Medveten närvaro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det buddhistiska begreppet, se Medveten närvaro (buddhism).

Medveten närvaro eller mindfulness är främst ett buddhistiskt begrepp som lyfts fram i västerländsk psykoterapi och stresshantering som en metod för behandling av olika tillstånd. Den sägs ha sitt ursprung i det arbete som Buddhas efterföljare gjorde med att utveckla förtjänstfulla karaktärsdrag utifrån olika aspekter av den åttafaldiga vägen, särskilt att fokusera på sinnelag och rätt tänkande samt utveckla meditation. Inom såväl psykoterapin som i ett snabbt växande utbud av olika kurser med inriktning på tanke- och koncentrationsövningar, meditation och yoga för att komma till rätta med stress, ängslan, social fobi, melankoli, alkoholproblem, spelberoende, kärleksproblem och mycket mer, kombineras sedan 1970-talet meditationsteknik av buddhistiskt ursprung, oftast zenbuddhism, men även yoga, med modern västerländsk psykiatri.[1][2][3][4] Träning i mindfulness anses till och med leda till positiva hjärnförändringar.[5][6][7] Thich Nhat Hanh, en vietnamesisk munk i landsflykt, professor Marsha Linehan och Jon Kabat-Zinn har alla spelat en betydande roll i utvecklingen av mindfulness-terapi.

Någon kraftig och strukturerad kritik mot denna form av terapi har egentligen inte formulerats. Det som någon gång påpekas är att den gängse definitionen av mindfulness i psykologilitteraturen har ytterst lite med buddhistiska metoder och Buddhas egen redogörelse för begreppet "sati" att göra, men att den moderna beskrivningen av mindfulness ändå kan vara värdefull.[8]

Meditationsteknik och psykiatri[redigera | redigera wikitext]

Eleanor Rosch har identifierat fyra terapeutiska system[9] som inkluderar mindfulnessträning som en av komponenterna:

  • Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR)[10]
  • Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT)[11]
  • Dialektisk beteendeterapi (DBT)[12]
  • Acceptance and commitment therapy (ACT)[13]

Zenläraren Thich Nhat Hanh (född 1926), som är av vietnamesiskt ursprung men driver sin verksamhet från en slags "klosterby" i Frankrike (Plum Village), som han grundade 1982, pekas ut som en av de mest betydelsefulla vägbrytarna när det gäller praktiserandet av mindfulness eller medveten närvaro när det handlar om att stödja människor med olika typer av problem.[14]. Han arbetar med att lindra flyktingars och krigsveteraners psykologiska skador, hjälpa båtflyktingar, agera för politiska fångar och lindra hungern i Vietnam och andra fattiga länder[15] Han har bland andra inspirerat Marsha Lineham, professor vid University of Washington, som införlivat hans metoder i olika kognitiva psykoterapiformer samt hanterat sin egen borderline-personlighetsstörning. Den form av psykoterapi särskilt för personer med borderline personlighetsstörning som hon lett utvecklingen av har fått namnet dialektisk beteendeterapi (DBT). Metoden kombinerar framför allt zenbuddistisk meditationsteknik med beteendeterapi.[16], [17]

Från 1960-talet och framåt har en växande mängd österländska metoder – främst yoga och meditation – för medvetandeträning översatts och anpassats till västerländsk kultur och medicin. Jon Kabat-Zinn är en ursprungligen molekylärbiolog som är knuten till University of Massachusetts Medical School. Han började intressera sig för tänkbara fördelar med att införliva meditation i behandlingen av stress redan under 1970-talet. Han startade först en, och sedan flera, kliniker som ger åttaveckorskurser i stressreducering. Dessa ger åttaveckorskurser i stresshantering baserade på mindfulness, medveten närvaro, (MBSR)[18]. Bland annat säger man sig ha botat eller lindrat både kronisk fysisk smärta och psykologisk smärta med meditation kombinerad med psykiatri och medicin.[19] Nu finns hundratals MBSR-kliniker över hela världen.[20] Verksamheten har även utvecklats till flera Center for Mindfulness in Medicine, Health Care, and Society från 1995.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Medveten närvaro är en metod som används för att öka medvetenheten i nuet om det inre livet och vilka tankar som ligger till grund för att skapa en viss upplevelse i livet. Medveten närvaro, mindfulness, kan användas i vardagssituationer, som att till exempel inte hänga upp sig på småsaker eller vad andra människor gör eller inte gör. Fokusering på nuet är centralt för att det ska fungera Det kan handla om att känna sig uppriktigt tillfreds medan man städar, diskar eller tvättar, och om att ta sig tid att lyssna och möta den människa man har framför sig.

Terapeutiskt kan man arbeta med dålig självkänsla, relationsproblem, fobier, ångest, sorg, nedstämdhet, vilsenhet, stress, att förhålla sig till smärta och svåra sjukdomsdiagnoser. Meditation är en metod som ofta används i samband med att man tränar på att öka sin medvetna närvaro.

