Matthew Shepard
Matthew Wayne Shepard, född 1 december 1976 i Casper, Wyoming, död 12 oktober 1998 i Fort Collins, Colorado, var en amerikansk student vid University of Wyoming. Han blev rånad, förd till prärien där förövarna band fast honom vid ett staket och därefter misshandlad och torterad till döds på grund av sin sexuella läggning (han var homosexuell). Dådet skedde nära Laramie, Wyoming. Shepard lämnades att dö och blev först efter 18 timmar funnen av en cyklist som trodde att han var en fågelskrämma. Matthew Shepard attackerades natten mellan 6 och 7 oktober, hamnade i koma och dog på Poudre Valley Hospital i Fort Collins, Colorado av skadorna den 12 oktober.
År 1999 dömdes två personer till livstids fängelse utan benådning för misshandeln. Händelsen uppmärksammades runtom i världen och ledde till en intensiv politisk diskussion i USA om hatbrott. Mordet förde nationell och internationell uppmärksamhet till hatbrottslagstiftningen på statlig och federal nivå.[1] Den 22 oktober 2009 röstade den amerikanska kongressen för Matthew Shepard and James Byrd, Jr. Hate Crimes Prevention Act (kort kallad Matthew Shepard Act), som president Barack Obama undertecknade den 28 oktober 2009.[2]
Kristna grupper[3] har utnyttjat mordet för sina syften, exempelvis Westboro Baptist Church. Tre filmer har gjorts om händelsen: The Laramie Project (från början en pjäs), The Matthew Shepard Story och Anatomy of a Hate Crime. Bandet Trivium har även gjort en låt om mordet på Matthew Shepard som heter And Sadness Will Sear. A Balladeer har skrivit låten "Poster Child" för Matthew Shepard. Den amerikanska musikern Sage Francis nämner även Matthew Shepard i stycket "That Ain't Right". Även låten "God Loves Everyone" av den kanadensiske singer-songwritern Ron Sexsmith skrevs till följd av mordet.
År 2009 skrev Shepards mor Judy Shepard boken The Meaning of Matthew: My Son's Murder in Laramie, and a World Transformed.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ ”Matthew Shepard Foundation webpage”. Matthew Shepard Foundation. Arkiverad från originalet den 29 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080729005923/http://www.matthewshepard.org/site/PageServer. Läst 4 oktober 2009.
- ^ ”Obama signs hate-crimes law rooted in crimes of 1998”. USA Today. 28 oktober 2009. http://content.usatoday.com/communities/theoval/post/2009/10/620000629/1.
- ^ Hilton, Johan. No tears for queers. ISBN 91-7389-223-8
