Kondensor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se kondensator för den elektriska komponenten.
Se kondensorlins för den optiska komponenten.
En principskiss av en termodynamisk kondensor som konstruerats för att kondensera vattenånga på vattenkylda rör. Det finns även ett utlopp till en vakuumpump som skall avlägsna andra gaser, såsom luft, som annars skulle hindra att vattenångan kondenserar effektivt.
Bilden kan göras mer korrekt: kondensorn ska luta lite åt höger, så att kondensvatten kan rinna åt höger- och mittenbaffeln måste ha en smal springa nedtill, så att kondensvattnet kan rinna ut till höger.

En kondensor är en anordning för kondensering, det vill säga där en gas övergår till vätska. En kondensor fungerar som en värmeväxlare. Den ska se till att det finns en så stor yta som möjligt att överföra energi från. När ett ämne övergår från att vara gas till vätska, frigörs i regel stora mängder kemisk energi till den kalla sidan av kondensorn i form av värme. En kondensor används både i system, då man vill ha ut värme och när man vill ha ut kyla. Det handlar bara om vilket håll man vill att energin ska gå ut.

Skiss över de fyra huvudkomponenterna i en rankinecykel med ångpannan till vänster och kondensorn till höger

Historik[redigera | redigera wikitext]

Med James Watts uppfinning av kondensorn kunde de första ångloken byggas, som hade ett jämförelsevis lågt energibehov. En kondensor är därför ett nödvändigt inslag i en effektiv drift av ångmaskiner och dess införande blev en milstolpe i teknikhistorien .

James Watt använde till sina maskiner den enkelt konstruerade injektionskondensorn. I ett separat kärl bakom maskinens ångutlopp sprutas kallt vatten in. Ångan förflyktigas och efterlämnar ett nästan fullständigt vakuum. Detta vakuum gör det möjligt att bättre utnyttja den i ångan inneboende värmeenergin för att producera rörelseenergi. Injektionskondensorer används än idag, men de är väldigt sällsynta. De kan nämligen i och med införandet av lösta ämnen inte ge något användbart kondensat att återföra till ångpannan.

Teoretiskt behandlas kondensorn som en komponent i en termodynamisk cykel som kallas rankinecykeln.

Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Kondensorer finns bland annat i ångturbiner, värmepumpar, kylanläggningar och kondenskraftverk som alla arbetar med ånga.[1][2][3] Vid exempelvis ett kustförlagt kärnkraftverk är det stora mängder havsvatten som kyler ångan från turbinerna. Kondensatet återförs sedan som så kallat matarvatten.

Tvärsnittsskiss av ett ångkraftverks kondensor för att kondensera utloppsångan från en ångturbin. I denna kondensor passerar kylvattnet bara en gång genom skalet med en stor öppning upptill som inlopp för utloppsångan och en värmesänka i botten, dit kondensvattnet droppar ned och samlas upp. Det cirkulerande kylvattnet återges i ljusgrönt och kondensatet är ljusblått.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Robert Thurston Kent (Editor in Chief) (1936). Kents’ Mechanical Engineers’ Handbook (Eleventh edition (Two volumes)). John Wiley & Sons (Wiley Engineering Handbook Series) 
  2. ^ Babcock & Wilcox Co. (2005). Steam: Its Generation and Use (41st edition). ISBN 0-9634570-0-4 
  3. ^ Thomas C. Elliott, Kao Chen, Robert Swanekamp (coauthors) (1997). Standard Handbook of Powerplant Engineering (2nd edition). McGraw-Hill Professional. ISBN 0-07-019435-1