Mord

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Mordet, av Paul Cézanne.

Mord är ett uppsåtligt dödande av en annan människa, med definition i olika staters lagar. Mord särskiljs oftast från andra typer av dödande, såsom former där uppsåt inte existerar. Alla rättsväsen, antika som moderna, ser mord som ett mycket allvarligt brott. En människa som mördat kallas mördare.

Innehåll

[redigera] Internationellt perspektiv

Att avsiktligt döda en person är kriminaliserat i alla länder med någon typ av rättssystem. Däremot finns det i flera länder undantag, tillfällen då det är tillåtet eller inte straffbart att avsiktligt döda en person. Som exempel kan nämnas dödsstraff, hedersmord eller i nödvärn. Det förekommer också att det anses mindre allvarligt att döda en person av en viss kultur eller religion, av ett visst kön eller med en viss sexuell läggning eller fysiskt/psykiskt handikapp. I vissa länder anses abort vara en typ av mord.

Om landet är i krig är det inte förbjudet att avsiktligt döda personer som kan antas tillhöra eller hjälpa en fientlig armé, denna regel gäller över hela världen. Att döda civilbefolkningen på motståndarsidan är dock förbjudet även i krig, enligt internationella rättsregler. Vad som är ett avsiktligt dödande av civilbefolkningen eller dödande av gerillamedhjälpare eller oavsiktligt dödande av civila råder det med nödvändighet mycket olika åsikter om.

[redigera] Sverige

Av 3 kap. 1 § brottsbalken framgår att den som berövar annan livet kan dömas för mord.

I den tidigare gällande strafflagen skilde man mellan att döda någon med berått mod och av hastigt mod. I det förstnämnda fallet dömdes för mord, medan dödande i hastigt mod betecknades som dråp. Att gärningen förövades med berått mod ansågs betyda att gärningen var överlagd eller att gärningsmannen haft tid till sådan överläggning.[1] Enligt brottsbalken graderas brottet i stället med hänsyn till samtliga omständigheter. Mord anses därvid vara ”normalfallet” av att beröva en annan människa livet, medan den mindre grova graden betecknas som dråp. Vid speciella omständigheter kan en kvinnas uppsåtliga dödande av sitt eget nyfödda barn anses mindre grovt och rubriceras som barnadråp.

  • Kvinna har i anslutning till födseln dödat sitt nyfödda barn. Gärningen har bedömts som barnadråp och påföljden blev fängelse i tre år.[2]

Det har ingen betydelse för bedömningen av om det är ett mord eller inte som begåtts på vilket sätt offret dödats, att exempelvis skrämma ihjäl någon kan lika gärna vara mord som att hugga ihjäl någon med yxa. Gärningsmannen behöver inte heller ha ett direkt uppsåt att döda, det räcker med ett indirekt uppsåt eller ett så kallat likgiltighetsuppsåt. Det innebär att det räcker att gärningsmannen insåg att handlingen skulle kunna innebära att offret dog utan att ta hänsyn till detta. Om avsikten i ett sådant fall är att grovt misshandla någon men våldet blir så grovt att offret avlider klassas brottet alltså som mord, eller i vissa fall dråp, inte grov misshandel. Om gärningsmannen inte kan anses haft något som helst uppsåt att döda offret blir brottsrubriceringen istället vållande till annans död.

Straffet för mord är i Sverige efter lagändring 2009-07-01 fängelse på viss tid, lägst 10 år och högst 18 år eller livstid.[3][4]

Syftet är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord och en höjd straffnivå för det tidsbestämda straffet för detta brott.

Högsta domstolen har i flera avgöranden prövat frågan om påföljd för mord. Domstolens praxis har utvecklats i den riktningen att livstidsstraffet bör förbehållas de allvarligaste fallen av mord. Till de allvarligare fallen hör bland annat mord som utförts med stor brutalitet, mord som innefattar moment som gör att det framstår som särskilt grovt eller där det annars föreligger försvårande omständigheter.[5] [6]

I Sverige inträffar genomsnittligt ungefär 100 fall av dödligt våld per år (mord, dråp och misshandel med dödlig utgång). Antalet fall har varit ungefär konstant åtminstone sedan 1975. Under perioden 2002–2006 rubricerades 64 procent av dessa som mord. Andelen fall rubricerade som mord har ökat över tid; perioden 1990–1995 var den 44 procent.[7] I 70 procent av fallen av dödligt våld är gärningsmannen en familjemedlem eller en bekant till offret.[8] Det vanligaste vapnet är kniv.[9]

Mord där ingen misstänkt finns ännu efter en eller två dagar dagar kallar svensk polis för spaningsmord.

[redigera] USA

Då mord i USA inte är ett federalt brott utan normalt ligger under delstaternas jurisdiktion skiljer sig lagstiftningen åt beroende på var brottet inträffar. Normalt anges mord i olika grader från mord av första graden till mord av tredje graden (vissa delstater)

Vad som avgör vilken typ av mord det är kan bero antingen på planläggningen eller på vilket sätt mordet utförs.

  • Typ I
  1. Mord av första graden: Överlagt mord och även mord som utförs i samband med andra brott, till exempel våldtäkt, mordbrand eller utförs av en person som sitter i fängelse på livstid.
  2. Mord av andra graden: ej överlagt mord
  3. Mord av tredje graden: alla andra mord

Här översätts oftast mord av andra graden till dråp på svenska.

  • Typ II
  1. Mord av första graden är mord unde vissa omständigheter, till exempel mord på en polis, domare eller vittne. Även att offret torterats.
  2. Mord av andra graden, överlagt mord eller medhjälp till mord som inte har speciella omständigheter.ial circumstances.[57]

Det är svårt att göra en översättning av de engelska orden murder och manslaughter till mord respektive dråp på svenska eftersom innebörden kan vara olika beroende på delstat.

[redigera] Självmord, dödshjälp

Självmord är enligt lagen inget brott i Sverige, eftersom mord innebär att det är en annan person som dödas, inte den egna personen. Att hjälpa någon begå självmord, genom passiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord är inte heller kriminaliserat. Däremot är det mord, alternativt dråp, om en person genom aktiv dödshjälp (injicerar medicin, "barmhärtighetsskott", hjälper någon dricka gift etc) hjälper någon ta livet av sig.

Passiv dödshjälp praktiseras inom svensk sjukvård. Om den övergår i läkarassisterat självmord, genom att patienten tar medicinen själv men läkaren skriver ut medicinen, riskerar läkaren alltså inte åtal för mord men kan bli av med legitimationen. Om en person utan förskrivningsrätt, till exempel anhörig till patienten, överlåter receptbelagd medicin till någon annan kan han, oavsett vad personen gör med medicinen, straffas för detta eftersom överlåtelse av receptbelagd medicin bara får skötas av vissa yrkesgrupper.

[redigera] Kända mord

[redigera] Se även

[redigera] Källor

  1. ^ Kommentaren till brottsbalken, elektroniska utgåvan, under 3 kap. 1 §, med där gjorda hänvisningar.
  2. ^ https://lagen.nu/dom/rh/2004:63
  3. ^ https://lagen.nu/1962:700#K3
  4. ^ Prop. 2008/09:118
  5. ^ https://lagen.nu/dom/rh/2008:17
  6. ^ NJA 2007 s. 194
  7. ^ Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 (BRÅ 2008) s. 57 och 78.
  8. ^ Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007 s. 63.
  9. ^ Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 s.68.
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Mord"
Personliga verktyg
Skapa en bok