Kung
Wikipedia
Kung eller konung är en titel för en manlig statschef som sitter på livstid. Den kvinnliga motsvarigheten är drottning. Väljs statschefen för en begränsad tid, brukar han eller hon benämnas president. Ett land som har en kung som statschef kallas kungarike/konungarike eller monarki.
En kung kan antingen väljas till eller ärva tronen. Väljs han, kallas statsskicket valrike. Ärvs tronen kallas det arvrike. Ett exempel på valrike är Sverige, där kungen valdes fram till Gustav Vasa, som införde arvrike. Världens idag enda valrike är den konstitutionella monarkin i Malaysia, där kungatronen med jämna mellanrum växlar mellan de sultaner vars historiska riken utgör Malaysias västliga rikshalva. Då kungen har begränsad makt kallas statsskicket konstitutionell monarki.
Kungens hustru bär titeln drottning. En regerande drottnings gemål bär däremot titeln prins. Även regentens söner tituleras i en arvmonarki prins och hans döttrar tituleras prinsessa. Den av kungens barn eller barnbarn som står närmast i tur att ärva tronen tituleras kronprins, alternativt kronprinsessa, men om den närmaste tronarvingen är ett syskon till kungen eller någon på annat sätt besläktad "i sidled", används inte alltid en sådan titel. Vanligtvis brukar syskon till en kung tituleras prins eller prinsessa.
Även andra titlar på monarker förekommer: furste (i exempelvis Monaco), storhertig (Luxemburg), sultan (Brunei), tsar (Ryssland före revolutionen), shah (Iran före revolutionen) eller kejsare (i exempelvis det antika Romarriket, Napoleons Frankrike och Japan).
Den ursprungliga språkliga betydelsen av ordet kung är omtvistad – i fornnordisk litteratur används det för gudars söner eller ättlingar, så att med kung avsågs en son till en gud; enligt Tacitus utnämnde nordborna konungar av de förnämsta släkterna. Titeln är hur som helst mer än 2 000 år gammal, ty lingvisterna har rekonstruerat den urgermanska formen *kuningaz, en form som finnarna (kuningas) bör ha lånat av germanerna före vår tideräknings början. Ordet lär betyda "tillhör kvinnan" (kona + -unge/ing dvs. unge/son till Magna Mater, den Stora Modern/Moder Jord), det vill säga vara en ursprunglig benämning på en fruktbarhetsgudinnas (lat. Nerthus; germ. När) präst. Konungarollen utgjorde också ända till slutet av asatron en prästroll, till exempel vid Gamla Uppsala. Jämför kväner, rex, madonna. Vid tiden för kristendomens införande och de kulturella influenser från södra och centrala Europa som därvid nådde norra Europa, kom titeln att betraktas som motsvarig latinets rex och även kungens uppgifter förändrades i motsvarande riktning.
