Kvinnebyamuletten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvinnebyamuletten
R-runan.svg
Signum Öl SAS1989;43
Område Öland
Tillkomsttid 1000-talet
Ristad av okänt

Kvinnebyamuletten (signum: Öl SAS1989;43) är en runristad runbleck, eller amulett, från 1000-talet e.Kr. som upptäcktes i mitten av 1950-talet i Södra KvinnebyÖland Amuletten är kvadratisk, cirka 5*5 cm och gjord av koppar. Vid en kant finns ett litet hål som antagligen använts för att hänga amuletten runt halsen.

Inskrift[redigera | redigera wikitext]

Inskriften består av cirka 140 runor, placerade i fem rader på bleckets framsida och i fyra rader på baksidan. Efter den sista runan har en fisk tecknats. Det är okänt om fisken har en koppling till inskriften.

Inskriften är en av de längsta och bäst bevarade från sin tid, men har trots det visat sig vara svår att tolka. Den "officiella" runtolkningen och översättningen i databasen "Rundata" lyder:

hir| |risti| |ik þiR birk ¶ bufi miR fultihu ¶ þis þe|R| |e|R uis in bra| |al¶ti| |ilu fran bufa þor keti h¶ans miR þem hamri sam huR §B hafi kam fly fran iluit ¶ feR eki af bufa kuþ iRu ¶ untiR hanum auk yfiR han¶um

Här ristar/ristade jag skydd för dig, Bófi, med ... ... ... till dig är säkert. Och låt åskan hålla illdåd borta från Bófi. Må Tor skydda honom med hammaren som ur havet kom. Fly från ondska! Du/det får/ges ingenting av Bófi. Gudarna är under honom och ovan honom.

Tolkningsförsök[redigera | redigera wikitext]

Det finns fem andra alternativa tolkningsförsök.

Bruce E. Nilsson 1976[redigera | redigera wikitext]

Bruce E. Nilsson var den första att erbjuda en tolkning. Nilsson ignorerar en runa som verkar vara en bindruna i början av inskriften, och kommer fram till följande tolkning:

tiRþiRbirk
bufimiRfultihu
risþeRuisinbral
tilufranbufaþorketih
ansmiRþemhamrisamhuR
hafikamflufraniluit
feRekiafbufakuþiRu
untiRhanumaukyfiRhan
um

Översättning till svenska:

Ära till er bär jag, Bove. Hjälp mig! Vilka är visare än ni? Och bär allt i (form av) ondska från Bove. Må Tor skydda honom med hammaren som kom från havet, (och som) flydde från ondskan. Vett far ej från Bove. Gudarna är under och ovan honom.

Nilsson tolkar det som att amuletten är ett åkallande av gudarna för att skydda Bove, speciellt när han är ute till havs. Detta baseras på teckningen av fisken, omnämnandet av havet i texten samt var amuletten hittades.

Nilsson förstår omnämnandet av Tor och hans hammare som en referens till sagan om Tors fiskafänge, där han kastade sin hammare i huvudet på Midgårdsormen. Eftersom Tors hammare alltid återkommer till den som kastar den så kan det hänga ihop med att den "flyr från ondska" och "kom från havet".

Vidare försöker Nilsson inte tolka de första runorna, som skulle kunna tolkas som bindrunor. Han nämner bara att de kanske kan står för ett gudanamn. Nilsson fastnar dock mer för den avbildade fisken, och föreslår att den kanske innehåller runor. Fenorna kan enligt honom representera runorna 'nbh'. Nilsson föreslår att meningen utläses genom att man tar hänsyn till runornas enskilda betydelse, därför ger amuletten "befrielse" från "hagel" och "nöd". Han tillägger att denna tolkning dock inte alls är säker.

Senare runologer har inte tagit Nilssons tolkning i beaktande.

Ivar Lindquist 1987 (postum publicering)[redigera | redigera wikitext]

Ivan Lindquist tog över 30 år på sig att försöka tolka amuletten, vilket märks tydligt. Han har ett otal tolkningar, där dock alla cirklar kring samma centrala tema. Enligt Lindquist innehåller amuletten en högtidilig bön till jordgudinnan, omnämnd som Erka, Fold och Undirgoð (guden under) och hennes enda son: Tor.

Två av Linquists tolkningar lyder:

Här jag, genom skaldekonsten känner gud(innan) där nedan, för mig, Bófi, för att rädda mig själv. Jord, jag är känd för Dig! Må den ende sonen hålla ondska borta från Bófi. Må Tor skydda honom med hammaren som krossar Ámr, den tunge Ámr. Fly, vidriga sjukdomsvarelse! Få inget av Bófi. Gudarna är ovan och under honom.

Samt:

Jag här för Erka, världens gud där nedan, för mig, Bófi, för att rädda mig själv. Jord, jag är känd för Dig! Och må åskframmanaren fjärna ondska från Bófi. Må Tor skydda honom med hammaren som krossar Ámr. Gå havet, Ámr! Fly, vidriga sjukdomsvarelse! Få inget av Bófi. Gudarna är ovan och under honom

På etymologiska grunder antar Lindquist att Ámr är en sjukdomsdemon.

Börje Westlund 1989[redigera | redigera wikitext]

Enligt Westlund så är Lindquists tolkning av "bindrunorna" i början av inskriften felaktiga. Enligt Westlund handlar det inte om komplicerade bindrunor utan om vanliga runor. För att stödja sin tes använder han en inskrift funnen nära Novgorod 1983 och som tolkats av den ryska runologen Elena Melkinova 1987. Detta material var inte tillgängligt för varken Lindquist eller Nilsson.

