Wien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Wien (olika betydelser).
Koordinater: 48°12′N 16°22′Ö / 48.200°N 16.367°Ö / 48.200; 16.367
Wien
Huvudstad och förbundsland
Stephansdom Vienna July 2008 (27)-Stephansdom Vienna July 2008 (31).jpg
Flag of Wien.svg
Flagga
Wien Wappen.svg
Stadsvapen
Land  Österrike
Förbundsland Wien
Flod Donau
Koordinater 48°12′N 16°22′Ö / 48.200°N 16.367°Ö / 48.200; 16.367
Högsta punkt Herrmanskogel
 - höjdläge 543 m ö.h.
Lägsta punkt Lobau
 - höjdläge 151 m ö.h.
Längd 22,4 km (nord-syd)
Bredd 30,0 km (väst-öst)
Area 414,65 km²
 - land 395,29 km²
 - vatten 19,36 km²
Folkmängd 1 741 246 (1 jan 2013 [2])
 - storstadsområde 2 268 656
Befolkningstäthet 4 405 invånare/km²
Grundad 500 f.Kr.
Styrande partier SPÖ och GRÜNE [1]
Borgmästare Michael Häupl (SPÖ)
(sedan 1994)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 1010–1239, 1400, 1450
Riktnummer 01
BRP per capita 45 600 (2011) [3]
Wiens läge i Österrike
Wiens läge i Österrike
Webbplats: www.wien.gv.at
Wien
Karta över Wien på 1920-talet
Wiens geografiska förändringar genom historien

Wien är både huvudstad i förbundsrepubliken Österrike och ett eget förbundsland. Staden är belägen långt österut i landet, vid floden Donau. Wien hade 1 741 246 invånare i början av 2013. En femtedel av Österrikes befolkning är således bosatt där. Att Österrike har en så stor huvudstad kan ha sin förklaring i att den fram till 1918 var huvudstad för hela kejsardömet Österrike-Ungern. Numera är Wien säte för flera internationella institutioner, bland andra det Internationella atomenergiorganet (IAEA), de oljeproducerande staternas organisation OPEC, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt Förenta nationerna (FN).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel Wiens historia

Som så många andra romerska städer i Centraleuropa grundades Wien (Vindobona) av romarna på en tidigare keltisk bosättning. Wien belägrades av Osmanska riket 1529 och 1683. Båda gångerna kunde staden hålla ut, andra gången med hjälp från Polen.

1814-1815 hölls Wienkongressen i staden vilket markerade Wiens plats inom dåtidens europeiska storpolitik. Under 1800-talet gjordes stadskärnan om. Man rev då de gamla befästningsvallarna som skyddade innerstaden, men samtidigt blockerade det inre och yttre Wien. Den nya marken användes till skapandet av nya stora paradgator i staden.

Kring sekelskiftet 1900 var Wien en samlingspunkt för en rad filosofer och vetenskapsmän, bland andra Sigmund Freud.

1918 splittrades Österrike-Ungern och den en gång kejserliga huvudstaden blev huvudstad i republiken Österrike. Förutsättningarna för Wien förändrades då helt och staden blev dominerade i det Österrike som kraftigt minskade i befolkningstal och storleksmässigt. Även kriget orsakade en befolkningsminskning för Wien.

1938 tappade Wien sin status som huvudstad när Tyskland anslöt Österrike till Stor-Tyskland. Under kriget utsattes staden, där man bland annat hade viktig rustningsindustri, för bombningar. Efter krigsslutet delades Wien upp mellan de fyra segrarmakterna (jmf Berlin) och stadens framtid var oviss. Efterhand skulle förhållandena bli bättre. I samband med Österrikes självständighet 1955 och slutet på de allierades ockupation kunde Wien enas fullt ut och ett ekonomiskt uppsving följde.

2001 sattes Wiens historiska stadskärna upp på Unescos Världsarvslista.

