Polen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 52°N 19°Ö / 52°N 19°Ö / 52; 19

Rzeczpospolita Polska
Republiken Polen
Flagga Statsvapen
ValspråkBóg, Honor, Ojczyzna (Gud, Ära, Fosterland)
Nationalsång: Mazurek Dąbrowskiego (”Jeszcze Polska nie zginęła” – ”Än är Polen ej förlorat”)”
Huvudstad
(och största stad)
Warszawa
Officiellt språk Polska
Statsskick Semipresidentiell republik
 -  president Bronisław Komorowski
 -  premiärminister Donald Tusk
Självständighet från Österrike-Ungern, Ryssland och Tyskland 
 -  Deklarerad 11 november 1918 
 -  Erkänd 11 november 1918 
Area
 -  Totalt 312 685 km2 (68:e)
 -  Vatten (%) 2,6 %
Befolkning
 -   års uppskattning 38 038 000 (2011, IMF)[1] (32:a)
 -  Befolkningstäthet 126,9/km2 (66:e)
BNP (PPP) 2009 års beräkning
 -  Totalt $705,285 miljarder (2009, IMF)[2] (22)
 -  Per capita $18,521.593 (2009, IMF)[2] 
HDI (2012) 0,821[3] (39:e)
Valuta polsk złoty (PLN)
Tidszon CET (UTC+1)
Nationalitetsmärke PL
Landskod PL, POL
Toppdomän .pl
Landsnummer 48

Polen, formellt Republiken Polen, är en republik i mellersta Europa. Polen gränsar till Tyskland i väst, Tjeckien och Slovakien i söder, Ukraina och Vitryssland i öst samt Litauen och Ryssland (Kaliningradenklaven) i norr. Landet har även maritim gräns i Östersjön i norr mot Danmark och Sverige. Polens maritima territorialanspråk är 12 nautiska mil.

Den allra största delen av befolkningen på cirka 38 miljoner människor är polacker, talar det officiella språket polska och tillhör den katolska kyrkan.

Polen är ett land med en lång historia. Nationen blev till på 900-talet och var tidvis en stormakt, men förlorade totalt sin självständighet på 1700-talet. Landet återfick självständighet efter första världskriget, men betalade ett högt pris under andra världskriget då landet ockuperades av både Nazityskland och Sovjetunionen. Efter krigsslutet hamnade landet i Sovjetunionens intressesfär. 1989 fick Polen den första icke-kommunistiska regeringen sedan kriget och i januari 1990 upplöstes kommunistpartiet. Efter Sovjetunionens fall är Polen numera en demokrati med fria val och marknadsekonomi. Polen är medlem i Europeiska unionen sedan 2004 och i militäralliansen Nato sedan 1999.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera teorier om ursprunget till det polska namnet på Polen – Polska. Enligt den vanligaste teorin så kommer namnet från polanerstammen (Polanie), som bodde i dagens Storpolen och var den dominerande stammen i området. Namnet Polanie däremot tror man kommer från ordet pole vilket betyder slätt och åker på polska, alltså skulle polanie kunna översättas till slättmänniskor.

Under forntiden kallades landet på latin för Terra Poloniae (landet Polen) eller Regnum Poloniae (riket Polen). Namnet Polska börjades först att användas på 1000-talet. Polanernas gamla land blev på 1300-talet kallat för Staropolska (Gamla Polen) men byttes senare till Wielkopolska (Storpolen). Området i söder blev kallat Małopolska (Lillpolen).

Andra namn som förekommer på Polen (persiskans لهستان Lahestān el. Lehestān och litauiskans Lenkija) och på polacker (turkiskans Leche, ryskans Lach och ungerskans Lengyel) kommer från namnet på lędzianiestammen som troligtvis bodde i södra Polen.

Det polska ordet rzeczpospolita (i Rzeczpospolita Polska) betyder republik och används endast om det egna landet, alltså Polen. Ordet republika används om andra republiker som i Republika Czeska (Republiken Tjeckien).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Polens historia
Polens historia
Herb Polski.svg

Denna artikel är en del av en serie
Kronologi
Lista över polska monarker
Förhistoria och protohistoria
Stenåldern
Brons- och järnåldern
Antiken
Medeltiden
Tidig medeltid
Huset Piast (966–1385)
Jagellonska ätten (1385–1569)
Polska guldåldern
Tidig modern tid
Polsk-litauiska samväldet (1385–1795)
Polens delningar
Hertigdömet Warszawa (1807–1815)
Moderna Polen
Kongresspolen (1815–1915)
Första världskriget (1914-1918)
Andra republiken (1918–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Folkrepubliken Polen (1945–1989)
Samtid
Tredje republiken (1989–idag)

Polen-portalen


Slaget vid Grunwald år 1410, medeltidens största slag, av Jan Matejko.

Rikets grundande[redigera | redigera wikitext]

Polen cirka år 1400.
Polen och Litauen under slutet på 1300-talet.

Som Polens förste ledare räknas fursten Mieszko I (okrönt) som regerade 962992. Hans giftermål med den tjeckiska prinsessan Dubrawka av Böhmen år 965 tros ha påskyndat Polens kristnande följande år. Deras son, Bolesław I Chrobry besteg vid faderns död år 992 tronen och regerade fram till sin död 1025. Strax innan han dog kröntes han av biskopen i Gniezno (Polens dåtida huvudstad) och räknas därför som Polens förste krönte kung. Under 1100-talet kom det efter Boleslav III:s död till en splittring i distrikt och provinser med fraktioner och inbördesstrider om Krakowtronen som följd. Denna period pågick i 160 år och underlättade den tyska expansionen in på polskt territorium i dess västra delar. Vladislav Alnshög (Władysław I Łokietek) enade dock riket och kröntes till kung av det enade Polen år 1320.

