Masterexamen (svensk examen)

Från Wikipedia
Version från den 30 januari 2016 kl. 14.44 av 92.32.80.18 (Diskussion) (Felstaving. "Jurist" till "juris", som i t ex juris doktor.)
Akademiska titlar
och anställningsformer
Högre titlar Docent
Examina på forskarnivå Doktorsexamen
Licentiatexamen
Examina på avancerad nivå Masterexamen
Magisterexamen
Yrkesexamen
Examina på grundnivå Kandidatexamen
Högskoleexamen
Yrkesexamen
Anställningsformer som universitetslärare Professor
Gästprofessor
Adjungerad professor
Seniorprofessor
Universitetslektor
Adjungerad universitetslektor
Biträdande universitetslektor
Postdoktor
Universitetsadjunkt
Adjungerad universitetsadjunkt
Tidigare anställningsformer Forskarassistent
Forskardocent
Andra anställningsformer Rektor
Prorektor
Dekan
Prodekanus
Prefekt
Proprefekt
Amanuens
Director musices
Hederstitlar Hedersdoktor
Honorary Fellow
Jubeldoktor
Professors namn

Masterexamen är en svensk akademisk examen som uppnås efter fullgörande av 120 högskolepoäng (motsvarande två års heltidsstudier) på avancerad nivå. Den engelska översättningen av masterexamen är Degree of Master (Two Years).

En tvåårig masterexamen infördes i Högskoleförordningen från 1 juli 2007 som en påbyggnad på en kandidatexamen eller annan treårig examen på grundnivå, i enlighet med den europeiska Bolognaprocessen. Denna masterexamen kräver alltså totalt fem års högskolestudier, vilket motsvarar 300 högskolepoäng (ECTS credits) eller 200 poäng i det gamla svenska systemet. Detta till skillnad från den magisterexamen som kräver totalt fyra års studier, och som fortfarande kommer att finnas kvar i Sverige, dock i något modifierad tappning med krav på att man först tar ut en treårig examen.

En masterexamen ska enligt den europeiska Bolognaprocessen kunna byggas på med tre års studier till doktorsexamen. För en svensk doktorstitel krävs emellertid, vanligtvis, fyra års doktorandstudier även i fortsättningen, oavsett om man har masterexamen eller magisterexamen sedan tidigare. Masterutbildningen kan trots detta beskrivas som en magisterutbildning kompletterad med studier som tidigare inledde forskarutbildning.

Internationellt betraktas studier på masternivå som post-graduate studies, dvs som del av en forskarutbildning, medan magisterstudier i Sverige traditionellt har betraktats som del av grundutbildningen.

Högskoleförordningen 2007 fastställer att Masterstudier sker på avancerad nivå, till skillnad från kandidatstudier som sker på grundnivå och doktorandstudier som sker på forskarnivå. Detta betyder att majoriteten av de kurser som ingår i en tvåårig masterexamen ska vara på avancerad nivå. Hur stor andel som måste vara på avancerad nivå bestäms av varje lärosäte, men kan ofta vara 90 högskolepoäng inklusive 30 högskolepoängs examensarbete.

Examensbenämningar

Till examensbenämningen kan läggas ett för- och/eller efterled som anger examens inriktning. Vilka för- och efterled som skall användas bestäms av respektive universitet eller högskola. Sveriges universitets- och högskoleförbund - SUHF har lämnat rekommendationer om för- och efterled[1]. SUHF rekommenderar att följande förled används:

Förled Engelsk översättning
Agronomie of Agricultural Science
Ekonomie of Science in Business and Economics
Farmacie of Pharmaceutical Science
Filosofie of Arts; of Social Science; of Science
Juris of Legal Science
Medicine of Medical Science
Naturvetenskaplig of Science
Odontologie of Dental Science
Politices of Political Sciences
Skoglig of Science in Forestry
Teknologie of Science
Teologie of Theology
Veterinärmedicine of Veterinary Medicine

Som efterled rekommenderar SUHF uttrycken:

Efterled Engelsk översättning
med huvudområdet ... with a major in ...
med inriktning mot ... with specialization in ...
med ... inriktning

Masterexamen översätts med Degree of Master (Two Year). Förled placeras före (Two Year), medan efterled placeras efter (Two Year).[2] Exempelvis översätts Filosofie masterexamen med huvudområdet Ekonomisk historia med Degree of Master of Science (Two Year) in Economic History.

Konstnärlig mastererexamen översätts med Degree of Master of Arts (Two Year) in ...[3].

Teknologie masterexamen och civilingenjörsexamen

Förledet teknologie används för examen med huvudområde inom det tekniska utbildningsområdet, vanligen utbildningar som enligt tidigare regelverk låg under teknisk fakultet. En teknologie masterexamen har ett tekniskt ämne som huvudområde och matematik som biämne.

En teknologie masterexamen har likheter med femårig civilingenjörsexamen, som är en yrkesexamen som översättes till Master of Science in engineering. Civilingenjörsexamen är dock en yrkesexamen, och kräver som sådan även icke-tekniska så kallade ingenjörsstödjande eller yrkesrollsförberedande ämnen såsom industriell ekonomi, projektledning, skriftlig dokumentation, arbetsmiljö, hållbar utveckling, etik, med mera, enligt högskoleförordningens krav[4]. I dagsläget kräver inte civilingenjörsexamen att man först gör examensarbete och tar ut kandidatexamen i årskurs 3, men vissa lärosäten har infört detta, och diskussioner pågår om att införa en sådan tre+två-modell generellt på civilingenjörsutbildningar.

Se även

Referenser

  1. ^ SUHF:s rekommendation angående generella examina: svenska benämningar på för- och efterled och deras engelska översättningar från och med 2007-07-01, fastställda vid styrelsemöte 2006-10-25
  2. ^ Högskoleverkets föreskrifter och allmänna råd om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2007:1)
  3. ^ Högskoleverkets föreskrifter och allmänna råd om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2007:1)
  4. ^ Högskoleförordning (1993:100)