Stockholms län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Huvudartikel: Stockholm
För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).
Stockholms län
Län
Stockholm län vapen b ram.svg
Stockholms läns vapen
Land  Sverige
Landskap Uppland och Södermanland
Läge 59°20′N 18°10′Ö / 59.333°N 18.167°Ö / 59.333; 18.167Koordinater: 59°20′N 18°10′Ö / 59.333°N 18.167°Ö / 59.333; 18.167
Residensstad Stockholm
Area Rankad 16:e
 - Totalt 6 519 km²
Folkmängd Rankad 1:a
 - Totalt 2 192 433 (2014-09-30)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 336 invånare/km²
Inrättat 1714 (1968)
Landsting Stockholms läns landsting
Landshövding Chris Heister
Länsbokstav AB
Länskod 01
SverigesLän2007Stockholm.svg
Kommuner i Stockholms län

Stockholms län är ett av Sveriges län, beläget i östra Svealand och vars residensstad är Sveriges huvudstad Stockholm.

Stockholms län är vid riksdagsval i Sverige indelat i Stockholms kommuns valkrets och Stockholms läns valkrets. I EU:s statistiska NUTS-indelning motsvarar Stockholms län riksområdet Stockholm.

Länsstyrelsen har sitt säte i ÄmbetshusetKungsholmen i Stockholm.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Länet utgörs av delar av landskapen Uppland och Södermanland. Länet gränsar mot Södermanlands och Uppsala län. Stockholms län delar dessutom en extremt kort landgräns med Finland, en liten ö kallad Märket. Det består av 26 kommuner vilket gör det till det län med tredje flest kommuner av alla län i Sverige, efter Västra Götalands län och Skånes län.

Länet har ett förhållandevis omfattande jord- och skogsbruk. Näringen är blygsam vad gäller sysselsättningen, men i exempelvis Norrtälje kommun är den betydelsefull och där finns 40 procent av länets jordbruksföretag.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Tätorterna i Stockholms län är i större utsträckning än i övriga landet kommungränsöverskridande.

De tio största tätorterna sett till folkmängd 2010-12-31[2]:

# Tätort Befolkning
1 Stockholm 1 372 565
2 Södertälje 64 619
3 Täby 61 272
4 Tumba 37 852
5 Upplands Väsby 37 594
6 Lidingö 31 561
7 Vallentuna 29 519
8 Åkersberga 28 033
9 Märsta 24 068
10 Boo 24 052

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Stockholms län är Sveriges mest befolkade, med drygt 20 % av befolkningen, och det mest folktäta (328 invånare/km²). Den 31 mars 2013 hade länet 2 135 865 invånare.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Folkmängden nedan avser Stockholms län inklusive Stockholms kommun från 1800 till 2010 med 10-årsintervaller.
Källor: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005 och Folkmängden länsvis. Vart femte år 1805-2005

Länsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Länsstyrelsens vapen fram till 1968.
Gränsmärke från 1936 mellan Stockholms stad och Stockholms län.

Blasonering: Sköld, genom en uppåtriktad kil av guld, vari ett avslitet svart griphuvud med näbb och tunga röda, kluven i blått, vari ett S:t Erikshuvud av guld, och i rött, vari ett riksäpple av guld.

Det nuvarande länsvapnet, innehållande element från Stockholms, Södermanlands och Upplands vapen, skapades i samband med att det nuvarande länet bildades genom sammanläggning av det tidigare Stockholms län med Stockholms överståthållareskap år 1968. Det tidigare länsvapnet från 1947 var en kombination av Södermanlands och Upplands vapen medan Överståthållarämbetet förde en variant av Stockholms stadsvapen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Stockholms län ingick åren 1634–1641 i Upplands landshövdingedöme. Under åren 1641–1654 var Stockholms och Uppsala län uppdelade på två landshövdingedömen för att sedan återförenas till ett Upplands hövdingedöme. 1714 gjordes en ny, slutgiltig indelning i två län.

Stockholms stad ingick inte i länet utan bildade en särskild administrativ enhet, underställd Överståthållarämbetet, ÖÄ. Stockholm var dock länets residensstad, den enda belägen utanför det egna länet. Från den 1 januari 1968 förenades Stockholm med länet. Samtidigt gjordes vissa gränsändringar gentemot grannlänen. Upplands-Bro kommun och Kungsängen (före detta Stockholms-Näs landskommun) överfördes till exempel från Uppsala län, Knivsta övergick till Uppsala, och flera tidigare kommuner från Södermanlands län (Enhörna och Hölö, som kom att tillhöra Södertälje kommun) övergick till Stockholms län, samtidigt som de nordligaste delarna av det gamla länet överfördes till Uppsala län, som Östhammars stad och Öregrunds stad. Stockholms län fick därmed sin nuvarande utsträckning.[3]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Stockholms län[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Stockholms läns näringsliv är diversifierat med ett brett utbud av varor och tjänster inom många olika branscher. I Stockholms län är exempelvis många personer sysselsatta inom IT, programmering och telecom. Stockholms län har ett stort (Astra Zeneca) och flera mindre, läkemedelsföretag. Många av dem har anknytning till eller har avknoppats från Karolinska Institutet. Inom teknik finns också många mindre, högt specialiserade, företag, många med anknytning till Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Tillverkning av petrokemiska produkter, smörjmedel, asfalt med mera finns vid Nynas AB i Nynäshamn. Forskning och utveckling inom energi bedrivs av Vattenfall AB i Stockholm. I Södertälje finns en fordonsindustri, med bland andra Scania som tillverkar lastbilar, bussar och industrimotorer. Motorutveckling bedrivs även av AVL (f d SAAB:s motorforskning och utveckling). Livsmedelsindustri och produktion av läskedrycker med mera finns också, till exempel i Sorunda[ifrågasatt uppgift] och Årsta. Norr om Stockholm finns bland andra Jästbolaget. Flera stora ingenjörsbyråer finns, t.ex. Midroc, ÅF (Aktiebolaget Ångpanneföreningen), Semcon med flera. Det finns många byråer som producerar reklam, reklamfilm, musik, med mera i Stockholms län. Många arkitektbyråer, fondförvaltare och riskkapitalister är också väl etablerade i länet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  2. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  3. ^ Focus, Almqvist & Wiksells förlag (1970)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]