Medeltid till återvunnen suveränitet 1920[redigera | redigera wikitext]

Det medeltida kungariket Polen ingick 1385 i personalunion med storhertigdömet Litauen för att freda sig mot Tyska orden respektive det moskovitiska Ryssland. År 1569 ingick Polen och Litauen i en realunion varpå Litauen de facto utgjorde en del av Polen. Denna tid kallas för det gyllene seklet och landet kallades då för det polsk-litauiska samväldet eller "Republiken av två nationer" (Rzeczpospolita Obojga Narodów). Under 1500-, 1600- och 1700-talen ökade successivt den polska adelns makt på bekostnad av de polska kungarna, vilket till slut ledde till regelrätt kaos. Det berömda uttrycket liberum veto (latin för "fritt veto") härrör från en tid då en enda adelsman hade rätt att stoppa ett riksdagsbeslut då absolut enighet i en fråga ansågs som grundläggande för att den skulle genomdrivas. Uttrycket polsk riksdag härrör från denna tid och används än idag om situationer där kaos och oenighet råder.

Kristnandet och grundandet av Polen år 966, målning av Jan Matejko.

1594–1649 utbröt flera kosackuppror i det polska riket som bottnade i framför allt religiös förföljelse av ortodoxa ukrainare av den katolska kyrkan och den polska staten. Det sista upproret ledde till att Ukraina 1654 anslöt sig till Ryssland. Enligt fredavtalet mellan Ryssland och Polen 1667 tillföll Ukraina slutligen Ryssland. (Se vidare Polens historia.)

I slutet av 1700-talet delades det nedgångna och svaga Polen vid tre tillfällen (1772, 1793 och 1795) upp mellan stormakterna Ryssland, Preussen samt Österrike-Ungern (se vidare Polens delningar). Territoriet krympte vid de båda första delningarna, och genom den sista delningen upphörde landet helt att existera som självständig stat. Den polska nationen fick därefter förvalta och utveckla sin kultur underjordiskt, trots återkommande russifierings- och förtyskningskampanjer.

Konstitutionen från 1791, målad av Jan Matejko.

Tusentals polacker sökte sig till det revolutionära Frankrikes härar för att under dess fanor kämpa för Polens frihet i helt polska legioner. Napoleon I upprättade år 1807 storhertigdömet Warszawa, vilket var en fransk lydstat. Polackerna förväntade sig att storhertigdömet skulle vara det första steget inför återupprättande av en suverän polsk stat. Storhertigdömet Warszawa erövrades av den sjätte koalitionens styrkor 1813 och tillföll Ryssland efter Wienkongressen 1815. Under resten av 1800-talet följde ett pärlband av misslyckade polska uppror, som alla slogs ner hårt (1830–31, 1832, 1844, 1846, 1848–49, 1863–65, 1866 samt 1905). Polacker deltog även i uppror i andra stater som var direkt eller indirekt riktade mot någon av Polens tre ockupationsmakter (Ryssland, Tyskland och Österrike-Ungern). Först efter första världskriget upprättades år 1918 en oberoende, suverän polsk stat. Striderna i Polen slutade emellertid inte efter första världskriget. Det återfödda Polen hamnade omedelbart i konflikt med samtliga grannstater om territorier dessa också gjorde anspråk på.

Konflikten med Ukraina och därpå med Sovjetryssland var den allvarligaste och mest omfattande. Det polsk-sovjetiska kriget 1920 slutade med en polsk seger och 1921 fastställdes den polska gränsen i öst genom fredsavtalet i Riga.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

  Polens gränser efter 1945
  Polens gränser 1939
  Polen-Litauen 1569
  Polens gränser 1000

I samband med Münchenavtalet i september 1938 ockuperade Polen delar av det tjeckiska Schlesien, polsktalande Zaolzie (tjeckiska: Záolší) samt den tjeckiska delen av den polsk-tjeckiska staden Cieszyn.

Den 1 september 1939 invaderade Nazityskland Polen, vilket i praktiken även var startskottet för andra världskriget. Den 17 september inleddes det polsk-sovjetiska kriget då Sovjetunionen gick in i östra Polen i enlighet med överenskommelsen med Tyskland i Molotov-Ribbentroppakten. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen länderna och polackerna förföljdes svårt av båda.

Anslutningsformen av de av Tyskland respektive Sovjetunionen kontrollerade områdena skilde sig stort från varandra. Om Hitler med sitt direktiv från den 8 oktober 1939 helt enkelt annekterade dessa områden genom att förklara dem en del av Tyskland, så organiserade den sovjetiska ledningen två val (i västra Ukraina respektive västra Vitryssland) med målsättning att ansluta dessa områden till Sovjetunionen. (Se Polens historia, avsnittet Polen under andra världskriget 1939–1945 för fler detaljer kring dessa val.)

Sex miljoner polacker, varav tre miljoner av judiskt ursprung, men även andra etniska grupper, sexuella minoriteter och individer med psykisk ohälsa som Tredje riket ansåg överflödiga, sändes till koncentrationsläger och mördades. Särskilt den polska intelligentian förföljdes. Polackerna, i likhet med alla slaver, ansågs som undermänniskor av nazisterna och skulle mer eller mindre utrotas. Detta var orsaken till att polackerna hade den största och effektivaste motståndsrörelsen i Europa under kriget (400 000 personer[4]). Den grupp som stod högst upp på den nazistiska agendan var dock judarna som förföljdes skoningslöst.

