Magnetisk anisotropi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Magnetisk anisotropi är riktningsberoendet för ett materials magnetiska egenskaper. Vid avsaknandet av ett pålagt magnetfält har ett magnetiskt isotropiskt material ingen föredragen riktning för dess magnetiska moment, medan ett magnetiskt anisotropiskt material ställer in sitt magnetiska moment med en av de lätta axlarna. En lätt axel är en energetiskt fördelaktig riktning för spontan magnetisering, vilket bestäms av orsaker listade nedan. De två motstående riktningarna längs med ett lätt axel brukar vara ekivalenta och den faktiska magnetiseringsriktningen kan vara längs med vilken som helst av dem.

Magnetisk anisotropi är ett krav för hysteres i ferromagneter: utan den är en ferromagnet superparamagnetisk.[1]


Källor till magnetisk anisotropi[redigera | redigera wikitext]

Det finns en antal källor till magnetisk anisotropi:[2]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aharoni 1996
  2. ^ McCaig 1977
  3. ^ Meiklejohn & Bean 1957

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Aharoni, Amikam, 1996, Introduction to the Theory of Ferromagnetism. Clarendon Press isbn 0-19-851791-2
  • Donahue, Michael J. Porter, Donald G. Analysis of switching in uniformly magnetized bodies IEEE Transactions on Magnetics sid =2468–2470 doi=10.1109/TMAG.2002.803616 bibcode = 2002ITM....38.2468D volym=38 issue=5 år=2002
  • McCaig, Malcolm, 1977, Permanent magnets in theory and practice Pentech press isbn=0-7273-1604-4
  • Meiklejohn, W.H.; Bean, C.P. (1957-02-03). ”New Magnetic Anisotropy”. Physical Review "105" (3): sid. 904–913. doi:10.1103/PhysRev.105.904. Bibcode1957PhRv..105..904M. 
  • Tyablikov, S. V., 1995, Methods in the Quantum Theory of Magnetism Springer edition= 1st isbn= 0-306-30263-2