Svensk krona

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”SEK” leder hit. För andra betydelser, se SEK (olika betydelser).
För andra betydelser, se Svenska kronan.
Krona
Svensk krona
Land Sverige Sverige
Införd 1873
Ersatte Riksdaler
Delas i 100 öre
ISO 4217-kod SEK
Förkortning kr
Myntvalörer 1 kr, 2 kr, 5 kr, 10 kr,
Sedelvalörer 20 kr, 50 kr, 100 kr, 500 kr, 1000 kr

Svensk krona är den officiella valutan i Sverige. En svensk krona delas i 100 öre. Sedan 2010 finns ören inte längre som fysisk valuta. Kronan skapades som valuta 1873 när Danmark (och därmed även Färöarna, Island och Grönland) och Sverige (och därmed Norge) beslutade sig för att ersätta sina gamla valutor med en gemensam valuta; i Sverige ersatte den riksdalern 1:1[1]. Under 1875 anslöt sig även Norge till valutaunionen. De olika nationella varianterna av kronan kopplades senare fria från varandra på grund av inhemsk penningpolitik i respektive land.

Sedan 1995 ingår Sverige i Europeiska unionen, men har efter en folkomröstning 2003 avstått från att ersätta kronan med den gemensamma valutan euro.

Valutan[redigera | redigera wikitext]

Utgivare[redigera | redigera wikitext]

Kronan ges ut av Sveriges riksbank som grundades 1668 och har sitt huvudkontor i Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kronan infördes i Sverige 1873 med den skandinaviska myntunionen då den ersatte riksdalern. Sverige, Danmark och Norge hade då samma värde på sina kronor, och de var giltiga som betalningsmedel i alla tre länderna. Valutaunionen baserades på en guldmyntfot.[2] Myntunionen upphörde 1914, men Sverige, Island, Norge och Danmark använder fortfarande kronan som valuta.

Under tiden efter att myntunionen upplösts varierade växelkurserna mellan de skandinaviska valutorna mycket lite. Från krigsslutet när Sverige i juli 1946 av givna skäl tvingades revalvera kronan med 14 %[3] så hamnade den i ett överläge med ca 10-15 % mot norska och danska valutorna, ett överläge som den i stort sett kom att ha i ca 45 år. Mot övriga valutor var kronan stabil inom ramen för Bretton Woods-systemet fram till det kollapsade på 1970-talet. Därefter följde under åren med lågkonjunktur en rad devalveringar, varav den sista vid regeringsskiftet 1982 var på hela 16 procent. Kronan hade sedan fram till 1992 fast växelkurs mot en korg utländska valutor, men i samband med en ekonomisk kris då förtroendet för kronan blev svag höjdes dagsräntan ända upp till 500 procent för att försvara den fasta växelkursen. Kronans frihet ledde kortsiktigt till en växelkursminskning i storleksordningen 30 procent mot världsvalutorna.

Sedan eurons införande januari 1999, då en euro kostade 9,05 kr, har kursen fluktuerat mellan 8,04 och 11,80. Gentemot den amerikanska dollarn har kronan stärkts kraftigt efter dollarns toppnotering 2001 då en dollar kostade över elva kronor.

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

I daglighandelns prisangivelser förkortas valutan vanligen som ”kr”, men den formella förkortningen enligt ISO 4217 är sedan 1978 "SEK". Sporadiskt förekommer även den före 1978 officiella förkortningen ”Skr”.

För ett helt antal kronor används ofta :– eller ,– där strecket står för noll öre. För hela tusentals respektive miljontals kronor är förkortningarna ”kSEK” och ”MSEK” (för prefixen kilo- respektive mega-) relativt vanligt förekommande i årsredovisningar och liknande dokument, medan ”GSEK” (för giga-) är mycket ovanligt, framför allt på grund av att belopp på flera miljarder kronor sällan förekommer i enstaka poster utan bara i större sammanställningar, varför besväret att notera belopp som 3 425 MSEK blir tämligen ringa.

Förkortningarna ”TSEK”, ”tkr”, ”kkr”, ”Mkr”, ”mnkr” och ”mdkr” dyker också upp, och står då för tusen (TSEK, tkr, kkr), miljoner (Mkr, mnkr) respektive miljarder kronor (mdkr).

Mynt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svenska mynt

Mynt finns i följande valörer (de senaste upplagornas motiv inom parentes):[4][5]

  • 1 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: 1976–2000 lilla riksvapnet, från 2001 en konungakrona, 2009 motiv över havet mellan Sverige och Finland.) – 25 mm, 7 gram
  • 2 kr (Åtsida: Gustaf VI Adolf. Frånsida: stora riksvapnet.) – 31 mm, 14 gram
  • 5 kr (Åtsida: Carl XVI Gustafs namnchiffer. Frånsida: 5.) – 28,5 mm, 9,5 gram (finns även äldre 34 mm, 18 gram)
  • 10 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: lilla riksvapnet utan sköld.) – 20,5 mm, 6,6 gram
  • Minnesmynt:olika valörer'[6]

Enkronan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Enkronan

Det silverfärgade enkroneformatet har präglats med i stort sett samma diameter sedan 1830 (då med valören 1/4 riksdaler specie och senare med valören 1 riksdaler riksmynt), dock ej varje år; senast enkronan inte präglades var 2012. Namnet krona infördes 1873 och mynt med valören 1 krona präglades för första gången år 1875 och dessa samt alla de som präglats därefter är giltiga betalningsmedel. 2001 fick enkronan sitt nuvarande utseende efter att ha präglats med samma porträtt av kung Carl XVI Gustaf sedan 1976.