Polska ungdomar som slåss för självständighet under Warszawaupproret 1944.

I den sovjetkontrollerade halvan av Polen förföljdes också polacker och judar liksom de övriga stora folkgrupperna: ukrainare, vitryssar och litauer. Minst 21 857 polska officerare mördades i sovjetiska krigsfångläger (bland annat i samband med Katynmassakern). Mellan 320 000 [5] och 1,5 miljoner polska medborgare[6] – män, kvinnor och barn – förflyttades eller deporterades till de inre delarna av Sovjetunionen där närmare 325 000 dog av umbäranden.[7][8][9] Först vid Hitlers anfall mot Sovjetunionen förbättras dessa polackers villkor något. Polska exilregeringen lyckades utverka att 115 000 polacker fick utvandra över Persien, och soldaterna i gruppen fick utgöra stommen i Polska armén som bland annat deltog i de västallierades Italienoffensiv. Samtidigt befann sig hundratusentals polacker i exil i Västeuropa, dit de tagit sig för att strida i de västallierades reguljära arméer. Vid krigets slut kämpade 250 000 polacker på västfronten, vilket gjorde den till den tredje största armén efter USA:s och Storbritanniens. Samtidigt marscherade närmare 400 000 polacker vid sidan av den sovjetiska Röda armén mot Berlin. Totalt sett var den polska maninsatsen den fjärde största efter Sovjet, USA och Storbritannien. Polackerna stred på samtliga krigsarenor i Europa, Nordafrika och på Atlanten.

Trots det stora deltagandet, och det stora lidandet som kriget orsakade, överlät de västallierade Polen till Stalin och den sovjetiska intressesfären. Följden blev att Polen 1945-47 fick utstå ytterligare två år av strider och konflikter, som följdes av en drygt 40-årig kommunistdiktatur. Dessutom flyttades Polens landgränser efter kriget västerut, då de östra delarna av Polen tillföll Sovjetunionen (områden som idag tillhör Vitryssland och Ukraina). Polen fick som kompensation tidigare tyska områden i väster (tyska Nedre Schlesien, på polska Dolny Śląsk, samt Pommern öster om Oder). Miljontals människor fördrevs till följd av denna gränsomdragning. 500 000 polacker stannade i exil i väst på grund av sovjetstyret i Polen. Under Stalinperioden efter kriget kom ett stort antal polacker från motståndsrörelsen (under kriget) att utsättas för repressalier: de avrättades, fängslades eller deporterades av NKVD till sovjetiska Gulag. Polen var, vid sidan om Tjeckoslovakien, den enda segrarnationen som fick se sitt lands territorium krympa efter andra världskrigets slut. Med sex miljoner dödade polska medborgare av en befolkning på 35 miljoner (1939) blir det förluster på 18 %, att jämföras med 0,2 % för USA, 0,9 % för Storbritannien, 7,4 % för Tyskland, 7,4 % för Japan, 11,1 % för Jugoslavien och 11,2 % för Sovjetunionen.[10]

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Folkrepubliken Polen och Polen efter 1989
Kulturpalatset i Warszawa, en gåva från Sovjetunionen till det kommunistiska Polen.

Makten i Polen togs över av en sovjetkontrollerad övergångsregering genom riggade val som gav kommunistpartiet makten[11] i samband med befrielsen från Nazityskland under slutet av andra världskriget och landet utropades till en kommunistisk folkrepublik (officiellt namn 1947–1990: Polska Rzeczpospolita Ludowa) år 1947 efter strider som kostat ytterligare 100 000 polacker livet. Landet var under sin tid som folkrepublik medlem av Warszawapakten och Comecon. Under auktoritär ledning av det Polska Förenade Arbetarpartiet (PZPR) förblev Polen kommunistisk folkrepublik ända till 1990 (de facto 1989) då ett fritt, demokratiskt Polen utropades.

Under Stalin-perioden styrdes landet med mycket repressiva metoder. Efter Stalins död inleddes 1956 en viss reformering och liberalisering under Władysław Gomułka. Efter 1968 kanaliserades missnöje med systemet i en antisemitisk utrensning[12][13] och 1970 efter oroligheterna i hamnstäderna Gdańsk, Gdynia, Szczecin med dödsskjutningar av demonstrerande arbetare[14][15] avsattes Gomulka av Edward Gierek.

Gierek försökte modernisera landets industri genom vidlyftiga lån och import, detta samtidigt som missnöjet bland befolkningen ökade och ledde till en långvarig strejkvåg. I september 1980 avsattes Gierek av partiet. Strax därefter bildades den fria fackföreningen och medborgarrättsorganisationen Solidarność ("Solidaritet") under de vilda strejkerna, med Leninvarvet i Gdańsk som centrum. Till strejkledare utsågs Lech Wałęsa, som senare blev Polens president. Arbetarna vid varvet krävde att få förhandla med regeringen i direktsänd TV, för att minska regeringssidans möjligheter att manipulera kraven. 1981 blev general Wojciech Jaruzelski vald till partichef och 13 december 1981 införde han undantagstillstånd i syfte att återställa kontrollen över landet och troligen i ett försök att förhindra en sovjetisk invasion (liknande Budapest 1956 och Prag 1968). Jaruzelski förblev vid makten till kommunismens sammanbrott i östblocket 1989, var president under övergångstiden och avgick 1990, då Solidaritets ledare, Lech Wałęsa, tillträdde som president. Sedan dess har landet demokratiskt statsskick.

