Markgrevskapet Meissen
Markgrevskapet Meissen | ||||
Markgrafschaft Meißen (Tyska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Meissens läge (streckat, strax norr i Böhmen) i Tysk-romerska riket. | ||||
Huvudstad | Meissen
| |||
Statsskick | Riksfurstendöme | |||
Bildades | 965
| |||
Upphörde | 1423
|
Markgrevskapet Meissen var tyskt markgrevskap, upprättat 965 till skydd mot sorberna. Det gränsade i söder till Böhmen och sträckte sig ursprungligen i öster till Queis, i norr till Schwarze Elster, i väster över Mulde och motsvarar nu en del av nuvarande förbundslandet Sachsen. Det omfattade även Oberlausitz och gavs omkring 1130 i förläning åt Konrad, greve av Wettin. En av hans efterkommande, Henrik den upplyste, ärvde 1247 lantgrevskapet Thüringen. Fredrik den stridbare av Meissen blev 1423 kurfurste av Sachsen. Vid de sachsiska ländernas delning 1485 tillföll Meissen den albertinska linjen, som 1547 erhöll även Kursachsen.
Markgrevar av Meissen
- Konrad den store (1123-56)
- Otto den rike (1156-90)
- Albrekt den stolte (1190-95)
- Didrik den beträngde (1195-1221)
- Henrik den upplyste (1221-1288)
- Albrekt den vanartige (död 1314)
- Fredrik den frejdige (död 1324)
- Fredrik den allvarlige (1324-47)
- Fredrik den stränge (1347-81)
- Fredrik den stridbare (1381-1428)
Källa
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Meissen, 1904–1926.