Margareta II av Hainault

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marguerite II de Hainaut.png

Margareta II av Hainault, född 1311, död 1356, var monark (grevinna) av Hainault 1345-56 och Holland och Zeeland 1345-54. Hon var även tysk-romersk kejsarinna som gift 1324 med Ludvig IV.

Dotter till Wilhelm I av Hainault och Johanna av Valois. Hon var från 1349 inblandad i ett inbördeskrig med sina söner om sina troner.

Barn:

  1. Ludvig VI av Bayern (1328/1330-1365), hertig av Bayern, markgreve av Brandenburg
  2. Vilhelm I av Bayern, (Vilhelm V av Holland) född 1332
  3. Albrecht av Holland och Bayern, född 1336
  4. Beatrix av Bayern (1344-1359), gift med kung Erik Magnusson av Sverige (död 1359)
  5. Otto V, markgreve av Brandenburg, född 1346
  6. Agnes av Bayern

Margareta tillbringade en del av sin barndom med modern vid det franska hovet. Hon kröntes vid makens sida i Rom 1328. När hennes bror Vilhelm II avled barnlös 1345 inlemmades Holland med kejsardömet. Margareta beslutade sig då för att efterträda sin bror som Hollands monark och reste till Nederländerna där hon lät kröna sig till monark som Margareta I i Holland, Zeeland och Friesland och Margareta II i Hainaut. Hennes installation i Hainaut var okontroversiell, men Holland och Zeeland saknade kvinnlig tronföljd. Hennes anspråk ifrågasattes också av hennes systrar. Efter en vistelse i Nederländerna 1345-1346 kallades hon tillbaka till Tyskland av maken och lämnade sin son Vilhelm att styra i hennes ställe. Vid makens död 1347 avstod Margareta från Holland i utbyte mot en pension. Vilhelm betalade dock inte ut pensionen och Margareta återtog därför makten i Holland 1350. Detta utlöste ett krig med sonen som varade 1351-1354. I fredsfördraget 1354 abdikerade Margareta i utbyte mot en pension och bosatte sig på slottet i Le Quesnoy. Margareta fick ett dåligt eftermäle på grund av kriget mellan mor och son, som uppfattades som skamligt och som dessutom orsakade svåra skador, samt för att Holland, till skillnad från Hainaut, inte hade kvinnlig tronföljd och hon därför uppfattades som en usurpator.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Föregångare:
Isabella av England
Tysk-romersk kejsarinna (ej regent)
1328-1346
Efterträdare:
Anna av Schweidnitz