Tysklands förbundsländer

Tyskland är en förbundsrepublik som utgörs av ett antal förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt^{[förtydliga]} Land), även kallade delstater. Sedan återföreningen mellan Västtyskland och Östtyskland 1990 består förbundsrepubliken av 16 förbundsländer. Förbundsländerna är egna folkrättsliga subjekt - ur ett juridiskt perspektiv är det länderna som tillsammans har bildat förbundsrepubliken och inte tvärtom att förbundsrepubliken har skapat förbundsländerna.

Översikt över delstaterna

Niedersachsen Bremen Hamburg Mecklenburg-Vorpommern Sachsen-Anhalt Sachsen Brandenburg Berlin Thüringen Hessen Nordrhein-Westfalen Rheinland-Pfalz Bayern Baden-Württemberg Saarland Schleswig-Holstein

# Förbundsland Huvudstad Yta km² Invånare(2) 1 Baden-Württemberg Stuttgart 35 751,65 10 717 000 2 Bayern München 70 549,19 12 444 000 3 Berlin (1) 891,75 3 388 000 4 Brandenburg Potsdam 29 477,16 2 568 000 5 Bremen Bremen(1) 404,23 663 000 6 Hamburg (1) 755,16 1 735 000 7 Hessen Wiesbaden 21 114,72 6 098 000 8 Mecklenburg-Vorpommern Schwerin 23 174,17 1 720 000 9 Niedersachsen Hannover 47 618,24 8 001 000 10 Nordrhein-Westfalen Düsseldorf 34 042,52 18 075 000 11 Rheinland-Pfalz Mainz 19 847,39 4 061 000 12 Saarland Saarbrücken 2 568,65 1 056 000 13 Sachsen Dresden 18 414,82 4 296 000 14 Sachsen-Anhalt Magdeburg 20 445,26 2 494 000 15 Schleswig-Holstein Kiel 15 763,18 2 829 000 16 Thüringen Erfurt 16 172,14 2 355 000 (1) Berlin och Hamburg är både städer och delstater. I delstaten Bremen ingår även exklaven Bremerhaven. (2) Till och med 31 december 2004 Se vidare Statistik Destatis, Statistisches Bundesamt.

Historia

Tysklands delstater efter 1945

Förbundsländerna är resultatet av den territoriella nyindelning av Tyskland som skedde efter 1945. I de fyra ockupationszonerna skapades efterhand 16 länder. Man inriktade sig på att skapa delstater med en hög grad av autonomi. En av idéerna bakom beslutet var att sprida den administrativa makten (bland annat utbildningsväsen) och inte ha en stark och dominerande centralmakt. Östtyskland valde efter att de båda tyska staterna utropats 1949, att 1952 ta bort delstaterna för att istället införa ett större antal mindre distrikt (Bezirk) utan koppling till tidigare historiska områden.

Den brittiska militärregeringen upplöste 23 augusti 1946 Preussens tidigare provinser och omformade dem till självständiga förbundsländer: Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen och Schleswig-Holstein. Den gamla stadsstaten Hamburg förblev ett självständigt förbundsland. Rheinland-Pfalz skapades 1946 av den franska militärregeringen. Hessens författning trädde i kraft 1 december 1946 genom en folkomröstning och var därmed den första tyska författningen efter andra världskriget i Tyskland. Bayerns författning antogs genom folkomröstning 1 december 1946.

De allierades kontrollråd beslutade 25 februari 1947 om Preussens formella upplösning.

Förbundsrepubliken Tysklands grundlag - Grundgesetz proklamerades 23 maj 1949. Västberlin hade en särskild status.

Baden-Württemberg bildades 25 april 1952 genom att man slog samman Baden, Württemberg-Baden och Württemberg-Hohenzollern. Samma år upplöste DDR sina fem delstaters förvaltning och istället införde man 14 distrikt (Bezirke) och Östberlin som fick namnet Berlin – Hauptstadt der DDR.

Den 1 januari 1957 blev Saarland en tysk delstat.

De fem "nya förbundsländerna"

År 1990 tillkom fem delstater från det forna DDR: Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Thüringen och Brandenburg (samt det forna Östberlin, som tillföll landet Berlin). De återskapades ur DDR:s tidigare Bezirk, administrativa distrikt, och har kommit att kallas de nya förbundsländerna, die neuen Bundesländer. På motsvarande sätt benämns ibland de tio tidigare västtyska förbundsländerna die alten Bundesländer. Berlin räknas ofta varken till de "gamla förbundsländerna" eller de "nya förbundsländerna" beroende på Berlins unika status enligt fyrmaktsöverenskommelsen mellan ockupationsmakterna i det delade Tyskland, och det faktum att Berlin består av territorium från både DDR och Västberlin.

Terminologin med "nya" och "gamla" förbundsländer används för att understryka samtliga förbundsländers nuvarande status som delstater i förbundsrepubliken, i motsats till den gamla indelningen i före detta Östtyskland och före detta Västtyskland. Dessutom har termerna Ostdeutschland och Westdeutschland i tyskan delvis en annan, rent geografisk betydelse, som inte syftar på de politiska gränserna, varför man gärna undviker dessa termer inom politiken och officiell terminologi.

Se även: Östtyskland (olika betydelser).

Se även

• Tysklands delstatsflaggor
• Österrikes förbundsländer