Politiskt[redigera | redigera wikitext]

Wien brukar anses vara socialismens fäste i Österrike och SPÖ har av tradition styrt staden sedan första världskriget, med avbrott för perioden 1934–1945 då först austrofascisterna styrde och sedan de tyska nationalsocialisterna. Socialistpartierna var under denna tid förbjudna, vilket till 1938 drabbade också nationalsocialisterna.

Under mellankrigstiden 1918–1934 genomförde det socialistiska styret reformer inom socialvård och utbildningsväsende som blev mycket uppmärksammade. Också mycket uppmärksammat vid denna tid var satsningen på att förbättra boendemiljöerna. Många refererade till staden som Rotes Wien (Röda Wien). Ett exempel är det bostadsbyggnadsprogram som genomfördes, där de färdigställda lägenheterna gavs till befolkningen efter ett poängbaserat system. Stora barnfamiljer och handikappade fick flest poäng. Systemet med så kallade Gemeindebauten (kommunala bostadshus) används med andra principer än idag. Ett bekant exempel är Karl-Marx-Hof i Heiligenstadt.

Eftersom Wien även är förbundsland i förbundsrepubliken Österrike, är borgmästaren likställd med de övriga förbundsländernas regeringschefer (tyska: Landeshauptmann/Landeshauptfrau). Rådhuset i Wien styr således både över staden och över landet Wien. Staden administreras av ett flertal förvaltningar som kallas Magistratsabteilungen.

Borgmästaren heter för närvarande Michael Häupl.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Av stor internationell betydelse är Wiens stora musikscen. I få andra städer har så många betydande kompositörer verkat som i Wien och satt stora avtryck i musikhistorien.Wienervals, kören Wiener Sängerknaben, musikaliska återkommande stora arrangemang som den tv-sända nyårskonserten och opera- och teaterscener tillhör några av de främsta i världen. Wiens konstakademi tillhör Europas äldsta konstakademier. Wien är även berömt för sitt kök och sina kaffehus och "psykoanalysens fader" Sigmund Freud verkade i staden.

Teater och opera[redigera | redigera wikitext]

Konst och kultur hör i Wien intimt samman och har lång tradition att blicka tillbaka på. Mycket av det som klassificeras som klassisk musik har sin upprinnelse i de kompositörer som verkat i staden.
Förutom Burgtheater, som tillsammans med sin mindre scen Akademietheater utgör en av världens främsta teaterscener, bjuder många mindre och större scener på olika sorters uppsättningar.
Staatsoper och Volksoper spelas flera typiskt wienska operetter men även klassiska operastycken och pjäser spelas här.
Konserter med klassisk musik brukar främst spelas på Wiener Konzerthaus. Den konsertscen som används till de kända nyårskonserterna med Wiener Philharmoniker är dock Musikverein.

Kunsthistorisches Museum (Maria-Theresien-Platz)

Museer[redigera | redigera wikitext]

I det gamla kejserliga residenset Hofburg finns Habsburgarnas samlade skattkammare, med kejsarkronan och hovjuvelerna. Vidare utgör uppträdanden på Spanska ridskolan ett levande museum över vad som en gång var kejsarfamiljens paradhästar.

Under senare år har man samlat flera av museerna vid Ringstrasse till ett MuseumsQuartier, som innehåller flera museer med olika inriktningar, från äldre tiders konsthantverk till modern konst.

Förutom detta finns en stor mängd mindre museer, inriktade på allt från naturvetenskap till modern samhällshistoria. De flesta drivs av olika stiftelser som får statsbidrag för att kunna hålla samlingarna öppna.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Kirche am Steinhof med dess moriska torn
Affärsgatan Mariahilfer Strasse

I Wien finns nästan samtliga byggnadsstilar som präglat historien representerade, från den romanska Ruprechtskirche till den gotiska Stephansdomen, barockens Karlskirche, högbarockens Jesuitenkirche liksom klassicistiska såväl som moderna byggnadsstilar inklusive moderna skyskrapor. Jugendstilen från sent 1800-tal har lämnat många avtryck i staden, ett bevis på den rika byggnadsverksamhet som pågick under kejsartidens sista år.