Under kommunisteran led landet av stora brister i medborgarrätt och demokrati, ineffektiv produktion och varubrist, vilket ledde till att korruption och svartabörssystem permanentades. All industri och alla kommunikationsmedel var statsägda, med undantag för små hantverkar- och handelsföretag. I motsats till Sovjetunionen och dess övriga satellitstater förblev det mesta av jordbruket privatägt av självständiga småbrukare. Vid övergången till marknadsekonomi ställde bland annat världsbanken krav på sanering av ekonomin. Numera har landet hög tillväxt bland annat genom utbyggnaden av industrin och tjänstesektorn och genom utflyttning av tillverkning från västländer. Hög arbetslöshet och låga löner är en av orsakerna till att många polacker söker sig till Västeuropa.

Polen gick med i Nato 1999, i OECD 1996, och i EU 2004. Landet är sedan 2003 en av USAs allierade i Irakkriget.[16]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Polen har en stabil ekonomi. Polen var en av de sovjetiska lydstater som hade starkast ekonomi. Privatiseringen av små och större statsägda företag och de liberala reglerna för att få starta nya företag har lett till att många företag etablerat nya fabriker i Polen, bland annat har många biltillverkare lagt tillverkning i landet.

Trots de senaste årens mycket starka tillväxtsiffror för polsk ekonomi så klassas fortfarande Polen som ett jordbruksland. En fjärdedel av befolkningen lever i misär varav en sjundedel lever i extremfattigdom. Polackernas levnadsstandard motsvarande 65 procent av EU-genomsnittet, vilket är i samma nivå med andra östeuropeiska länder. Polen är därmed ett av EU:s fattigaste länder. [17]

Polen har en mycket hög arbetslöshet, den låg på 11,8% i februari 2012. Medelnettoinkomsten per invånare var 3 024 kronor i månaden (juni 2012). Vilket är en bra bit under EU-genomsnittet som låg på 14 968 kronor i månaden i juni 2012. [18] [19]

Den största privatiseringen av statligt ägda företag i Polen har fram till idag varit det statliga telekommunikationsbolaget, Telekomunikacja Polska, som såldes till France Telecom år 2000. År 2004 skedde dessutom en utförsäljning av 30% av aktierna i Polens största bank PKO Bank Polski. Idag utgör statssektorn 25% av Polens BNP.

Polens regering har meddelat att man för närvarande inte har för avsikt att ansöka om medlemskap i EMU och därmed införa euron som valuta. En anledning till detta torde vara att Polen för närvarande inte uppfyller de krav som ställs för att kunna godkännas som medlem i EMU. Delar av östra Polen har haft en svag ekonomisk utveckling.

Huvudstaden Warszawa är landets ekonomiska centrum och rankas på första plats i Centraleuropa om man räknar utländska investeringar. Idag är Polen EU:s sjätte största ekonomi och den 23:e största i världen. Landet har blivit ett attraktivt investeringsland för utländska företag. Detta tack vare Polens geografiska placering, en inre socioekonomisk stabilitet och EU-medlemskapet i synnerhet.

Polen största handelspartners är Tyskland, Italien, Ryssland, Frankrike och Kina.

Efter Polens inträde i EU skedde en massiv arbetskraftsutvandring av attraktiva yrkesgrupper till huvudsakligen Irland och Storbritannien vilket skapade allvarlig arbetskraftsbrist i landet av bland annat läkare, ingenjörer, hantverkare, byggnadsarbetare och jordbruksarbetare. Hög arbetslöshet och låga löner har lett till att många polacker lämnat landet i jakt på arbete utomlands. Merparten av polackerna har sökt sig till Nord- och Västeuropa, där de välavlönade arbeten finns. Inom sjukvården skapades för första gången köer till specialister och operationer, och flera stora byggprojekt havererade. Polen har försökt åtgärda vissa brister genom att tillåta arbetskraftsinvandring av bygg- och jordbruksarbetare från Ukraina. Det pågår också aktioner för att locka hem arbetskraft från Storbritannien med höjda löner.

Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]

Polens riksdag, Sejmen

Polen är en demokratisk republik. Polens president väljs vid fria val på en period om fem år. Nuvarande president är Bronisław Komorowski (föregående Lech Kaczyński).

Polen har ett tvåkammarparlament som består av sejmen, som tillsätts genom proportionella val och har 460 ledamöter, samt senaten, som tillsätts genom ett blockröstningssystem och har 100 senatorer. Sejmen har en femprocentsspärr, som dock inte gäller för etniska partier. Den nuvarande polska grundlagen skrevs 1997.

