Kraftvärmeverk
Kraftvärmeverk är en kombinerad anläggning, som utnyttjar kraftvärmeteknik för att producera kraft och nyttiggjord värme, det vill säga elektricitet och fjärrvärme. I motsats till värmekraftverket utnyttjar man alltså här en större del av den tillförda värmeenergin. Tekniken medför att 80–90 procent av bränslets energiinnehåll kan tas tillvara, medan ett värmekraftverk som enbart producerar elektricitet har en verkningsgrad av maximalt cirka 50 procent.[1] Kraftvärme bygger på att det finns möjlighet att ta emot den värme som "blir över" vid produktionen av el, oftast i ett fjärrvärmenät.
Anläggningen
Rent tekniskt går det till så att vatten kokas till ånga, som sedan överhettas till mellan 500 och 600 °C i en ångpanna. Ångan driver en turbin som ger mekanisk energi genom att snurra i hög takt, oftast med 3 000 varv per minut. Turbinen är kopplad till en generator som omvandlar den mekaniska energin till elektrisk energi. Efter det att ångan gått genom turbinen, har den tappat i tryck och temperatur och kyls därefter ner i en kondensor, som tar upp värmen från ångan och leder den vidare ut i fjärrvärmenätet. Därefter leds det kondenserade vattnet (kondensat) tillbaka till pannan i ett slutet kretslopp.
Verkningsgrad
Egentligen ses kondenseringen som en energiförlust, men eftersom kraftvärme går ut på att sälja även värme till kunder, kan den räknas med som "producerad" energi. Detta gör att verkningsgraden i anläggningen ökar från cirka 30–40% till runt 90%. Driften av ett kraftvärmeverk planeras idag till stor del efter fjärrvärmenätets värmebehov, men vid en del anläggningar med stora ackumulatortankar planeras driften för att försöka producera el efter elpriset, ett exempel är Kraftvärmeverket i Linköping. En del anläggningar kan övergå till ren elproduktion och/eller så kallad blanddrift, då man tar tillvara en valfri andel av värmen och kyler bort resten. Vid denna typ av elproduktion kopplas en kallkondensor till ångcykeln den kyls med sjövatten eller kyltorn i stället för fjärrvärmevatten.
Bränsle
Kraftvärmeverk kan eldas med fossila bränslen som kol, olja och/eller naturgas. Idag blir det dock allt vanligare med förnybara energikällor som avfall, biomassa, pellets, ved, träflis från energiskog och liknande.[2] Ett kraftvärmeverk kan dessutom drivas med kärnbränsle.[3]
Västerås kraftvärmeverk är det största avfallsverket i världen.[4]
Källor
- ^ Nationalencyklopedin om kraftvärmeverk
- ^ Fortums nya bioeldade kraftvärmeverk i Värtan, Fortum media (2012-12-20).
- ^ Allt om atomen och fjärrvärme
- ^ ”Her fyrer de hele byen på flis og søppel”. Teknisk Ukeblad. http://www.tu.no/artikler/her-fyrer-de-hele-byen-pa-flis-og-soppel/347378. Läst 30 maj 2016.
Se även