Ursprungligen präglades mynten i 80 % silver men 1942 så ändrades silverhalten till 40 % för att 1968 helt utbytas mot kopparnickel. Silvervärdet (2,8 g) för de sista silvermynten är cirka 10-15 kr och de är därmed mindre vanliga i cirkulation även om samlarvärdet ej är särskilt högt. [7] 1968 präglades enkronor både i silver och i nickel. Enkronor från och med 1968 och innehåller nickel, med Gustaf VI Adolfs porträtt är relativt vanliga i omlopp.


2009 års enkrona[redigera | redigera wikitext]

Från 15 januari 2009 och under resten av 2009 gavs enkronor ut med en annan utformning på frånsidan för att uppmärksamma att det var tvåhundra år sedan Finland separerades från Sverige i efterdyningarna av Finska kriget (1809). Frånsidan formgavs av Annie Winblad Jakubowski och ska symboliskt avbilda havet som förbindelselänk mellan Sverige och Finland. Ett citat löper runt myntets övre kant och omringar havet. Citatet är hämtat ur Anton Rosells bok Studentbesöket i Finland 1857 och lyder ”DEN UNDERBARA SAGAN OM ETT LAND PÅ ANDRA SIDAN HAFVET”.[8] Åtsidan är oförändrad, formgiven av Ernst Nordin, och avbildar kung Carl XVI Gustafs porträtt i profil.

Tvåkronan[redigera | redigera wikitext]

2 krona från år 1876

Tvåkronorsmynt började präglas tre år efter det att kronan införts, 1876, och präglades till 1971. Alla tvåkronorsmynt är dock fortfarande formellt giltiga som betalningsmedel.[4][9] På åtsidan av den sista upplagan pryds myntet av landets dåvarande kung, Gustaf VI Adolf. På frånsidan syns riksvapnet.[9] Tvåkronorna innehöll 80% silver fram till 1940 och 40% silver (5,6 gram) fram till 1966. Silvervärdet[7] är minst 35 kronor i 2011 års värde, och högre för dem som präglats före 1942.

Det har beslutats att tvåkronan åter ska präglas och introduceras i oktober 2016.[10]

Femkronan 1976 fram high.jpg

Femkronan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Femkronan

Dagens femkronor har präglats sedan 1976 och sett likadana ut. Äldre femkronor från 1972–1973 med Gustaf VI Adolfs profilporträtt är relativt vanliga i omlopp. Alla femkronor från och med 1954 är giltiga som betalningsmedel.[11] Mynt på minst en krona har alltid haft kungens porträtt utom 5-kronan från 1976 och framåt.

Jubileumsmynt i silver har förekommit under 1900-talet och reguljära femkronorsmynt präglades i 40 % silver 1954,1955 och 1971.

Tiokronan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tiokronan

Dagens giltiga tiokronorsmynt har präglats sedan 1991 och ser i stort sett likadana ut sedan dess. Det finns även mynt från 1873-1901 i 90 procent guld. 1972 kom det en tiokrona i silver för att fira att Gustaf VI Adolf fyllde 90 år. Det myntet innehåller 83 procent silver och väger 18,2 gram.

Tjugokronan[redigera | redigera wikitext]

Tjugokronorsmynt i guld användes från 1873 till 1907 under kung Oscar II:s regeringstid. Riksbankens direktion föreslog 2010 att åter införa ett tjugokronorsmynt som då skulle ersätta tjugokronorssedeln, men det förslaget vann inte stöd i riksdagens finansutskott.

Nya mynt[redigera | redigera wikitext]

Riksbanken kommer att ge ut mynt med nytt utseende och format[12], och en nygammal valör: tvåkronan. Dock planeras 10-kronan behålla format och utseende.

  • 1-kronan föreslås vara gjord av kopparklätt stål[13], 19,5 mm diameter.
  • 2-kronan föreslås vara gjord av kopparklätt stål, 22,5 mm diameter.
  • 5-kronan föreslås vara gjord av Nordiskt guld, 23,75 mm diameter.

Samtliga mynt föreslås få kungens porträtt eller monogram. Det planerade utseendet på mynten offentliggjordes 11 september 2012[14].