Efter valet 2007 är det liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen i regeringsställning, men saknar egen majoritet, och stöds av Polska folkpartiet (Polskie Stronnictwo Ludowe, centerparti). I parlamentet finns också Lag och rättvisa (konservativa) och Vänstern och demokraterna (socialdemokrater och liberaler). Två partier förlorade sin plats i Sejmen 2007: Polska familjeförbundet (nationalister) och Samoobrona (Självförsvar, agrara populister). Lech Kaczyński dog i en flygolycka den 10 april 2010. Hans uppgifter övertogs tillfälligt av talmannen Bronisław Komorowski som var en av Kaczyńskis konkurrenter i presidentvalet som planerades till hösten.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Dolina Prądnika i nationalparken Ojcowski i södra Polen.
Huvudartikel: Polens geografi

I nordost finns det masuriska sjödistriktet (polska: Mazury), ett område med många stora sjöar; ett omtyckt semestermål sommartid. Hela den polska östersjökusten utgörs av sandstränder. Dessa är välbesökta under sommarhalvåret, speciellt i närheten av större städer som Gdańsk och Gdynia, men även vid mindre orter längs kusten.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Polen har ett tempererat klimat, i norr och väst är klimatet mildare med svalare somrar och mildare vintrar, medan klimatet i syd och öst är ett inlandsklimat med varmare somrar och kallare vintrar. Medeltemperaturen i Polen varierar mellan 15 och 25 °C på sommaren och mellan 0 och –5 °C på vintern. Den kallaste regionen i Polen är Podlasien vid gränsen till Vitryssland; temperaturen där kan på vintern falla ner till –15 °C.

Växt- och djurliv[redigera | redigera wikitext]

Vissa djur- och växtarter som dött ut på en del andra håll i Europa kan man idag hitta i Polen, till exempel europeisk bison, brunbjörn, varg, lodjur, älg, stork och bäver.

I östra Polen finns den uråldriga Białowiezaskogen. Skogen är den enda återstående delen av den jättelika skog som en gång täckte hela europeiska låglandet. Skogen är av Unesco utsedd till biosfärreservat. I Białowiezaskogen lever den enda vilda populationen av europeisk bison.

Berg och floder[redigera | redigera wikitext]

Tatrabergen i södra Polen.

Hela den södra gränsen mot Tjeckien och Slovakien utgörs av bergskedjan Karpaterna (Tatrabergen). Längs den tjeckiska gränsen heter bergen Sudety vars högsta berg är Śnieżka, 1602 m ö.h. Senare övergår bergen i Karpaterna. På den polska sidan är berget Rysy högst med sina 2499 m ö.h. På berget Śnieżka finns en restaurang och ett kapell. Tatrabergen är ett mycket populärt och omtyckt resmål. Där finns även orten Zakopane som för polackerna är vad Åre är för svenskarna.

Genom hela landet, från Tatrabergen i söder till Östersjökusten i norr, genom städer som Kraków, Warszawa, Toruń och Gdańsk, slingrar sig landets längsta flod Wisła, som är 1 047 kilometer lång. Andra stora floder är Odra, Warta och Bug.

Öken[redigera | redigera wikitext]

I södra Polen ligger Pustynia Błędowska, en öken på 32 km². Den är en av fem naturligt skapade öknar i Europa. Den skapades av en smältande glaciär för flera miljoner år sedan men har på senare tid börjat krympa i storlek.

Städer[redigera | redigera wikitext]

Större städer är (2014):

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Polens vojvodskap.

Polen är sedan 1999 uppdelat i 16 województwa (län eller vojvodskap):

Inom vojvodskapen finns powiaty, vilket skulle kunna översättas med distrikt. Sedan 2009 finns 314 powiat ziemski (landsdistrikt) och 65 powiat grodzki (stadsdistrikt). På lokal nivå är Polen indelat i 2478 gmina (kommuner).

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Pomnik Czynu Polaków, Szczecin

Efter andra världskriget deporterades de flesta etniska minoriteter från Polen. Detta har medfört att dagens Polen är ett väldigt homogent land; av Polens befolkning anser sig 96,74 procent vara polacker.

1,23 procent var av annan nationalitet och övriga ansåg sig inte tillhöra någon nationalitet. Bland Polens minoriteter märks tyskar, ukrainare, litauer, judar och vitryssar. Det finns även mindre grupper kasjuber, tatarer, armenier, romer, slovaker, ryssar, greker, makedonier, lemker och tjecker.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Stary Lichen-kyrkan i Polen.

Ungefär 87% av Polens befolkning är romerska katoliker.[20] Den katolska kyrkans överhuvud, påven, var 1978–2005 polacken Karol Wojtyła, som påve under namnet Johannes Paulus II (på polska: Jan Paweł II). Andra trossamfund inkluderar judendom, ortodox kristendom och protestantism.

Den katolska kyrkan spelar en stor roll i Polen, historiskt, kulturellt och politiskt (se till exempel Liga Polskich Rodzin). Under Polens hela historia finns ett intensivt samspel med den katolska kyrkan. Under den tid då det inte fanns någon polsk statsbildning så var katolska kyrkan i stort sett den enda organisation där det polska folket kunde uttrycka sina ambitioner.[källa behövs] Under kommunisttiden var katolska kyrkan en avgörande bas för motståndet mot regimen.

Den katolska kyrkans starka ställning i Polen avspeglar sig även på landets lagstiftning och liknar den katolska kyrkans inflytande över lagstiftningen på Irland. Exempelvis har man enligt lag en restriktiv hållning till abort (dvs. inte fri abort). Undantag görs i våldtäktsfall eller då kvinnans liv står på spel men det är inte alltid självklart att kvinnan kan få göra abort om kvinnan riskerar komplikationer, ens allvarliga sådana, under eller efter en graviditet.

