Menskopp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Menskopp av silikon, något längre än en tändsticksask.
Menskopp på plats i slidan.
Kokning som rengöringsmetod

Menskopp (kallas även m-kopp och månadskopp) är ett mensskydd av gummi, silikon eller plast som förs in i slidan och fångar upp menstruationsblodet. De menskoppar som går att få tag på i Sverige[1] är flergångsprodukter.[2] Det finns även menskoppar som är förbrukningsvaror.

En skillnad jämfört med tamponger är att underlivets naturliga fukt inte sugs upp. Vissa kvinnor upplever minskade besvär från svampinfektioner med menskopp.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första fabrikstillverkade menskoppen var i gummi och tillverkades i USA i slutet av 1930-talet. Produktionen halkade efter eftersom bristen på gummi var påtaglig under andra världskriget. Dåtida koppen var hård och kan därför ha varit svår att använda.

Att användaren var tvungen att beröra slidan med fingrarna kan också ha varit en bidragande faktor till att menskoppen inte kom upp i samma popularitet som tampongen med införingshylsa, som också började produceras på 1930-talet, och naturligtvis inte heller i samma stora mängd bindor som användes redan innan dessa två.[3]

Ända sedan den här tiden har både engångs- och flergångsmenskoppar producerats på olika håll i världen, men aldrig vunnit större mark i Sverige, där den sålts i exempelvis hälsokostaffärer.

Först i början av 2000-talet blev menskoppar något vanligare även i Sverige, vilket möjligen kan kopplas samman med ökad internetanvändning och möjligheten att handla via nätet.

Användning[redigera | redigera wikitext]

De återvinningsbara menskopparna är oftast klockformade och viks innan de förs in i slidan. Väl inne vecklar de ut sig och skapar en tät försegling som hindrar läckage. Menskoppar ska för många sitta lågt i slidan, lägre än tamponger, som man skjuter upp så långt det går. Men detta gäller inte för alla. Alla måste prova själva för att veta vilket som gäller för ens kropp.[4]

Vid behov kan ett vattenbaserat glidmedel användas för att underlätta insättning. Använd vattenbaserat glidmedel till en menskopp av silikon, eftersom silikon- och oljebaserade glidmedel riskerar att förstöra menskoppen.[5]

Vid tömning måste förseglingen brytas innan koppen kan tas ut för att den inte ska orsaka ett sug som kan vara obehagligt och göra ont. Förseglingen bryts genom att man trycker på sidan av koppen, så att den kläms ihop och det undertryck som uppstått släpper.

För att lättare få tag i koppen och föra ut den, så finns på flera modeller en pigg eller annan uttagningshjälp (ring, kula etc) under koppen. Piggen kan klippas av till lämplig längd. Om koppen hamnat högt upp kan den krystas ned med hjälp av underlivets muskulatur.

Menskoppen kan användas vid träning, bad och simning, och behöver heller inte tas ut vid toalettbesök. Menskoppen kan bäras i upp till 12h mellan tömningarna. Det går alltså bra att sova med den.

De flesta kvinnor behöver en viss inlärningsperiod innan menskoppen fungerar tillfredsställande.

Skötsel[redigera | redigera wikitext]

En återanvändningsbar menskopp tvättas löpande med vatten och evetuellt en mild oparfymerad tvål. En barntandborste och mellanrumsborstar för tandvård kan användas för att komma åt överallt. Vänd koppen ut och in för att rengöra även insidan av koppen. Om du vill vara säker på att koppen blir riktigt ren, så kan du koka den i kastrull på spisen eller ångkoka den i mikrovågsugn. Många menskoppar kan dessutom kokas eller steriliseras utan kokning med produkter som traditionellt används för rengöring av nappflaskor. Följ alltid skötselanvisningen för att inte skada koppen.

Tillverkare avråder från att använda alkoholhaltiga rengöringslösningar på menskoppen.

När den inte används ska menskoppen förvaras luftigt och svalt och inte i direkt solljus, som i t ex ett badrumsskåp.

En återvinningsbar menskopp kan användas i många år, från tre till tio år, och orsakar därför mindre avfall än ett engångsmensskydd.

I vissa religioner det inte tillåtet att blanda saker från köket med saker från badrum och toalett och därför ställs frågan om hur man ska sterilisera sin kopp. Det finns rengöringsmedel som kan användas även för menskoppar. Typiskt används samma produkter för rengöring av menskoppar som för barn-nappflaskor.

Om du är orolig för att bära mensskydd inne i slidan p g a rädsla för att påverka mödomshinnan, så ska du inte använda menskopp. Det finns dock forskare som menar att mödomshinnan inte existerar, utan att den är en myt.

TSS[redigera | redigera wikitext]

Det finns otillräckligt med data för att säkert kunna säga om menskoppar ökar risken för toxic shock syndrome, även kallat tampongsjukan. Eftersom sjukdomen är så pass ovanlig och menskoppsanvändning inte är lika vanligt som tamponganvändning syns en eventuell riskökning inte i statistiken. De flesta företag som säljer menskoppar avråder personer som haft TSS från att använda menskopp.

En menskopp befinner sig i slidan längre än en tampong, och då det är en fördel om bakterier har svårt att fastna på materialet. Man riskerar å andra sidan inte att material (tampongludd) lämnas kvar i slidan vid användning av menskopp. Inga tester har kunnat påvisa att menskopp ökar risken för TSS. Däremot visar tester på tamponger vid upprepade tillfällen att risk för TSS föreligger.

Dr. Philip Tierno, professor i mikrobiologi vid New York University Medical School, presenterade redan 1994 resultat från oberoende forskning om TSS och dess koppling till tamponger. Resultaten i studien tyder på att användning av tamponger av 100 % bomull kan reducera risken för Toxic Shock Syndrome jämfört med användning av tamponger som innehåller rayon. I studien jämfördes 20 olika tamponger, och slutsatsen blev att tamponger helt i bomull inte kunde framkalla TSS-toxin från bakterien Staphylococcus aureus medan tamponger i andra material, såsom rayon, däremot gjorde det.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Till exempel Femmecup, Keeper, Mooncup, DivaCup, Lunette
  2. ^ Johan Nordström/TT. "Menskopp alternativ för klimatsmarta", Dagens Nyheter, 13 juli 2008. Läst den 26 mars 2011.
  3. ^ Museum of menstruation
  4. ^ Menskoppen.se
  5. ^ Glidmedelsguiden
  6. ^ Propensity of Tampons and Barrier Contraceptives to Amplify Staphylococcus Aureus Toxic Shock Syndrome Toxin av Tierno Jr, Philip M och Hanna, BA. The Journal of Infectious Diseases in Obstretics and Gyneacology, 2:140-145, 1994.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]