Ett flertal forskningsstudier har visat att mindfulness minskar stressen vid en mängd kliniska diagnoser.[21] Däremot bör det användas med försiktighet av dem som är i psykisk obalans eller har haft en psykos.[22]

Centrala metoder[redigera | redigera wikitext]

Det finns några centrala metoder man använder inom medveten närvaro:

  • Andningsankaret (att betrakta andningen påstås ge en samlande och fokuserande effekt, lugna sinnet och göra människor mer närvarande)
  • Medveten yoga (en enkel form av yoga som trycker mer på närvaron i rörelsen än att man utmanar sig själv i yogaställningen)
  • Meditation (används för att stilla tankarna och fokusera)
  • Gående meditation (samma sak som ovan, men man går mycket långsamt, med intentionen att vara djupt medveten om varje steg)
  • Den engelska formeln SOAL (Stop, Observe, Accept, Let go; svenska: Stanna upp, Observera, Acceptera, Släpp taget)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hanh, Thich Nhat (1976) The miracle of mindfulness. Boston: Beacon Press.
  2. ^ Goleman, D. J., & Schwartz, G. E. (1976) "Meditation as an intervention in stress reactivity." Journal of Consulting and Clinical Psychology, 44, ss. 456–466.
  3. ^ Kabat-Zinn, Jon (1982) "An outpatient program in behavioral medicine for chronic pain patients based on the practice of mindfulness meditation: Theoretical considerations and preliminary results." General Hospital Psychiatry, 4, ss. 33–47.
  4. ^ Delmonte, M. M. (1985) "Meditation and anxiety reduction: A literature review." Clinical Psychology Review, 5, ss. 91–102.
  5. ^ Dua J (1990) "Meditation und kognitive Verhaltenstherapie (Meditation and cognitive behavioral therapy)". Report Psychologie 1990; Feb, ss 32–39.
  6. ^ Astin JA (1997) "Stress reduction through mindfulness meditation: effects on psychological symptomatology, sense of control, and spiritualexperiences." i Psychother Psychosom 1997; 66, ss 97–106.
  7. ^ Hölzel, Britta, K. m fl (2011) (ss 36-43.30 januari 2011). ”Mindfulness practice leads to increases in regional brain gray matter density”. Psychiatry Research: Neuroimaging Volume 191, Issue 1. http://www.psyn-journal.com/article/S0925-4927%2810%2900288-X/abstract. Läst 6 november 2012. 
  8. ^ Wallace, B. Alan (2006). The attention revolution: Unlocking the power of the focused mind. Boston: Wisdom Publications. ISBN 0-86171-276-5. http://www.loc.gov/catdir/toc/ecip065/2005037195.html. Läst 6 november 2012 
  9. ^ Rosch, Eleanor (2007). ”More than mindfulness: When you have a tiger by the tail, let it eat you”. Psychological Inquiry 18 (4): sid. 258–264. doi:10.1080/10478400701598371. ISSN 1047-840X. 
  10. ^ Kabat-Zinn, J. (1990) Full catastrophe living: Using the wisdom of your body and mind to face stress, pain, and illness. New York: Delacorte.
  11. ^ Segal, Z. V., Williams, J. M. G., & Teasdale, J. D. (2002) Mindfulness-based cognitive therapy for depression: A new approach to preventing relapse. New York: Guilford Press.
  12. ^ Linehan, Marsha (1993) Cognitive-Behavioral Treatment of Borderline Personality Disorder. Guilford Press.
  13. ^ Hayes, S. C., Strosahl, K., & Wilson, K. G. (1999) Acceptance and Commitment Therapy. New York: Guilford Press.
  14. ^ ”Plum Village Meditation Practice Center”. The Unified Buddhist Church. http://www.plumvillage.org/. Läst 6 november 2012. 
  15. ^ About our Teacher Zen Master Thich Nhat Hanh (Thầy)”. Parallax Press. http://www.plumvillage.org/thich-nhat-hanh.html. Läst 6 november 2012. 
  16. ^ Bohus, Martin. MD. ”Introduction: Marsha Linehan, Ph.D.”. National Education Alliance for Borderline Personality Disorder. New York. Nyhetsbrev 17 juni 2011. http://www.borderlinepersonalitydisorder.com/linehan_intro.shtml. Läst 6 november 2012. 
  17. ^ Carey, Benedict (23 juni 2011). ”Expert on Mental Illness Reveals Her Own Fight”. The New York Times. Health. http://www.nytimes.com/2011/06/23/health/23lives.html. Läst 6 november 2012. 
  18. ^ Mindfulness-Based Stress Reduction
  19. ^ Gross, Amy. ”Mindfulness Meditation Is Rediscovered”. The Daily Best, 1 jan 2012. The Newsweek/Daily Beast Company. http://www.thedailybeast.com/newsweek/2012/01/01/mindfulness-meditation-is-rediscovered.html. Läst 6 november 2012. 
  20. ^ Center for Minfulness in Medicine, Health Care and Society. ”About Center for Minfulness”. Massachusetts Worcester Campus Center for Mindfulness. http://www.umassmed.edu/Content.aspx?id=42434. Läst 6 november 2012. 
  21. ^ Mindfulness-meditation – nygammal metod för att lindra stress, Marie Åsberg, professor emeritus, Stressrehab, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus]
  22. ^ http://www.1177.se/Varmland/Tema/Liv-och-halsa/Ma-bra-i-vardagen/Mindfulness/#section-0