Tysklands förbundsländer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tyskland är en förbundsrepublik som utgörs av 16 förbundsländer (ty. Bundesland, formellt enbart Land), även kallade delstater. Sedan återföreningen mellan Västtyskland och Östtyskland 1990 består förbundsrepubliken av 16 förbundsländer. Förbundsländerna är egna folkrättsliga subjekt - ur ett juridiskt perspektiv är det länderna som tillsammans har bildat förbundsrepubliken och inte tvärtom att förbundsrepubliken har skapat förbundsländerna.

Översikt över delstaterna[redigera | redigera wikitext]


# Förbundsland Huvudstad Yta km² Invånare(2)
1 Flag of Baden-Württemberg (state, lesser arms).svg Baden-Württemberg Stuttgart 35 751,65 10 717 000
2 Flag of Bavaria (lozengy).svg Bayern München 70 549,19 12 444 000
3 Flag of Berlin.svg Berlin (1) 891,75 3 388 000
4 Flag of Brandenburg.svg Brandenburg Potsdam 29 477,16 2 568 000
5 Flag of Bremen.svg Bremen Bremen(1) 404,23 663 000
6 Flag of Hamburg.svg Hamburg (1) 755,16 1 735 000
7 Flag of Hesse (state).svg Hessen Wiesbaden 21 114,72 6 098 000
8 Flag of Mecklenburg-Western Pomerania (state).svg Mecklenburg-Vorpommern Schwerin 23 174,17 1 720 000
9 Flag of Lower Saxony.svg Niedersachsen Hannover 47 618,24 8 001 000
10 Flag of North Rhine-Westphalia (state).svg Nordrhein-Westfalen Düsseldorf 34 042,52 18 075 000
11 Flag of Rhineland-Palatinate.svg Rheinland-Pfalz Mainz 19 847,39 4 061 000
12 Flag de-saarland 300px.png Saarland Saarbrücken 2 568,65 1 056 000
13 Flag of Saxony (state).svg Sachsen Dresden 18 414,82 4 296 000
14 Flag of Saxony-Anhalt (state).svg Sachsen-Anhalt Magdeburg 20 445,26 2 494 000
15 Flag of Schleswig-Holstein (state).svg Schleswig-Holstein Kiel 15 763,18 2 829 000
16 Flag of Thuringia (state).svg Thüringen Erfurt 16 172,14 2 355 000

(1) Berlin och Hamburg är både städer och delstater. I delstaten Bremen ingår även exklaven Bremerhaven.
(2) Till och med 31 december 2004
Se vidare Statistik Destatis, Statistisches Bundesamt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Weimarrepubliken och Nazityskland[redigera | redigera wikitext]

Karta över Weimarrepublikens indelning i förbundsländer.

Efter de tyska monarkiernas fall i revolutionen 1918-19 ombildades de flesta delstater i det gamla kejsardömet till republiker, eller "fristater". Dessa blev i sin tur "länder" i Tyska riket som blev en republik och förbundsstat enligt Weimarkonstitutionen. 1925 bestod Tyskland av av 18 länder,[1] varibland det mest dominerande förbundslandet var Fristaten Preussen som utgjorde två tredjedelar av Tysklands dåvarande territorium.

Efter nazisternas maktövertagande och avskaffandet av den parlamentariska demokratin 1933 förlorade förbundsländerna sin politiska betydelse, även om de fortsatte att existera formellt.

Tysklands delstater efter 1945[redigera | redigera wikitext]

De nuvarande förbundsländerna är resultatet av den territoriella nyindelning av Tyskland som skedde efter andra världskrigets slut 1945, då Tyskland delades i fyra ockupationszoner och det preussiska territorierna öster om Oder-Neisse-linjen tillföll Polen och Sovjetunionen. I de fyra ockupationszonerna skapades efterhand 16 länder. Man inriktade sig på att skapa delstater med en hög grad av autonomi. En av idéerna bakom beslutet var att sprida den administrativa makten (bland annat utbildningsväsen) och inte ha en stark och dominerande centralmakt. Östtyskland valde, efter att de båda tyska staterna utropats 1949, att 1952 ta bort delstaterna för att istället införa ett större antal mindre distrikt (Bezirk) utan koppling till tidigare historiska områden.

Den brittiska militärregeringen upplöste 23 augusti 1946 Preussens tidigare provinser och ombildade dem till självständiga förbundsländer: Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen och Schleswig-Holstein. Den gamla stadsstaten Hamburg förblev ett självständigt förbundsland. Rheinland-Pfalz skapades 1946 av den franska militärregeringen. Hessens författning trädde i kraft 1 december 1946 genom en folkomröstning och var därmed den första tyska författningen efter andra världskriget i Tyskland. Bayerns författning antogs genom folkomröstning 1 december 1946.

De allierades kontrollråd beslutade 25 februari 1947 om Preussens formella upplösning.

Förbundsrepubliken Tysklands grundlag, Grundgesetz, proklamerades 23 maj 1949.

Västberlin kom att få en särskild status inom Västtyskland. Det blev aldrig någon fullvärdig delstat, mer en de facto-delstat, som visserligen hade representanter i förbundsdagen, men dessa var utan rösträtt.

Baden-Württemberg bildades 25 april 1952 genom att man slog samman Baden, Württemberg-Baden och Württemberg-Hohenzollern. Samma år upplöste DDR sina fem delstaters förvaltning och istället införde man 14 distrikt (Bezirke) och Östberlin som fick namnet Berlin – Hauptstadt der DDR.

Den 1 januari 1957 blev Saarland en tysk delstat.

De fem "nya förbundsländerna"[redigera | redigera wikitext]

Vid Tysklands återförening år 1990 tillkom fem delstater från det forna DDR: Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Thüringen och Brandenburg (samt det forna Östberlin, som tillföll landet Berlin). De återskapades ur DDR:s tidigare Bezirke, administrativa distrikt, och har kommit att kallas de nya förbundsländerna, die neuen Bundesländer. På motsvarande sätt benämns ibland de tio tidigare västtyska förbundsländerna die alten Bundesländer. Berlin brukar varken räknas till de "gamla förbundsländerna" eller de "nya förbundsländerna" beroende på Berlins unika status enligt fyrmaktsöverenskommelsen mellan ockupationsmakterna i det delade Tyskland, och det faktum att Berlin består av territorium från både DDR och Västberlin.

Terminologin med "nya" och "gamla" förbundsländer används för att understryka samtliga förbundsländers nuvarande status som delstater i förbundsrepubliken, i motsats till den gamla indelningen i före detta Östtyskland och före detta Västtyskland. Dessutom har termerna Ostdeutschland och Westdeutschland i tyskan delvis en annan, rent geografisk betydelse, som inte syftar på de politiska gränserna, varför man gärna undviker dessa termer inom politiken och officiell terminologi.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Otto Beckmann: Beckmanns Welt-Lexikon und Welt-Atlas. A–Z. Verlagsanstalt Beckmann, Leipzig [u. a.] 1931.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Germany.svg Tysklandsportalen – samlingssidan för artiklar om Tyskland på svenskspråkiga Wikipedia.