Ett exempel på det är ett uppmärksammat fall där polskan Alicja Tysiac riskerade att bli blind som en komplikation av sin graviditet men trots det nekades abort. Kvinnan blev efter graviditeten blind och Polen fälldes i Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna.[21]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Neptunusbrunnen i Gdańsk.
Gotisk konst i Kraków.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel:Polens litteratur

Från Polen kommer flera betydande författare, däribland fyra nobelpristagare i litteratur som skrivit på polska: Henryk Sienkiewicz, Władysław Reymont, Czesław Miłosz och Wisława Szymborska. Bland övriga polska författare märks nationalskalden Adam Mickiewicz, Bolesław Prus, Maria Dąbrowska, Ignacy Chodźko och fantastikern Stanisław Lem, för att nämna några. På 1990-talet fick journalisterna Hanna Krall och Ryszard Kapuściński internationell uppmärksamhet med sina böcker.

Polen har också en rik teatertradition med namn som Aleksander Fredro, Juliusz Słowacki, Zygmund Krasiński, Gabriela Zapolska, Witold Gombrowicz, Stanisław Wyspiański, Sławomir Mrożek och Stanisław Witkiewicz.

Även de berömda författarna Isaac Bashevis Singer och Joseph Conrad var från Polen. De skrev dock på jiddisch respektive engelska.

Musik, film och konst[redigera | redigera wikitext]

Frédéric Chopin, Karol Szymanowski, Henryk Wieniawski, Krzysztof Penderecki, Witold Lutosławski, Henryk Górecki och Andrzej Panufnik är några exempel på tonsättare som kom från Polen.

Filmkonsten är också väl utvecklad, exempelvis genom Andrzej Wajda, Krzysztof Kieślowski, Jerzy Kawalerowicz, Krzysztof Zanussi, Jerzy Skolimowski och Roman Polański.

De ledande konstnärerna kan exemplifieras av målarna Stanisław Wyspiański (samma person som dramaturgen), Witold Wojtkiewicz, Tadeusz Makowski, Jan Matejko, Aleksander Gierymski, Juliusz Kossak, Jacek Malczewski och Konrad Krzyżanowski.

Inom populärmusiken är artisten Edyta Górniak framgångsrik. Hon var även landets första representant i Eurovision Song Contest 1994.

Dans[redigera | redigera wikitext]

Det finns en rad runddanser som härstammar från Polen. Processionsdansen polonäs kan vara den mest kända polska dansen.[22] Den och mazurkan har haft inflytande på dansen i Europa.[22] Andra kända runddanser är krakowiak, oberek och kujawiak.

Polska Nobelpristagare[redigera | redigera wikitext]

Högre utbildning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Universitet i Polen

Världsarv[redigera | redigera wikitext]

Zamość, ett av Unescos världsarvslistade objekt i Polen.
Den gamla borgen i Malbork.

Följande objekt finns på Unescos lista över världs- och kulturarv:

Seder[redigera | redigera wikitext]

  • En liten bit av hästskinn brukade finnas med i vaggan för att bringa barnet lycka. Vidskepelsen har under senaste tiden tillskrivits den lägre förekomsten av vissa allergier i Polen.

Julaftonen[redigera | redigera wikitext]

julafton äter man traditionellt flera rätter av fisken karp. De inköps levande och måste ofta förvaras några dagar till exempel i ett badkar.[23] För att vara fräscha ska karparna slaktas mycket kort tid innan de tillagas. Makowiec är en tung kaka bestående till största delen av vallmofrön blandat med socker, nötter och russin. Bakverket görs antingen som en rulltårta eller som en kaka med mördegsbotten med ovan beskrivna vallmofrömassa ovanpå. Sernik (även kallad Serownik) är en slags polsk cheesecake och innehåller ofta russin.

Enligt den gamla traditionen ska man ha halm under bordduken på julaftonen. Många visar symbolisk gästfrihet genom att duka för en person mer än de inbjudna gästerna. Man inleder julaftonen med att bryta sönder en fyrkantig oblat och dela den med varandra och önska allt gott.

Jultomten, som kallas gwiazdor (ungefär stjärnman) och som skall ha en biskopsmössa och skägg, kommer på julaftonen. Julklapparna är som i Sverige ofta av den dyrare sorten och får oftast texten: Wesołych Świąt... ("God Jul till...")

(Święty) Mikołaj, eller på svenska Sankt Nikolaus, kan ofta förväxlas med gwiazdor, men den riktige Mikołaj kommer redan den 6 december till alla snälla barn, och beroende var i Polen man bor, så får man godis eller leksaker i eller bredvid sina fin putsade skor (till exempel i norra Polen) eller på kudden.

Som en avslutning på julafton besöker man midnattsmässan, där höjdpunkten är julsångerna. Under kommunisttiden (1945–1989), var de välfyllda kyrkorna och katedralerna med människor som kraftfullt sjöng hymnen Boże coś Polskę przez tak liczne wieki ("Gud, du som bevarat Polen genom århundraden") en återkommande demonstration för friheten.

Påsk[redigera | redigera wikitext]

Långfredagen är traditionsenligt en katolsk fastedag. På Påskaftonen brukar man gör en liten smyckad korg med olika små portioner maträtter, som man tar till kyrkan för att få välsignad och stänkt med vigt vatten. På Annandag påsk frias śmigus-dyngus, där śmigus avser att man slår varandra med påskris (till åminnelse av prygling av Jesus), medan dyngus avser olika varianter av bestänkning med vatten, allt mellan salongsmässigt sprejande med parfymerat vatten, till det mer burdusa medelst en brandslang. Skinka och ostkaka, sernik, mazurek och köttet, som återigen infinner sig på bordet, är nödvändiga ingredienser på ett polskt påskbord.