Westlund läser de första runorna som "hiristikþirbirkbufi" och normaliserar dessa till västnordiska "Hér rísti ek þér björg Bófi." vilket kan översättas till "Här ristar jag skydd för dig, Bófi" Istället för att Bófi skulle ristat själv, och skrivit om sig själv, har vi här en annan ristare som adresserar Bófi i inskriften.

Westlund går vidare och nekar till Lindquists "bön till Jorden". Istället ger han inskriften en mer magisk innebörd. Även om han förnekar Lindquists tolkning av "meRfultihuþis" ("med Jorden i sinnet") och Nilssons tolkning av "samhuRhafikam" ("som kom från havet") ger han ingen alternativ förklaring. Totalt sett menar han att Lindqvist läser in för mycket i inskriften och försöker nå en mer "jordnära" lösning:

x hiristik þiR birk / bufi meR fultihu / þis þeR uis in bral / tilu fran bufa þor keti h / ans miR þem hamri samhuR / hafikam fly fran iluit feR eki af bufa kuþ iRu / untiR hanum auk yfiR han / um

Här jag ristar (eller: ristade) skydd för dig, Bófi, med ... är säkert för dig. Och må åskan hålla ondska (borta) från Bófi. Tor skyddar honom med sin hammare ... Fly från den onda varelsen! Det (?) ges inget från Bófi. Gudarna är under och ovan honom.

I sin slutsats argumenterar Westlund mot Linquists syn på amuletten som en ren hednisk bön. Westlund menar att omnämnandet av Tor och "gudarna" reflekterar en senare magisk syn på de hedniska gudarna. Han går till och med så långt att han menar att bäraren av amuletten antagligen var en döpt kristen man.

Ottar Grønvik 1992[redigera | redigera wikitext]

1992 gav Ottar Grønvik en ny tolkning i vilken han försöker återupprätta Lindquists arbete. Lindquists bindrunor spelar åter en roll i tolkningen:

h(i)RiurkimsutiRkuþiRbirk
bufimeRfultihu
þisþeRuisinbral
tilufranbufaþorketih
ansmiRþemhamrisamhyR
hafikamflyfraniluit
feRekiafbufakuþiRu
untiRhanumaukyfiRhan
um

Jonna Louis-Jensen 2001[redigera | redigera wikitext]

2001 fortsatte Jonna Louis-Jensen i Grønviks linje med en tolkning som involverar sjukdomsdemonen Ámr. Hon erbjuder följande normalisering och översättning:

H(ǣ)R'k ī kūri
(ī)ms undiR guþi,
(æ)RR ber'k Būfi
R fūlt ī hūþ -
es þǣR vīs in brā -
<h>alt illu frān Būfa!
Þōrr gǣti hans
R þæm hamri
(e)s Ām hyRR!
Haf ekka, Ām!
Flȳ frān, illvētt!
RR ækki af Būfa;
guþ eRu undiR hānum
auk yfiR hānum.
Jag hukar häri,
under sotguden;
Jag, Būfi, bär
ett varigt sår i min hud -
du vet var den glittrande är -
håll ondska borta från Būfi!
Må Tor skydda honom
med hammaren
med vilken han slår Āmr.
Må du ha åkomman, Āmr!
Vik hädan, onda varelse!
Åkomman lämnar Būfi,
det är gudar nedan honom
och ovan honom.[1]

Notes[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Louis-Jensen (2005).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Grønvik, Ottar (1992). En hedensk bønn. Runeinnskriften på en liten kopperplate fra Kvinneby på Öland. I Finn Hødnebø et al. (red.), Eyvindarbók. Festskrift til Eyvind Fjeld Halvorsen 4. mai 1992, s. 71-85. Oslo: Institutt for nordistikk og litteraturvitenskap.
  • Lindquist, Ivar (1987). Religiösa runtexter III. Kvinneby-amuletten. Ett tydningsförslag efter författarens efterlämnade manuskript utg. av Gösta Holm.
  • Louis-Jensen, Jonna (2001). Halt illu frān Būfa! Til tolkningen af Kvinneby-amuletten fra Öland. I Séamas Ó Catháin (red.), Northern Lights: Following Folklore in North-Western Europe: Essays in honor of Bo Almqvist, s. 111-126. Dublin: University College Dublin. ISBN 1-900621-63-0
  • Louis-Jensen, Jonna (2005). Hoops, Johannes; Beck, Heinrich. red. Reallexikon der germanischen Altertumskunde. "29". Berlin: Walter de Gruyter. Sid. 193–196. ISBN 3-11-018360-9. http://books.google.com/books?id=TKcc-27YYqMC&printsec=frontcover&source=gbs_navlinks_s#v=onepage&q=&f=false 
  • Nilsson, Bruce E. (1976). The Runic 'Fish-Amulet' from Öland: A Solution. In Mediaeval Scandinavia Vol. 9, (1976)
  • Westlund, Börje (1989). "Kvinneby - en runinskrift med hittills okända gudanamn?", Studia anthroponymica Scandinavica : tidskrift för nordisk personnamnsforskning, Vol. 7, 1989, s. 25-52. Uppsala: Lundequistska bokhandeln.

Se även[redigera | redigera wikitext]