En av de största turistattraktionerna i staden är Hundertwasserhaus, ritat av Friedensreich Hundertwasser. Huset utgör ett totalt stilbrott mot vad arkitekten Hundertwasser såg som modern förfrämligande arkitektur och innehåller många okonventionella lösningar. Ett annat exempel på ovanlig arkitektur är Wotrubakirche ritat av konstnären Fritz Wotruba.

Det senaste decenniets kraftiga expansion har lett till omfattande byggverksamhet i staden, framförallt i de norra och södra stadsdelarna där det fortfarande finns vissa möjligheter till att bygga nytt. Donau City norr om Donau och Wienerberg söder om staden utgör exempel på omfattande stadsbyggnadsprojekt. Det 202 meter höga Millennium Tower vid Handelskai är sedan 1999 stadens högsta byggnadsverk, mycket tack vare ett beslut 1992 att tillåta höghusbyggnationer i vissa stadsdelar. Nya stadsutvecklingsområden blir i framtiden Wiens gamla gasverksområde, ett industriområde som täcker en stor areal nära stadskärnan.

Jämfört med många andra storstäder har man i Wien byggt få riktigt höga byggnader tills 1992 års stadsbyggnadsbeslut att tillåta skyskrapor. Stadsförvaltningen har satt upp stränga riktlinjer för var höghusbyggnation får ske, allt för att inte den arkitektoniskt värdefulla stadskärnan (sedan 2001 uppsatt på Unescos lista) skall överskuggas. Endast 26 procent av Wiens yta kommer ifråga för höghusbyggnader. Vidare finns stränga riktlinjer om förbud att bebygga vissa områden utanför stadsgränsen, allt för att inte Wienerwalds skogar och stränderna vid Donau skall bli exploaterade.

Augarten[redigera | redigera wikitext]

Augarten är en park på cirka 50 hektar i stadsdelen Leopoldstadt. Parken är uppbyggd delvis som en fransk barock-trädgård. Augarten är ett populärt andningshål i staden, där man spatserar, spelar fotboll och har pick-nick.

Här finns också Bunkerei, ett vattenhål med dryck och mat delvis inhyst i en gammal bunker, delvis i en trädgård. I parken finns bland annat de berömda Wiener Sängerknaben, och en aktiv porslinsfabrik - Wiener Porzellanmanufaktur Augarten. Porslinsfabriken är belägen i Schloss Augarten, och är öppen för besök sommartid. Förslag finns på att bebygga området delvis.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Wien har ett tempererat klimat med varma somrar och kalla vintrar. Medeltemperaturen i juli är 20 °C och i januari 0 °C.

Sysselsättning[redigera | redigera wikitext]

Wien har som huvudstad en rad olika departement och förvaltningar. Flera internationella organ är samlade i UNO-City. Wien har även en hel del industri även om denna drabbades av en lågkonjunktur under 1990-talet.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Äldre klassisk Wienspårvagn.

Tunnelbana (U-Bahn)[redigera | redigera wikitext]

Wien fick tunnelbana 1978. Den har senare byggts ut så att den nu har 5 linjer (numrerade från 1 till 4 samt 6).

