Kvicksilver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Hg leder hit. För loktypen, se Hg och Hg2.
Kvicksilver
Hg-TableImage.png
Tecken
Hg
Atomnr.
80
Grupp
12
Period
6
Block
d
Allmänt
Ämnesklass övergångsmetaller
Densitet 13579,04 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 1,5
Utseende Silvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 200,59 u
Atomradie (beräknad) 150 (171) pm
Kovalent radie 149 pm
van der Waalsradie 155 pm
Elektronkonfiguration [Xe]4f145d106s2
e per skal 2, 8, 18, 32, 18, 2
Oxidationstillstånd (O) 2, 1 (svag bas)
Kristallstruktur rombisk
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd vätska
Smältpunkt 234,32 K (-38,83 °C)
Kokpunkt 629,88 K (356,73 °C)
Molvolym 14,09 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 59,229 kJ/mol
Smältvärme 2,295 kJ/mol
Ångtryck 0,0002 Pa vid 234 K
Ljudhastighet 1407 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 2,00 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 140 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 1,4 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 8,34 W/(m·K)
1a jonisationspotential 1007,1 kJ/mol
2a jonisationspotential 1810 kJ/mol
3e jonisationspotential 3300 kJ/mol kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
194Hg syntetisk 444 år ε 0,040 194Au
195Hg syntetisk 10,53 h β+ 3,1 195Au
196Hg 0,15 % 196Hg, stabil isotop med 116 neutroner
197Hg syntetisk 64,94 h ε 3,0541 197Au
198Hg 9,97 % 198Hg, stabil isotop med 118 neutroner
199Hg 16,87 % 199Hg, stabil isotop med 119 neutroner
200Hg 23,1 % 200Hg, stabil isotop med 120 neutroner
201Hg 13,18 % 201Hg, stabil isotop med 121 neutroner
202Hg 29,86 % 202Hg, stabil isotop med 122 neutroner
204Hg 6,87 % 204Hg, stabil isotop med 124 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Kvicksilver (latinskt namn Hydroargentum eller hydrargentum, grekiska: Hydrargyros, ὑδράργυρος, vattensilver,) är ett metalliskt grundämne som är flytande vid normal rumstemperatur. Det bildar lätt legeringar med andra metaller, och dessa kallas med ett samlingsnamn amalgamer. Kvicksilver är relativt sällsynt, och utvinns ur mineralet cinnober (HgS) genom upphettning i luft, varvid det bildas kvicksilver och svaveldioxid (SO2). Ämnet har under människans historia använts till en mångfald av ändamål, bland annat vid framställning av guld, silver, klor och soda, och amalgam (där det ingår som beståndsdel). Det har även haft stor betydelse i många äldre civilisationer. Dock är kvicksilver ett starkt gift, såväl för människor och djur som för miljön. Det ger bland annat skador på centrala nervsystemet och njurarna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Äldre civilisationer[redigera | redigera wikitext]

Under 1500-talet före Kristus spelade kvicksilver en stor roll i förfaraonernas religiösa riter.

Under Romarriket bröts kvicksilver i gruvor runt om Medelhavet, bland annat i Spanien. Gruvarbetet sköttes av slavar.

1600-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

På 1700-talet tillverkade man speglar (de ojämförligt bästa) med "kvicksilvertekniken".

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Guld- och silvertillverkning
  • Amalgam (kvicksilver blandas med flera andra metaller)
  • Framställning av acetaldehyd, klorgas och soda
  • Lågenergilampor och lysrör
  • Termometrar
  • Elektriska apparater. Till exempel nivåvippor.
  • Desinfektionsmedel (i form av sublimat).

Miljö- och hälsoeffekter samt lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Kvicksilver är mycket giftigt - redan på grund av sin kraftigt etsande egenskap - Hg2+-joner knyter lätt fast till och blockerar svavelatomer som ingår i många proteiner. Vid långvarig förgiftning får man skador på magtarmkanal och njurar. Kvicksilver kan på samma sätt reagera även med enzymer och är därför skadligt redan vid låga halter och anrikning av metylkvicksilver i näringskedjan är ett stort problem för människor och djur[1].

Sverige har sedan den 1 juni 2009[2] ett totalt förbud mot kvicksilver med hänvisning till att det är ett miljögift. Detta förbud innefattar användningen i tandlagningsamalgam (Sedan tidigare renas rökgaserna från svenska krematorier från kvicksilver). Dock kommer kvicksilver i fortsättningen att få användas i några särskilt angivna fall, till exempel i lågenergilampor[3].

Amalgam är den största exponeringskällan. En expertgrupp tillsatt av World Health Organization (WHO) kom 1990 fram till att en genomsnittlig befolkning (icke yrkesmässigt verksam med kvicksilver) i USA och Europa varje dag fick i sig 3,8-21 mikrogram kvicksilver i ångform från amalgam, och 6,74 mikrogram av samtliga former av kvicksilver (metyl-, ångform och oorganiskt) från alla övriga källor (vatten, luft, mat). Kvicksilverånga är den form som tas upp lättast i kroppen[källa behövs], till ungefär 80 procent[källa behövs], medan de andra formerna[källa behövs] upptas till cirka 10 procent.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ forskning.se. ”Kvicksilver”. http://www.forskning.se/apropaer/apropaer/kvicksilver.5.7cdc43ec129352b024480001175.html. 
  2. ^ regeringen.se. ”Regeringen förbjuder all användning av kvicksilver i Sverige”. http://www.regeringen.se/sb/d/11443/a/118546. 
  3. ^ kemi.se. ”Kemikalieinspektionen: Kvicksilver/regler”. http://www.kemi.se/Innehall/Fragor-i-fokus/Kvicksilver/. Läst 2012-01-29. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]