Kristall (drog)
| 3-klormetkatinon | |
 | |
| Systematiskt namn | 1-(3-klorfenyl)-2-(metylamino)-1-propanon |
|---|---|
| Övriga namn | 3-CMC, Metaklefedron |
| Kemisk formel | C10H12ClNO |
| Molmassa | 197.66 g/mol |
| SMILES | CC(NC)C(C1=CC=CC(Cl)=C1)=O |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kristall är det vardagliga namnet på den centralstimulerande drogen 3-klormetkatinon (3-CMC, metaklefedron, klofedron) eller på gatan ”Kriss”. Det är en så kallad "research chemical/designerdrog" som tillhör gruppen katinoner. Drogen har starka amfetaminliknande effekter och används ofta som "partydrog" i berusningssyfte.[1][2]
Drogen är en halogenerad släkting till 3-MMC (3-Metylmetkatinon) där klor är placerad istället för metyl, detta tros vara en produkt av att försöka kringgå många länders narkotikalagstiftning.
"Kristall" har en entaktogen verkan (d.v.s. ger en upplevelse av ökad tillit och intimitet till andra personer) och bidrar till frisättningen av serotonin, dopamin och noradrenalin. Effekterna är väldigt likartade 3-MMC, men 3-CMC rapporteras att vara mildare och mindre stimulerande.
Det finns forskning på möss som tyder på att 3-CMC kan vara ett nervgift, även för människor. [3]
Det finns flera rapporterade fall av psykoser och krampanfall i samband med bruk av alla substanser (Mefedron t.ex) och läkemedel (Bupropion t.ex) som tillhör gruppen katinoner. [4][5]
Legala aspekter[redigera | redigera wikitext]
"Kristall" är i Sverige klassificerad som narkotika. Med det kemiska namnet 3-klormetkatinon (3-CMC) är denna klassificering gällande sedan 5 april 2019.[1] Som en förhållandevis ny drog på marknaden var den fortfarande 2021 laglig i flera andra europeiska länder. [6].
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Åtta nya ämnen klassas som narkotika — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. Arkiverad från originalet den 11 november 2019. https://web.archive.org/web/20191111174623/https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/atta-nya-amnen-klassas-som-narkotika/. Läst 24 december 2019.
- ^ Pan, Ellen (20 juni 2021). ”Kristall ett Uppsalafenomen – polisen: ”Sticker verkligen ut””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/polisen-kristall-tycks-vara-ett-uppsalafenomen. Läst 24 september 2021.
- ^ Wojcieszak, Jakub; Kuczyńska, Katarzyna; Zawilska, Jolanta B. (2020-08-01). ”Four Synthetic Cathinones: 3-Chloromethcathinone, 4-Chloromethcathinone, 4-Fluoro-α-Pyrrolidinopentiophenone, and 4-Methoxy-α-Pyrrolidinopentiophenone Produce Changes in the Spontaneous Locomotor Activity and Motor Performance in Mice with Varied Profiles” (på engelska). Neurotoxicity Research 38 (2): sid. 536–551. doi:. ISSN 1476-3524. PMID 32506339. PMC: PMC7334283. https://doi.org/10.1007/s12640-020-00227-8. Läst 27 januari 2023.
- ^ Assi, Sulaf; Gulyamova, Nargilya; Kneller, Paul; Osselton, David (2017-05). ”The effects and toxicity of cathinones from the users' perspectives: A qualitative study”. Human Psychopharmacology 32 (3). doi:. ISSN 1099-1077. PMID 28631397. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28631397/. Läst 27 januari 2023.
- ^ Abuse, National Institute on Drug (6 juli 2020). ”Synthetic Cathinones ("Bath Salts") DrugFacts” (på engelska). National Institute on Drug Abuse. https://nida.nih.gov/publications/drugfacts/synthetic-cathinones-bath-salts. Läst 27 januari 2023.
- ^ ”Läkaren om drogen kristall: ”Den är väldigt oförutsägbar””. Sveriges Radio. 24 september 2021. https://sverigesradio.se/artikel/lakaren-om-drogen-kristall-den-ar-valdigt-oforutsagbar. Läst 24 september 2021.