Margareta Sarri

Från Wikipedia
Margareta Sarri
Född10 december 1944 (79 år)
Stockholm
Medborgare iSverige[1][2]
SysselsättningFörfattare
Redigera Wikidata

Irja Margareta Sarri, född Carlsson 10 december 1944 i Stockholm, är en svensk författare, bosatt i Knivsta.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Margareta Sarri arbetade bland annat som sekreterare fram till 1971. Därefter har hon varit författare på heltid. Hon blev fil. kand. i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1983 och avlade folkhögskollärarexamen 1995. Under 80- och 00-talen var Sarri fackligt verksam inom Sveriges Författarförbund och drev samtidigt projekt för Författarcentrum.

Hon är medlem i författargruppen Berättargungan som turnerade runt om i Dalarna och angränsande län under 90- och 00-talen. Sommaren 2000 deltog hon i Literature Express, en sju veckor lång tågresa med hundra europeiska författare med uppläsningar längs vägen från Lissabon till Moskva.

Sarri växte upp i Vendelsö söder om Stockholm och i Rosersberg norr om stan. Levde hela 1970-talet i Norrbotten och Lappland; långt senare i Dalarna, men har mestadels bott i Uppland. Dessa landskap har alla bildat bakgrund i Sarris romaner.

Åren 1968–1979 var hon gift med Nils Sarri (son till Enok Sarri) och hon har tre barn.

Hennes självbiografiska text "En okuvlig längtan" ingår i boken Kedja, utgiven 2015.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Då Simon Fjällborg med flera kom till insikt, 1971
  • Man borde hänga sig i en tall, 1972
  • Ta dej en slav, 1975
  • Mor ror, åran är trasig, 1978
  • Under hallonträdet, 1980
  • Du fjällhöga Nord, 1983
  • Konfetti, 1986
  • Kära Karina (LL-bok), 1987
  • Tina Rosso (tonårsroman), 1993
  • Porträttet av August 1997
  • Ur vägen, fattiga! 1998
  • Längtans ljuva plåga 1999
  • Tina Rossos dolda tårar 2000
  • Villjus, 2005
  • Welcome to Shittown (med fotografen Andreas Sarri), 2006
  • Mommas dräng 2007
  • jag Ella (barn/ungdomsroman), 2009
  • Ryska kyssar, 2012
  • Kedja – kvinnoliv i fem sekler, 2015
  • Elva år efter kriget, 2018
  • Tjo tjim och en bit mat, 2019

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Martin Koch-sällskapet/Hedemoraparnassens Vänner: Pristagare, läst 14 augusti 2019

Källor[redigera | redigera wikitext]