Maria Ludovika av Spanien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria Ludovika av Spanien som storhertiginna av Toscana, 1770
Maria Ludovika av Spanien som tysk-romersk kejsarinna, 1790

Maria Ludovika av Spanien, på spanska: María Luisa, född 24 november 1745 i Portici, död 15 maj 1792 i Wien, var en tysk-romersk kejsarinna och storhertiginna av Toscana genom sitt giftermål med Leopold II (tysk-romersk kejsare).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Maria Ludovika var dotter till Karl III av Spanien och Maria Amalia av Sachsen. Hon levde först i Neapel, där fadern var kung, tills han ärvde den spanska tronen år 1759, då hon följde honom till Spanien. År 1760 var det tänkt att hon skulle giftas bort med ärkehertig Karl Josef, äldste son och arvtagare till Maria Teresia av Österrike, men detta förhindrades av Ludvig XV av Frankrike, som begärde att Josef skulle gifta sig med hans egen dotterdotter Isabella av Parma.

Ett äktenskap arrangerades istället 1761 med Karl Josefs bror Leopold, arvtagare till storhertigdömet Toscana. Hon blev vigd genom ombud i Spanien 1764, och färdades sedan till Österrike, där hon vigdes en andra gång med Leopold i Innsbruck 1765. Hennes svärfar avled under bröllopsfestligheterna, vilket gjorde henne och hennes make till storhertig och storhertiginna av Toscana. Samma år följde hon maken till Florens och Toscana i Italien.

Äktenskapet varade i 27 år, fram till Leopolds död den 1 mars 1792, och under dessa år födde Maria Ludovika sexton barn. Som storhertiginna av Toscana levde hon i Palazzo Pitti i Florens, där flera rum som nu är berömda inreddes åt henne i rokokostil. Relationen till Leopold beskrivs som god, men Maria Ludovika tvingades acceptera hans otrohet: hans mest kända förbindelser var med Lady Anna Gore Cowper och med ballerinan Livia Raimondi, som han lärde känna 1786, gav ett palats vid Piazza San Marco och med vilken han fick en son, Luigi von Grün (1788-1814).

År 1790 blev Leopold tysk-romersk kejsare, och paret lämnade Italien för Österrike. I samband med kröningen till kung och drottning av Böhmen i Prag 1791 uppfördes en opera av Mozart. Maria Ludovika ska vid det tillfället ha kallat Mozarts opera för tyskt svineri. Detta uttalande blev länge berömt och associerades med henne, men det finns ingen tidigare datering om att hon skulle ha sagt detta förrän år 1876.

Leopold dog 1792 efter två år som kejsare. Hon ska ha sörjt Leopold djupt och överlevde denne med endast ett par månader. Hon avled innan hennes son Frans valdes till Leopolds efterträdare.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Maria Theresia (1767–1827), gift med Anton av Sachsen
  2. Frans II (1768-1835)
  3. Ferdinand III av Toscana (1769-1824)
  4. Maria Anna (1770-1809)
  5. Karl av Österrike, hertig av Teschen (1771-1847)
  6. Alexander Leopold (1772-1795)
  7. Albrecht Johann (1773-1774)
  8. Maximilian Johann (1774-1778)
  9. Josef Anton av Österrike (1776-1847)
  10. Maria Clementina av Österrike (1777-1801) , gift med Frans I av Bägge Sicilierna
  11. Anton Viktor (1779-1835)
  12. Maria Amalia (1780-1798)
  13. Johan av Österrike (1782-1859)
  14. Rainier Joseph av Österrike (1783-1853)
  15. Ludvig (1784-1864)
  16. Rudolf (1788-1831)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från italienskspråkiga Wikipedia


Föregångare:
Anna Maria Franziska av Sachsen-Lauenburg
Storhertiginna av Toscana (gemål)
17651790
Efterträdare:
Lovisa av Bägge Sicilierna
Föregångare:
Maria Josepha av Bayern
Tysk-romersk kejsarinna (gemål)
17901792
Efterträdare:
Maria Teresa av Neapel och Sicilien