Mat och dryck[redigera | redigera wikitext]

Pączki, polska syltmunkar.
Huvudartikel: Polska köket

Polsk mat tillhör för det mesta den kraftigare arten. Śniadanie (frukost) ska vara en rejäl rätt med bröd, skuren korv, ost, kvarg, stekta ägg och som skall mätta till middagen, med ett mellanmål som kallas den andra frukosten, och kan till exempel bestå av några mackor. Middag äter man på eftermiddagen och brukar bestå av soppa, huvudrätt och efterrätt. På kvällen äter man kolacja (kvällsmat) som då är ofta sallader och kallskuret. Lunch har införts på senare tid som en ersättning för andra frukosten. Syrning används traditionellt för betor, gurkor och kål.

Kött och köttrika rökta korvar dominerar men även en del vegetariska rätter är populära.

Några populära bakverk är Sernik och makowiec är de mest typiska kakorna, men även småbakelser och tunga tårtor med smörkräm uppskattas. Sękacz är en variant av spettekaka och kommer från kasjuberna. Szneki liknar något svenska bullar (är dock mycket större).

Några vanliga drycker är oranżada (läsk) och öl, vodka och kwas mleczny (syrad mjölk) och chlebowy kwas(surt bröd) .

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Ett av Warszawas regionaltåg.

Telekommunikation[redigera | redigera wikitext]

2006 fanns det 34,8 miljoner mobiltelefoner och 12,7 miljoner stationära telefoner i Polen. Den fasta telefonins långsamma utbredning beror till stor del på att företaget TP (Telekomunikacja Polska) praktiskt taget har monopol på fast telefoni och de relativt höga priserna. I motsats så har mobiltelefonin expanderat i mycket snabb takt tack vare att flera olika aktörer konkurrerar om kunderna, vilket ger lägre priser. De tre stora mobiloperatörerna i Polen är T-mobile (tidigare Era), Plus GSM och Orange Polska.

Stadstransport[redigera | redigera wikitext]

I Polen utgörs transporten i storstäderna av bussar och spårvagnar, i flera städer finns även trådbussar och i Warszawa finns som enda stad i Polen ett tunnelbanesystem. Polen var det enda land i det forna östblocket som helt saknade tunnelbana då man förr byggde tunnelbanor i städer som hade över en halv miljon invånare. Polens första tunnelbana, den i Warszawa, öppnades 1995, ännu pågår utbyggnaden av den första linjen och en linje till har börjat byggas.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Polens vägnät har en ganska blandad standard. Under den tid då Polen tillhörde Östblocket var resurserna för att bygga vägar bristfälliga. Mindre vägar har därför fortfarande en lägre standard eftersom det tar tid att rusta upp dessa. Därför pågår numera omfattande upprustningar av det polska vägnätet. Polen har haft motorvägar under en lång tid. Den äldsta motorvägen går från Opole till gränsen mot Tyskland och är byggd under 1930-talet. Omfattande upprustning av denna motorväg pågår, och ny- och utbyggnad av motorvägar är på gång; flera av dessa nya motorvägar är avgiftsbelagda.

Mellan Elbląg i Polen och Kaliningrad i Ryssland leder en ruinmotorväg byggd före andra världskriget, då denna del av Polen tillhörde Tyskland och kallades för Östpreussen.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Ett PKP-tåg.

Järnvägsnätet är väl utbyggt i Polen. Tågtrafiken sköts främst av statliga PKP (Polskie Koleje Państwowe). Detta företag består av flera grenar, dessa är:

  • PKP Polskie Linie Kolejowe (huvudadministrationen)
  • PKP Przewozy Regionalne (regionala passagerartåg)
  • PKP Cargo (godstransport)
  • PKP Intercity (expresspassagerartåg)

Tågen går i hastigheter som är normala i Europa och tågens standard är numera förhållandevis hög. Man kan dock fortfarande se var den gamla gränsen mellan Tyskland och Ryssland gick före Första världskrigetjärnvägsnätets täthet var betydligt högre på den tyska sidan av gränsen.

2004 fanns det totalt 23 852 km järnväg totalt i Polen.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Flygplatser i Polen.

Polens statsägda flygbolag heter LOT (Polskie Linie Lotnicze) och är ett av världens äldsta flygbolag grundat 1 januari 1929. LOT är sedan 2003 med i Star Alliance (dessförinnan i det numera nedlagda Qualiflyer). LOT har en relativt ung flygplansflotta utgörandes av totalt 54 flygplan fördelade på åtta olika flygplanstyper (B767-300, B767-200, B737-400, B737-500, Embraer ERJ-145, Embraer ERJ-170, ATR-72 och ATR-42).

På senare tid har andra aktörer, främst Wizzair och Norwegian, tagit sig in på marknaden och erbjuder nu lågprisflyg till flera olika destinationer, bland annat från Stockholm (Wizzair flyger fr. Nyköping/Skavsta flygplats; Norwegian fr. Stockholm-Arlanda), Malmö/Sturup samt Göteborg, till bl. a. Budapest, Katowice, Warszawa, Poznań, Rzeszów och Gdańsk.

Vattentransport[redigera | redigera wikitext]

I Polen finns 3812 km navigerbara floder som kan användas som transportvägar inåt land. Den längsta floden är Wisła som rinner från Kraków i söder ner till kusten vid Gdańsk. Polens viktigaste hamnstäder är Gdańsk, Gdynia, Świnoujście och Szczecin.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Det populäraste polska landslaget i landet, fotbollslandslaget, firar efter ett mål i EM-kvalet mot Armenien 2007.

