Leptit
Leptit (äldre benämningar är eurit, felsitoid, granulit och hälleflintgnejs) är en sorts finkornig metamorf silikatbergart. Leptit bildas genom omvandling av vulkaniska produkter så som lava, aska och delvis av vittrat material från äldre bergarter. Leptit som genomgått svag metamorfos bildar hälleflinta som påminner om flinta men skiljer sig i det att dess bildningssätt och sammansättning är olik. I Sverige återfinns leptit till största del i den geologiska regionen Bergslagen och i norra delarna av Norrland.[1] Leptiterna förekommer i flera olika färger, ifrån grå till röd. Finkornig gnejs är en leptit.
Bergarten bildades för drygt 1,9-1,8 Ga då den svekokarelska orogenesen utvecklades.[1]
Beteckningen leptit föreslogs 1875 av David Hummel, men började användas mer allmänt i svensk geologisk litteratur först runt 1910. Tidigare svenska namn på dessa bergarter är eurit, hälleflintgnejs, granulit och felsitoid.[2][3]
Se även
Källor
- ^ [a b] Våra vanligaste stenar i urval, Sveriges berggrund, Karl-Erik Perhans, 2005, Stockholm
- ^ Leptit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- ^ J. Watanabe, Jour. Fac. Sci., Hokkaido Univ., Ser. IV, vol. 18, nos. 1-2, Feb., 1978, pp.181-214
Externa länkar
- Leptit i Mineralienatlas (tyska)
