Melism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En melism uppstår då två eller flera toner sjungs på samma stavelse. Motsatsen är syllabisk sång, där varje stavelse har en ny ton.

Melismer har förekommit genom hela musikhistorien, och utgör en ofta uttrycksfull utsmyckning av sången. Redan i de musikfragment som finns från antikens Grekland återfinns melismer. I den ambrosianska sången, den tradition som uppstod kring biskop Ambrosius i Milano på 300-talet är sångerna ofta extra melismatiskt utsmyckade jämfört med andra traditioner inom den gregorianska sången.

I österländsk musik är ornament och melismer ett av de viktigaste inslagen.

Vid det Tridentinska kyrkomötet rensades den gregorianska repertoaren på mycket av sina melismer och gjordes stramare. Detta påverkade även det polyfona komponerandet, och märks i verk av G.P. da Palestrina med flera tonsättare ur den romerska skolan.