Latitud
2 = Nollmeridianen
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: 2013-08-09 (2013-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Latitud, breddgrad, polhöjd, parallell, höjdgrad och geografisk bredd, alla termer för en geografisk punkts vinkelavstånd från ekvatorn som uttrycks i grader nordlig bredd (° n.br.) eller grader sydlig bredd (° s.br.), beroende på om punkten ligger på norra eller södra halvklotet. Det senare anges ibland med en negativ vinkel.
Latitud uttrycker en viss positions läge i nord-sydlig led på Jorden, och har bestämts till att vara 0° vid ekvatorn samt 90° Nord vid Nordpolen och 90° Syd vid Sydpolen. Alla latituder är parallella med varandra och det nord-sydliga avståndet mellan varje hel latitud är 60 nautiska mil eller c:a 111,1 km. Att jorden inte är fullt sfärisk, utan en mycket svag ellipsoid har inte mycket betydelse i detta sammanhang. För att uttrycka en orts öst-västliga position används longituder, även kallade meridianer.
Omkretsen av varje latitud minskar ju längre bort från ekvatorn man kommer. Jordens omkrets är vid ekvatorn, eller 0°, 40 000 000 meter, eller 21600 nautiska mil. Vid polerna, är omkretsen av 90° N/S givetvis noll (en endimensionell punkt[förtydliga]). Hur lång omkretsen av en latitud (hel eller inte) kan enkelt bestämmas av formeln:
- Omkretsen (i nautiska mil) = cosinus för latituden × 21 600.
Angivelseformer
En viss positions latitud brukar vanligen anges på formen "N" (för norra halvklotet) eller "S" (för södra halvklotet) följt av "GG-breddgrader":"MM-bågminuter":"SS-bågsekunder" enligt:
- N/S + GG:MM:SS
En bågminut är detsamma som en nautisk mil eller distansminut, 1852 meter. En bågsekund (eller sällan använt nautisk sekund/distanssekund) motsvarar c:a 30,87 meter (1852/60 exakt). Liksom på klockan går det 60 (båg)sekunder per (båg)minut och 60 (båg)minuter per breddgrad eller latitud. Sålunda kan "GG" variera mellan 0 och 90, "MM" mellan 0 och 59 samt "SS" likaledes mellan 0 och 59. Observera dock att polernas latitud är 90:00:00 - och kan omöjligt anta ett större värde, ej ens en bågsekund. För ekvatorn anges varken "N" eller "S", ekvatorns latitud är 0:00:00.
Latitud kan dock även anges som ett vanligt decimaltal med grader som enda enhet, enligt:
- N/S + GG,ggg...
30 Bågminuter motsvarar t.ex. 0,5 grader. Med normal angivelse kan dock precisionen ökas genom att tillföra decimaler till den minsta enheten, sålunda bågsekunder:
- N/S + GG:MM:SS,sss...
En tiondels bågsekund motsvarar c:a 3,087 meter och en hundradels bågsekund c:a 308,7 mm etc.
Vid avståndsberäkning mellan två positioner angivna i latitud och longitud, måste "N" för norra halvklotet ersättas med ett positivt tal, och "S" för södra halvklotet ersättas av ett negativt tal (eller vice versa), avståndet kan därefter räknas ut antingen i flera steg eller med en formel som inkluderar användning av haversinus [1].
Att färdas i rak öst-västlig led, d.v.s. följa en och samma latitud, kan vid första betraktande te sig vara närmaste väg mellan två orter med samma latitud. De flesta kartprojektioner tycks understödja detta missförstånd. Närmsta (fågel)väg mellan två orter på Jorden följer alltid en storcirkel, d.v.s. en cirkel, vars plan, går genom Jordens medelpunkt. Och med undantag av ekvatorn är latituder (till skillnad från longituder) inte storcirklar. Som tidigare påpekats, minskar omkretsen av varje latitud med ökat avstånd från ekvatorn. Detta innebär att närmaste väg mellan två orter på samma latitud alltid går via en punkt norr om latituden på norra halvklotet, resp söder om latituden på södra halvklotet. Denna skillnad mellan närmaste väg och att följa en viss latitud i öst-västlig riktning blir allt påtagligare ju större avstånd och ju närmre polerna resan går. Genom att fästa en tråd på en jordglob blir detta faktum enklare att inse.
Typer av latituder
Det finns flera olika definitioner av latitud. En vanligt förekommande är geodetisk latitud, vilken definieras som vinkeln mellan ekvatorsplanet och en linje vertikalt genom den punkt som latituden gäller. Denna vertikala linje ligger i det meridianplan som innefattar punkten och jordens polaxel, men eftersom jorden inte är helt sfärisk kommer linjen för alla breddgrader utom ekvatorn och polerna inte att passera jordens centrum. Skillnaden mellan geodetisk och astronomisk latitud är mycket liten.
Sfärisk latitud är vinkeln mellan ekvatorsplanet och en linje genom jordens centrum och den punkt vars latitud avses, det vill säga i stort sett en variant av vanliga sfäriska koordinater.
En mindre vanlig variant av latitud är elliptisk latitud, vilken med fördel används vid beräkningar av gravitationsfältet kring jorden. Denna latitud kan definieras genom att betrakta storlek och form hos en ellips som är konfokal med (har samma brännpunkter som) den ellips som utgör skärningen med det meridianplan som innefattar den punkt vars elliptiska latitud avses, och den rotationsellipsoid som används, och dessutom passerar genom punkten själv.
Se även
- Longitud
- Nollmeridian
- Altitud
- Geografiska koordinatsystem
- Polcirkel
- Zonal, en företeelse eller skeende utefter samma latitud
Referenser
Noter
- ^ Se "Haversine" på engelska Wikipedia