Spårvagn (Straßenbahn)[redigera | redigera wikitext]

Wiens spårvagnar består av ett stort nät med många linjer som funnits i staden sedan 1865. Spårvagnar är en känd del av Wiens gatubild och de är väldigt älskade av invånarna. Till skillnad från många andra städer togs spårvagnarna aldrig bort helt då biltrafiken expanderade på 1950- och 1960-talen. Idag har Wien ett av världens största spårvagnsnät.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Wiens flygplats Schwechat kan nås med hjälp av Wiens pendeltåg (S-Bahn), buss eller direkttåg (som i Wien heter CAT). Wien har ett väl utbyggt pendeltågsnät med 15 linjer med många stationer inne i centrala Wien samt till närliggande förorter och områden. Från Wien utgår också ett antal järnvägslinjer som når ut till stora delar av landet. Det går också förbindelser till grannländerna, främst då till Tjeckien, Slovakien och Ungern. Det går tät trafik till Bratislava.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Från Wien utgår ett antal motorvägar som leder ut till stora delar av landet. En viktig motorväg är den som går till Salzburg. Det går även motorvägar som leder till Bratislava och Budapest.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

I Wien finns Österrikes mest framgångsrika fotbollsklubbar Rapid Wien och Austria Wien. I Wien spelar i regel Österrikes herrlandslag i fotboll sina hemmamatcher på Ernst-Happel-Stadion. När Österrike arrangerade EM i fotboll tillsammans med Schweiz 2008 var Wien finalstad. Wien har flera gånger arrangerat VM i ishockey, senaste gången var 2005.

1987 lyckades Sverige högst sensationellt vinna VM i ishockey i Wien.

Wiens stadsdelar med sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Wiens stadsdelar

Wien är indelat i 23 stadsdelar (tyska: Gemeindebezirk).

Staty av Wiens borgmästare Karl Lueger på Doktor Karl Lueger Platz, Wiener Ringstraße.
  1. Innere Stadt (Universität Wien, flertalet turistattraktioner: Wiener Staatsoper, Stefansdomen, Naturhistorisches Museum, Kunsthistorisches Museum, Ringstraße)
  2. Leopoldstadt (De gamla judiska kvarteren och Prater, Svenska ambassaden, Handelsuniversitetet - WU Wien)
  3. Landstrasse (Ambassadkvarteren, Hundertwasserhaus, Schloss Belvedere)
  4. Wieden (Tekniska Universitetet - TU-Wien)
  5. Margareten
  6. Mariahilf (Shoppinggatan Mariahilferstrasse)
  7. Neubau (MQ - Museumsquartier, Spittelberg)
  8. Josefstadt
  9. Alsergrund
  10. Favoriten (Järnvägsstationen Südbahnhof)
  11. Simmering (Zentralfriedhof)
  12. Meidling
  13. Hietzing (Slottet Schönbrunn)
  14. Penzing
  15. Rudolfsheim-Fünfhaus (Järnvägsstationen Westbahnhof)
  16. Ottakring
  17. Hernhals
  18. Währing (Lantbruksuniversitetet - BOKU)
  19. Döbling (Vinserveringar - så kallade Heurige)
  20. Brigittenau (Milleniumtower)
  21. Floridsdorf
  22. Donaustadt (UNO-City)
  23. Liesing

Filmer som utspelar sig i Wien[redigera | redigera wikitext]

Svenskrelaterad kuriosa om Wien[redigera | redigera wikitext]


I Wien finns många svenskrelaterade platser.

Wienrelaterade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Panorama över Wien på natten
Panorama över Wien på natten


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mandatsverteilung im Wiener Landtag 1945-2010” (på tyska). Stadt Wien. 2013-04-28. http://www.wien.gv.at/politik/landtag/mandatsverteilung.html. Läst 2013-04-28. 
  2. ^ ”Bevölkerung zu Jahres- und Quartalsanfang” (på tyska). Statistik Austria. 2013-07-16. http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/index.html. Läst 2013-07-17. 
  3. ^ ”Volkswirtschaftliche Gesamtrechnung” (på tyska). Statistik Austria. 2013-12-20. http://www.statistik.gv.at/web_de/statistiken/volkswirtschaftliche_gesamtrechnungen/regionale_gesamtrechnungen/nuts2-regionales_bip_und_hauptaggregate/index.html. Läst 2014-02-27. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]