Sedlar[redigera | redigera wikitext]

Sedlar finns i följande valörer:

Svenska giltiga sedlar
Valör Färg Mått (mm) Motiv framsida Motiv baksida
20 Lila 120x67 Selma Lagerlöf; inledningen till Gösta Berlings saga; hästekipage Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige; Skånelandskap
50 Gul 120x77 Jenny Lind; noter ur Vincenzo Bellinis opera Norma; Stockholms gamla operahus En silverbasharpa med tonomfång; svenskt landskap; Sven-David Sandströms Bilder för slagverk och orkester
100 Blå 140x72 Carl von Linné; Linnéträdgården Ett bi som pollinerar en blomma; blomma genom fasettögon
500 Röd 150x82 Karl XI; Sveriges riksbank Christopher Polhem; matematiska beräkningar; Falu koppargruva; ett kugghjul
1000 Gråbrun 160x82 Gustav Vasa; Vädersolstavlan Skördebild ur Olaus Magnus Historia de gentibus septentrionalibus

På senare tid har 50-, 100-, 500- och 1 000-kronorssedlarna fått folieband med hologram, vilket ska försvåra förfalskning. 20-kronorssedeln är idag den enda sedel som utan folieband är ett giltigt betalningsmedel. Den högsta valör som en svensk sedel har haft var 10 000 kronor, men alla dessa sedlar är sedan 31 december 1991 ogiltiga som betalningsmedel.[15]

Nya sedlar[redigera | redigera wikitext]

I april 2011 presenterades en ny uppsättning sedlar med valörerna 20, 50, 100, 200, 500 och 1000 kronor och två teman: kulturpersoner verksamma på 1900-talet samt svenska natur- och miljömotiv. Sedlarna får en yta med ett färgskiftande tryck, som ersätter det folieband som fanns i alla de tidigare sedlarna utom 20-kronorssedeln.[16] Den 31 dec 2013 blev 50- och 1000-kronorssedlar utan folieband ogiltiga. Övriga sedlar i den gamla serien kommer sedan bli ogiltiga successivt under 2016-2017.[17]

Svenska sedlar från 2014-2015
Valör Färg[12] Mått[12] Motiv (baksida)[13]
20 Violett 120x66 Astrid Lindgren (Småland)
50 Gul/orange 126x66 Evert Taube (Bohuslän)
100 Blå 133x66 Greta Garbo (Stockholm)
200 Grön 140x66 Ingmar Bergman (Gotland)
500 Röd 147x66 Birgit Nilsson (Skåne)
1000 Gråbrun 154x66 Dag Hammarskjöld (Lappland)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Edvinsson, Rodney (2009). Swedish monetary standards in historical perspective. Stockholm Universitet. http://swopec.hhs.se/suekhi/abs/suekhi0006.htm 
  2. ^ Lars Jonung. ”Från guldmyntfot till inflationsmål – svensk stabiliseringspolitik under det 20:e seklet”. Ekonomisk debatt 1/2000. http://nationalekonomi.se/filer/pdf/28-1-lj.pdf. Läst 26 november 2013. 
  3. ^ Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord revalvering)
  4. ^ [a b] Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank
  5. ^ Riksbanken sida om svenska mynt
  6. ^ http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Mynt/Jubileums-och-minnesmynt/
  7. ^ [a b] Se http://www.guld-pris.se/silvermynt/ och http://www.privataaffarer.se/borsguiden/ravaror/ravarunoteringar Silvervärde kr/g=(dollarkurs)×(silverpris i USD/ozt)×0,031 = 6,72×30,7×0,031 (i jan 2011)≈ 6,4 SEK/g rent silver.
  8. ^ Rosell, Anton (1858). Studentbesöket i Finland 1857. Upsala: C. A. Leffler, kongl. akademisk boktryckare. Sid. 20. http://runeberg.org/studbesfin/0024.html. ”... den underbara sagan om ett land på andra sidan hafvet ...” 
  9. ^ [a b] Sveriges Riksbank/Riksbanken - 2-krona
  10. ^ ”Tidplan”. Riksbanken. http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Nya-sedlar-och-mynt/Tidplan/. Läst 2013-07-06. 
  11. ^ 5-krona riksbank.se
  12. ^ [a b c] ”Ny sedel- och myntserie - Format, material och färger”. Riksbanken. http://www.riksbank.se/pagefolders/59191/Rapport%20Format%20material%20och%20färger%20.pdf. Läst 2011-04-06. 
  13. ^ [a b] ”Ny sedel- och myntserie - Tema och motiv”. Riksbanken. http://www.riksbank.se/pagefolders/59191/Rapport%20Tema%20och%20motiv.pdf. Läst 2011-04-06. 
  14. ^ "Pressbilder - nya mynt". Riksbank.se, 11 september 2012. Läst 2012-09-12.
  15. ^ Riksbankens sida om 10 000-kronorssedeln
  16. ^ ”Här är de nya sedlarna”. Di.se. http://di.se/Default.aspx?pid=232261__ArticlePageProvider&epslanguage=sv. Läst 2011-04-06. 
  17. ^ ”Tidplan”. Riksbanken. http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Nya-sedlar-och-mynt/Tidplan/. Läst 2013-09-24. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]