Kvicksilver(I)klorid

Från Wikipedia
Kvicksilverklorid
Kristallstruktur av kalomelPulver av kvicksilverklorid
Systematiskt namnKvicksilver(I)klorid
Övriga namnKalomel
Kemisk formelHg2Cl2
Molmassa472,09 g/mol
UtseendeVitt fast ämne
CAS-nummer10112-91-1
Egenskaper
Densitet7,150 g/cm³
Löslighet (vatten)0,002 g/l
Smältpunkt525 °C
Kokpunkt383 (sublimering) °C
Faror
HuvudfaraGiftig
NFPA 704

0
3
0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kvicksilver(I)klorid är en kemisk förening av kvicksilver och klor med formeln Hg2Cl2. Ämnet kallas även kalomel, kvicksilverklorur och merkuroklorid, förr även sublimat.

Framställning och egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ämnet framställs genom sublimering av en blandning av natriumklorid och kvicksilversulfat med någon tillsats av brunsten, varvid erhålls vita, stråliga kristallinska massor, vilka rivs till pulver och löses i vatten med tillsats av etanol, eter och glycerol. Ur vattenlösningen fälls med kali- eller natronlut gul kvicksilveroxid.

Ur en salmiakhaltig lösning kan utkristalliseras kvicksilverammoniumklorid.

Kvicksilverklorid är starkt gift för både högre och lägre organismer och är ett starkt antiseptiskt medel.[1]

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Ämnet användes förr som laxativ och medel mot inälvsmask, samt för desinficering av händer och instrument.

Teknisk användning[redigera | redigera wikitext]

Ingår i referenselektroder vid mätning av normalpotentialer. Se korrosionspotential.

Ämnet har även haft användning inom fotografin och som impregneringsmedel för trä (”kyanisering”).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Meyers varulexikon, Forum, 1952
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mercury(I) chloride, 2 november 2011.