens färger är ett arv från Tarpanen då de oftast är en primitiv black färg, antingen gråfärgad musblack eller mer gulbeige gulblack. Hästarna kan även vara gråskimlar eller ibland en brun färg med en lätt blåaktig ton.

Rasen har under åren förbättrats med arabiskt blod vilket gett rasen en bättre hållning men de har bevarat många primitiva drag. Huvudet är proportionerligt och med en tåtbuktande nosprofil. Huvudet hos Konikponnyn brukar liknas vid huvudet på en mycket tyngre arbetshäst, men med små öron. Ögonen ska vara livfulla. Halsen är något kort men muskulös och avslutas i en låg manke. Bogen är lite för rak på ponnyn vilket ger dåliga rörelser.

Konikponnyn är robust, tålig och stark med ett bra temperament men de kan ha en tendens att vara lite envisa. Koniken används fortfarande som jordbrukshäst på många håll i Polen men används desto mer som ridponny på ridskolor. Då Konikponnyns aktion är väldigt dåligt utvecklad är Konikponnyn även populär att använda som körhäst istället för till ridning. Konikponnyer har importerats över hela världen och det finns flera stycken i Sverige.

Koniken är väldigt lättfödd, långlivad och billig i drift då den klarar av att arbeta hårt på lite foder. Men många av de Konikponnyer som lever halvvilt är storätare och i nationalparken Oostvaardersplassen i Nederländerna släpps de ut tillsammans med hjortar och boskap för att hålla landskapet öppet och gräset lågt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]