Den mest populära sporten i Polen är fotboll. Trots det så är det speedway som drar mest åskådare till arenorna i Polen, och polska förares internationella framgångar har gjort sporten omtyckt. Andra populära sporter i landet är volleyboll, efter att Polens landslag säkrat guld i EM 2003 och 2005 och silver i VM 2006, samt basket. På senare tid har backhoppning (tack vare Adam Małysz), Formel 1 (tack vare Robert Kubica), simning (tack vare Otylia Jędrzejczak) och handboll (tack vare ett silver i VM 2007) blivit populära sporter hos det polska folket.

Polen tilldelades tillsammans med Ukraina arrangörskapet av Europamästerskapet i fotboll 2012. Arrangörstäderna var Warszawa, Gdańsk, Wrocław och Poznań, med Chorzów och Kraków som reservstäder.

Trots att landet periodvis har ansträngt sig och är omgivet av meriterade länder i ishockey har framgångarna uteblivit för det polska landslaget i sporten, och intresset hos den polska publiken är svalt.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Polens militär
Polens f.d. president Lech Kaczynski inspekterar soldater under en parad.

Polens militär kallas i Polen för Wojsko Polskie. Militären är indelad i tre grenar: Polska Armén, Polska Flygvapnet och Polska Flottan. Alla grenar lyder under order från Försvarsdepartementet (Ministerstwo Obrony Narodowej).

Den totala styrkan av Polens militär ligger på 163 000 aktiva och 234 000 reserver.[24] Militären i Polen består av värnpliktiga som tjänstgör i 9 månader och professionella soldater. I dagsläget består 60 % av Polens militär av professionella soldater.

År 2012 är det menat att Polen ska ha en fullt professionell armé och ersätta värnplikten, som nästan varje 18-årig man i Polen måste genomföra, med endast grundläggande krigsutbildning som tar två till tre månader.

Polens totala försvarskostnad ligger på 9,41 miljarder dollar per år vilket innebär att man rankas som land nummer 19 i världen med avseende på försvarkostnad.[25]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2010 71 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2010 32 av 178
Transparency International Korruptionsindex 2009 49 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 39 av 186

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 
  2. ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ Norman Davies Heart of Europe s.63
  5. ^ Michail Meltyukhov, Sovetsko-polskije vojny. Moskva 2001; Gorlanov O.A., Roginskij A.B. "Ob arestakh v zapadnykh oblastyakh Belorussii i Ukrainy v 1939–1941 gg. // Istoritjeskije vypuski "Memoriala". Vyp 1. Repressii protiv poljakov i polskikh grazhdan. Moskva 1997, sid. 77–113.
  6. ^ Norman Davies Heart of Europe s.72, Diagram A. Population transfers 1936-35: "0,5 milj polacker och andra förflyttades eller deporterades under sovjetiska utrensningar i Ukraina 1936–39; 1,5 milj polska medborgare förflyttades eller deporterades av sovjetmyndigheter från västra Ukraina och Vitryssland 1939–40; 0,6 milj polacker (och andra) förflyttade eller deporterade av sovjeterna från Litauen 1940–41
  7. ^ Kommunismens svarta bok s.379 anger (angående specifikt Polen) 30 000 arkebuserade samt 90 000-100 000 döda i lägren och under transporten avseende den första vågen av deporteringar (1939–41); s.380–382 anges deporteringar från 1944–45, men specificerar inte antal döda; s.383ff listar också ett antal deporteringar till sovjetiska Gulag 1945–56
  8. ^ Anne Applebaum GULAG de sovjetiska lägrens historia analyserar andel av döda i lägren och under transporterna
  9. ^ Antal döda under transporterna eller i lägren är svåra att ange, mer än genom skattning. Se bland annat Applebaums diskussion i slutkapitlet i hennes bok. Vi vet att cirka en halv miljon var soldater i den polska armen på sovjetsidan eller utvandrade genom Persien.
  10. ^ Norman Davies Heart of Europe s.55-56
  11. ^ Nationalencyklopedin - Polen:Historia
  12. ^ J.Lukowski H.Zawadzki A Concise History of Poland s.302
  13. ^ Tony Judt Postwar s.434-435
  14. ^ (polska)Magazyn Solidarność, Grudzień 1970
  15. ^ (engelska)Answering for December 1970
  16. ^ Kjell Albin Abrahamson Polen. Diamant i aska s.182
  17. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Polen/Ekonomi
  18. ^ http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/GDP_per_capita,_consumption_per_capita_and_price_level_indices/sv
  19. ^ http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/F8896B9D43A4BF48C125741F00310509/$file/Internationella_l%C3%B6ner_080313.pdf
  20. ^ Statistical yearbook of the republic of Poland (2012) Central Statistical Office of Poland
  21. ^ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/6470403.stm
  22. ^ [a b] Nationalencyklopedin, på internet, besökt 19 juni 2010, uppslagsord: Polen
  23. ^ Christmas Page, Internet Issue, December 2003(engelska)
  24. ^ http://www.nationsencyclopedia.com/Europe/Poland-ARMED-FORCES.html
  25. ^ http://bz.premier.gov.pl/materialy/budzet_zadaniowy_tom_ii.pdf
  • Kjell Albin Abrahamson Polen. Diamant i aska
  • Jerzy Lukowski, Hubert Zawadzki A Concise History of Poland
  • Norman Davies Heart of Europe. The Past in Poland's Present
  • Kristian Gerner Centraleuropas historia
  • Neil Wilson, Tom Parkinson, Richard Watkins Lonely Planet - Poland ISBN 1-74059-522-X

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]